Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
172
Upsala.
Upsala Hin.
sikdirektören; Exercitiihuset-, Carolina Rediviva eller
nya bibliotbeksboset, som inrymmer öfver 100,000
tryckta volymer; Nya botaniska professionshuset
inom den fordna kungs- nu akademiska trädgården;
samt Akndemtska Qvaren pä Qvarnbolmen.
Akademien grundlades år 1477 af Sten Sture d. ä.
och Jakob Ulfsson, var under konung Gustaf I.s
tid i lägervall, understöddes med nya anslag och
förmåner af konung Carl IX, men vann sin
betydligaste förkofran genom konung Gustaf II Adolf,
som åt densamma skänkte allt hvad farfadern ärft
eller samlat af jordegendom, nemligen 350
hemman, dessutom kronotionder af flera socknar,
äfvensom första grunden till en stipendiifond.
Lärarnes antal blef genom bonom fördubbladt och
privilegierna ökade. Under hans tid höllos äfven
de första tbeologie och jurisdoktorspromotioner,
den förra 1617, den senare 1629; en
filosofie-doktors-promotion hade redan 1600 blifvit firad,
men någon medicinsk blef bär ej hållen förr än
år 1738. Så väl af följande regenter, som äfven
enskilta personer, har akademien äfven sedermera
som oftast blifvit ibågkommen med ökade fördelar
eller gåfvor. Den räknar för närvarande 26
ordinarie professorer samt 18 adjunkter och 29
docenter, utom bibliotheks-tjenstemän,
exercitii-mä-stare, språkmästare m. fl. Akademien bar ock
inom sig egen jurisdiktion. De studerandes antal
är omkring 1,400, deribland 900 närvarande. Ulom
de nämnda busen inom staden, äger akademien 239
tunnl. stadsåker, 26 tunnl. i Gamla Upsala Löth,
samt utom stadens område flera hundrade hemman
jemte qvarnar och andra lägenheter, belägna i
Stockholms, Upsala, Westerås och Gefleborgs län,
frälseräntor af 18 socknar i samma län samt
Sätra hälsobrunn i Westerås län. Dess
stipen-diikapitaler uppgå lill mer än 290,000 R:dr och
statsanslagen till omkring 30,000 R:dr årligen.
— 1 staden finnes äfven en
vetenskaps-societet, stiftad 1812; ett akademiskt läsesällskap,
ett skandinaviskt sällskap; och serskilta hus, de
fleste af sten, tillhöra äfven åtskilliga af de
studerande nationerna inom akademien, såsom
Stockholms, Uplands, Westmanlands, Götbeborgs,
Smålands och Westergötblands. Stadens
kalhedral-skola bar numera eget bus, inköpt och skänkt af
konung Carl Johan. Särskilta nyare, af enskilta
personer inom staden grundade
undervisningsanstalter äro Lyceum (sedan är IS-3Ö) och
Realgymnasium (sedao 1841). Stadens Folkskola, med
hvilken en arbets- och slöjdskola är förenad, bar ock
eget bus och räknar omkring 300 lärjungar.
Äfven en småbarnsskola, söndagsskola och en
fruntimmersförening för vanvårdade barns uppfostran
finnas bär inrättade. Äfven serskilt gubb- och
enkhus för stadens borgerskap, och elt eget
fattighus för domkyrkoförsamlingen, jemte
mångahanda enskilta donationer till understöd för fattige
och behöfvande finnes bär att tillgå. En
fatlig-barack är bär ock inrättad, och fattigvården så
regierad att allt tiggeri kan anses ha upphört.
Utanför Waxalatullen är ett theaterhus af träd.
Ortens prestsällskap, bibelsällskap, landtbushåll-
ningssällskap och privatbanksafdelning hafva bår
sina möten; Waxala och Ulleråkers härader hafva
bär sitt tingsställe. Äfven sparbank, ordningsnämnd
och postkontor finnas i staden. Genom inflyttning
af en mängd ståndspersoner från landet, hvilka
söner bär, särdeles vid stadens elementära
läroverk, idka studier, bar stadens välstånd under de
sista decennierna varit i stigande, och dess
opp-skattningsvärde blifvit beräknadt ända till 1,952,567
R:dr. Stadens och akademiens samtliga utskylder
stiga till 40,941 R:dr, eller inemot 11 R:dr för
hvarje betalande person. Folkmängden, oberäknadt
de i staden ej mantalsskrifne studerande, uppgår,
enligt senaste uppgift, till 6,662 personer; en
borgmästare och 4 rådmän utgöra magistraten. Stadens
vapen är numera ett krönt lejon. Utanför staden
ligger det bekanta värdshuset Eklundshof och stadens
pä senare åren åter mycket bosökta helsobrunn.
Upsala, Oamla, är ett prebende-pastorat lf
2 kl., beläget ^ mil N. orn Upsala. Socknen är
mestadels en skoglös slätt, hvars rådande
jordmån är stark lera, som vesterut är något
sandblandad; åkerbruket år nästan uteslutande näring.
Landsvägen norrut ifrån Upsala går bär igenom.
Den af gråsten byggda kyrkan, med sitt stympade
torn, jemte de gamla högarna, äro de ännu
qvar-blifna minnena efter denna orts fordna prakt och
herrlighet, [lär var nemligen fordom
hufvudsta-tionen för den nordiska olfertjensten, sedan
densamma blifvit flyttad från Sigtuna. Här stod det
praktfulla templet, med den nu försvunna heliga
lunden. Här residerade öfverpreslen, som tillika
var öfverkonung. Sjelfva den nuvarande kyrkans
murar skola till en del hafva tillhört det fordna
afgudatemplet. Sedan nemligen detta omkring år
1085 blifvit förstördt, uppfördes bär, i dess ställe,
af Erik IX en kristen kyrka, hvilken en tid var
domkyrka, intill dess erkebiskopssätet omkring år
1273 flyttades lill det nuvarande Upsala. Strait
utanför kyrkan ligga de namnkunniga Upsala
Högar, dem förfäderne under bednaåldern begagnat
till begrafningsställen. Tre af dessa högar äro
mera branta och kägelformiga; men den fjerde,
med bredare och mera slät rygg, kallas
Tingshögen. Här hölls, så väl under hedniska som kristna
tiden, så länge konungarne ännu residerade vid
Gamla Upsala, det årliga allshärjartinget (se detta
ord). Detta ting kallades äfven Disatinget och
som eq marknad årligen samtidigt med offren
plägade hållas, bar den ännu fortfarande
Distingsmarknaden deraf fått sitt namn. Äfven Gustaf I
böll på dessa högar ännu ting med
Uppländnin-garne. På kyrkogården ligga flere af Upsalas
förre professorer begrafna. Den fordna
kungsgården är nu en by. Socknen innehåller 52 J mtl.
med 880 inbyggare på en areal af 7,105 lunnl.,
hvaraf 10 äro sjöar och kärr.
Upsala Eiltii. Detta höfdingedöme innefattar
mellersta och vestra delen af Upland. mellan Mälaren
och dess fjärdar i söder, Westerås och
Gefleborgs län i vester, Bottniska hafvet i norr orh
Stockholms län i ösler. Landet utgör en
regelbundet bruten slättmark, utan egenlliga berg eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
