Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugglas, Samuel af - Ugglum - Ugla, Peter - Uhrfors - Uklum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomfördt värf, med adelskap och en sekreterareplats
i lagkommissionen, hvarpå sedan följde flera
andra befordringar, och slutligen år 1788 till
landshöfding i Stockholms län. Gustafs nåd och
förtroende för Ugglas räckte icke blott under hela
dess lefnad, utan, hvad som var sällsyntare,
fortsattes äfven af förmyndare-regeringen, som åt
honom uppdrog flera värf. Gustaf Adolf, som i
allmänhet gynnade alla dem hans fader utmärkt,
röjde isynnerhet desse tänkesätt för Ugglas, som han
öfverhopade med förtroenden och nådebevis. Han
icke blott tilldelade honom det friherreskap,
hvartill Gustaf utsett honom, och hvartill konungen
sjelf föreslagit hans vapen, utan gjorde honom
äfven tre år senare, 1799, till grefve, uppdrog
honom vid flera tillfällen förvaltningen af
öfverståthållare-embetet i Stockholm, hvilket han
nedlade vid foten af obelisken den dag densamma af
konungen invigdes, och hvars utförande han
ombesörjt, utan upphöjde honom äfven sedermera till
president i kammar-kollegium, ledamot af sin
konselj och af den tillförordnade regeringen under hans
frånvaro, prydde honom med Serafimer-orden,
förlänte honom excellenstiteln, o. s. v. Med Gustaf
Adolfs stjerna nedgick äfven denne hans
gunstlings. Ugglas hade — det är svårt att utreda
med huru mycket skäl — ådragit sig en temligen
allmän ovilja. Man beskyllde honom för egennytta,
för att ha tillstyrkt flera af regeringens åtgärder,
som mest ogillades, och den beryktade
Grevesmöhlens anfall emot honom, efter revolutionen, fick ett
gensvar i denna opinion. Vid det våld, som
begicks mot grefve Fersen d. 20 Juni 1810, skulle
Ugglas kunnat äfven falla ett offer för folkhopens
förbittring, om han råkat i dess händer; men han
räddade sig undan det genom en resa till
provinserna. Länge öfverlefde han likväl icke denna
motgång, ty han afled d. 6 April 1812. Verksamhet,
ordningssinne och drift kunna emellertid icke
bestridas honom, och att han måste till sina
medborgares och underordnades tillfredsställelse hafva
förvaltat flera af de mångfaldiga uppdrag, honom
varit anförtrodda, synes af de medaljer, som
åtskilliga af dessa låtit pregla öfver honom, t. ex.
några af Stockholms läns invånare, Stockholms
magistrat och femtio äldste och delägarne i
Strömsholms slussverksbolag, hedersbetygelser, som man
väl icke, utan orättvisa, kan tillskrifva endast
beställsamheten och lycksökeriet.
Ugglum, annex till Gudhem, är beläget 1 3/4 mil
S.S.O. från Skara. Marken är till en stor del jemn,
fastän mycket stenbunden. Ett sandstensberg
finnes här, hvarifrån sten skall vara tagen till Skara
domkyrka. På skog är brist. Socknen håller
omkring 340 invånare samt 15 1/2 mtl. på en areal af
2,337 tunnl., hvaraf 12 äro sjöar och kärr. Adr.
Skara.
Ugla, Peter, föddes d. 17 Jan. 1709 i
Sundborns församling i Dalarna, der hans fader var
kronofogde. Denne mans öden äro hvarken
sällsynta eller märkvärdiga. De bestå helt enkelt i
den vanliga akademisga banans beträdande,
prestvigning vid 27 års ålder, tvenne år derefter
kallelse till två särskildta pastorater, den ena af
Köpings borgerskap till kyrkoherdebeställningen, men
hvilken han ej kunde emottaga, emedan han ej ville
gå in på det dermed förenade villkoret att
konservera huset, och den andra till Blacksta och
Wadsbro församlingar i Södermanland af riksrådet grefve
Falkenberg, hvilken han åter ej fick emottaga,
emedan Strengnäs konsistorium förklarade honom
inkompetent dertill, såsom icke född i stiftet. I
stället utnämndes han till andre predikanten vid
konung Fredriks drabantkorps och fick år 1743 det
brydsamma uppdraget att resa upp till Dalarna och
söka bringa den upproriska allmogen till lugn och
laglydnad, hvartill hans fogliga sinne och lätta
talgåfva ansågos lämpliga. Beskickningen hade väl
icke önskad framgång, men sådant skrefs dock icke
på ombudets räkning. Tvertom belönades hans nit
och oförtrutna bemödanden med Hedemora
pastorat, som han tillträdde år 1746 och der han
afled efter nära 40 års tjenstgöring d. 31 Dec. 1785.
Men om hans lefnad icke intresserar genom
omvexlande öden, har hon det redbarare och äfven
ovanligare intresset af en sällsynt lycka. I en vacker
och välväxt kropp bodde en frisk, ren och öppen
själ; ett gladt lynne, ett orubbligt sinneslugn och
ett ädelt, menniskoälskande hjerta i förening med
allt hvad hans måttliga anspråk önskade sig af det
timliga goda, huslig trefnad, åhörares förtroende,
allmän aktning — dessa voro de ovanliga dragen
i Uglas lefnadsskildring, och om de ej fylla
många sidor i en historia, äro de deremot i en sådan
så mycket mer tröstande och så mycket
utmärktare just igenom sin sällsynthet.
Uhrfors, ett jernbruk i Ofvansjö socken, har 3
härdar och 1,800 skepp:d privil. årligt smide af
eget tackjern. Dess hammarskatt är 18 skepp:d.
Skeppar på Gefle eller Stockholm. Äges af
intressenter; disponeras af Th. Petré.
Smidesstämpeln är VG med en krona öfver och inom en
cirkel med kuggar.
Uklum, ett annex till Spekeröd, är beläget i
Inlands norra härad, 3 mil söder från Uddevalla, 1
mil ifrån hafvet. Socknen utgör en bergstrakt af
skarp och ofruktbar natur, hvari sandjord är den
rådande jordmånen. Dock idkas här en icke
obetydlig boskapsskötsel, och hafra och vårråg är det
mest brukliga sädet. Skog finnes här på flera
ställen mer än till husbehof. Socknen äger en
betydlig torfmosse, som kanske är den största i hela
Bohuslän. Vid den här varande gästgifvaregården
Smedseröd är Inlands norra härads tingsställe
anlagdt med en prydlig tingsbyggnad. Äfven ett
gammalt tegelbruk finnes här inrättadt vid
Pottebacka och Hamra. Sockenkyrkan är gammal, med
spruckna murar och gammaldags inredning. I en
trädgård, tillhörande gården Grössbyn finner man
en särdeles märkvärdig fornlemning, bestående af
en stenkrets af 8 omkring 2 alnar höga
stenhällar, hvarinom befinna sig tvenne halfannan aln
höga, mot hvarandra vinkelrätt ställda, stenskifvor,
samt utom kretsen 8, till stor del förstörda
ättehögar. Det hela synes utmärka något gammalt
offerställe och sannolikt är, att ett gammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
