Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppvidinge.
Upsala.
171
befallningshafvande, borgmästare eller polismästare
i stad och kronofogde å landet, eller den, som i
sådan embetsmäns ställe satt är. Är ej
civilmyn-digbet tillstädes, och kan ej dess ankomst afbidas,
då äge pä stället varande bögste
militär-befälbaf-vare så förfara, som lor civilmyndigbeten no
stadgadt är. Samlar sig folkmängd tillhopa och
störer lagnet eller allmänna ordningen, utan att dock
lägga ä daga sådant uppsåt, som ofvan är sagdt,
och skingrar sig ej den folkmängd pä offentlig
mvndigbets befallning, utan visar trotsighet
deremot, dä skola anstiftare och anförare af det
upplopp lill arbete à fästning från tre månader till
ett år och annan deltagare i upploppet till böter
från 10 till 50 R:dr dömas. Öfvergå de till väld
à person eller egendom, vare lag, som ofvan är
sagdt. — Bådar någon krigsfolk till uppbrott, ntan
konungens befallning, eller håller hemförlofvadt
manskap samman, att dermed utföra skadlig
stämpling emot rikets säkerhet, eller dess inbyggares
frihet, då skall ingen bonom i ty mål lyda, och
miste ban lif, ära och gods. Nu faller Gende
oförtänkt in i landet, och kan ej konungens
befallning afbidas, dä må väl manskap till motvärn
uppbådas; dock varde det straxt konungen
kungjordt.
Cppvidins^, ett bärad i Kronobergs län,
innefattar 7 pastorater och 12 socknar, nemnl.
Åsheda, Elgbult med Ilelleberga, Algutsboda,
Len-hofda med Ekeberga, Dädesjö med llerråkra,
Sjö-sås med Dref och llornaryd samt Nottebäck med
Grönbult. Häradet har sitt tingställe i Lenhofda,
och är förenadt med Konga bätad till en domsaga
och ett fögderi. Dess största längd är 7 mil och
bredd 4^ mil. Arealen är 451,588 tunnl., hvaraf
31.930 äro sjöar och kärr. Hemmantalet är 458
-J-med en befolkning af 18,429 personer.
Häradssigillet visar elt stort skuggrikt träd, med
öfverskrift: Sigiltum Opvidinge härad. Lenhofda och
Dödesjö äro häradets högland. Odlingsbågen har
tilltagit och cirkulationsbruk börjat införas.
Tppvidinge kontrakt i Wexiö stift består af 7
pastorater, nemnl. Asbeda 2 kl. konsist.;
Algutsboda 1 kl. konsist.; Elgbult med Ilelleberga, 2 kl.
konsist.; Notlebäck med Granhult, 3 kl. konsist.;
Lenhofda med Ekeberga, 2 kl. konsist.; Dödesjö
med llerråkra, 2 kl. konsist.; samt Sjösås med
Dref och llornaryd, 2 kl. konsist. Kontraktets
folkmängd lika med häradets, såsom bildadt af
samma socknar.
Cppakra, med Flackarp, ett pastorat i Bara
härad af Malmöhus län, är beläget £ mil S.S.V. från
Lnnd. Ulgör elt prebende pastorat åt andra
the-ologie professorn i Lund. Marken år jemn och
bördig, men skog fattas. Byar inom socknen äro
Stora Uppåkra, Lilla (Jppåkra och lljerup. Inom
Stora Uppåkra reg., der kyrkan är belägen, äro
mtl. anslagna till prebende åt Lunds akademi,
samt 2 mtl. åt Lunds domkyrka. Socknen bar
inalles 615 inbyggare och 18^ hemman på en
areal af 2,685 tunnl., hvaraf 2 äro sjöar och
kärr. Adr. Land.
Upsala, en uppstad, är belägen 7 mil N.V. från
Stockholm på båda sidor om Fyrisån. Staden
innefattar inalles 496 tomter och är fördelad i 3:ne
rotar, nemligen Svartbäcks- och Kungsängsrotarne
i öster och Fjerdingsrolen vester om ån. Stället
hette fordom Östra Aros, och blef omkring år
1270, sedan gamla Upsala börjat öfvergifvas,
säte för rikets erkebiskop. Fjerdingen, som
ligger på åsen, synes hafva varit först bebyggd, och
den äldsta kungsgården har sannolikt der stått,
pà samma ställe der sedermera erkebiskopsgardeo
blef uppförd, och nu stallmästaregården finnes. Midt
i ån låg Fyris- eller Studentholmen, nu
Qtainholmén, der stadens äldsta lärosäte funnits. Först i
drottning Christinas tid upptogs, på östra sidan om
ån, stadens nya torg, hvarifrån stadens fyra
buf-vudgator utgå. Svära eldsvådor hafva sedermera,
under ären 1702, 1766 och 1809 bärjat staden
och föranledt många, ombyggnader. Fyra broar,
hvaribland en i sista ären uppförd af jern,
underhålla nu förbindelserna mellan stadens östra och
vestra delar. Staden räknade år 1847 inalles 50
egentlige handlande och 154 bandtverksmästare
samt dessutom 16 källarmästare, traktörer och
spisqvartersidkare, samt 21 krögare. Sjöfarten
bedrifves af 5 stadens jakter, jemte 2 à 3
ångfartyg. Det pä många minnen rika nuvarande
slottet grundades fërst år 1548, afbrann år 1702,
började åter alt uppbyggas år 1745, och blott
vissa delar deraf äro numera åler inredda, såsom
till boställsrum åt länets landshöfding och
lands-sekreterare, eller inom tornen till slottskvrka,
häkten o. s. v. Slädens domkyrka, den största i
Sverige och ett mästerstycke af Götbisk
byggnadskonst, började år 1289 att byggas; men blef
först 1435 invigd, och helgades då åt S:t Lars,
Erik och Olof,’ hvilkas bilder prydde iogångarna.
Inantill är denna kyrka 185 alnar lång, 53 till
70 alnar bred och 46 alnar hög, förutom en
takresning af 1 I y alnar. Bland kyrkans grafchor, är
det bakom altaret belägna s. k. Gustavianska
cbo-ret märkvärdigast, och har på senaste åren
blifvit prydt med alfresko-målningar af Sandberg på
väggarna, alla föreställande scener or Gustaf
Wasas lefnad. Mindre ansenlig är stadens andra
kyrka, Trefaldighels- eller s. k. Bondkyikan, hvars
första grundvalar dock torde vara äldre än den
nuvarande domkyrkan. Den är nu egnad till
domkyrka åt stadens landsförsamling. Flera andra
kyrkor och kapeller, såsom Wårfrukyrkan, S:t
Pebrs kyrka, S:t Eriks kapell m. fi., äfvensom ett
franciskanerkloster (upphäft 1527) vid den nu s.
k. klostergatan, hafva fordom funnits i staden.
Andra nu befintliga publika byggnader inom staden
äro: Domtrappshusel, fordom begagnadt af
kathe-dralskolan, nu af stadens domkapitel;
Erketisknps-gården vid Odenslund; Dompiöstgården-, Gillets hus:
Academia Gustaviana, först uppbyggd af konung
Gustaf II; Konsistorii-huset• Nosocomium eller
Sjukhuset; Skytteanska, Chemiska och Oeconnmiska
professions-husen ; Observaloria Astronomien, som nu
mera äro 2, men det nya ännu ej inredt; Gamla
Botaniska professionshuset, numera boställe åt ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
