Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K||uala liKn.
Upsala LSoi
173
sammanhängande böjdsträckningar. Ojemnast är
den nordliga delen af länet der jerngrufvor finnas
och bergsbruket är det rådande näringsfånget.
Södra och mellersta delen är deremot i allmänhet
jemn, och gifver säd utöfver innebyggarnes behof.
I de norra och nordvestra delarne af länet tilllaga
ock kärr och skogsmarker i vidd och lemna der
mindre rom för öppna slätter. Sådant är
förhållandet ofvan om Wendels och Danmora-sjöarna, i
Örbybus bärad samt Danmora och Löfsta
tingslager, äfvensom till en del österut i Rasbo och
0-lands härader, till dess landet åter sträcker sig åt
sydvest mot Fyrisån, inom Waxala och sydöstra
delarne af Bälings och Norunda härader, hvilka
tillsammans utgöra en öppen och fruktbar, endast
af enstaka berg eller sandåsar afbruten slätt. Bland
länets vattendrag märka vi: Sagån, som i sitt
nedersta lopp utgör gräns mot Westerås län,
hvar-inom den bar sitt upphof; Enköpings-ån, som
nederst går genom Enköpings stad, dit den genoin
uppmuddring pä sednasle ären är gjord segelbar,
och utfaller i Svingat nsfjärden; liera mindre
betydliga vattendrag inom Trögds bärad, hvilka alla
hafva sitt aflopp inom vikar af Norra
Björkfjärden-, vattendragen inom Hnbo och Bro härader,
som äfven utfalla i Mälarfjärdar, hvilka till en
del utgöra dessa häraders östra gräns och bära
namn af Ekoln, Skofjärden, Etikssund, Bondkroken,
Sigtunafjärden, Skarfven och Stäkessund. I
Låstaviken, som äfven slår i förbindelse med Ekoln,
utrinna äfven Ortundt-àn, som kommer från vester,
genom Tborstuna och Lagunda härader; Safva-än,
som kommer från N.N.V. eller Ragunda härads
nordligare trakter, samt slutligen äfven Laby-ån
och Fyris-ån, hvilken sistnämnda är den största
inom länel och bar sitt upphof från sjöar i Olands
bärad samt Dannemora och Löfsta tingslag.
Fyrisån är månggrenig, genomgår flera af de öfra
socknarna och är gemenligen djup och smal, men
bar och der igengrundad, så alt den emellan
Upsala stad och Flötsund endast genom muddring kan
hållas öppen för segelfart. Från öster upplager
bon Funbo-ån och utfaller i Ekoln vid Flötsund,
J mil från staden Upsala. I norr begränsas länet
af den ansenliga Dalelfven, som här på flera
ställen, såsom vid Elfkarlö bruk bildar sjöar eller
tidtals öfversväinmar de låga stränderna; en del af
Tierp, bela Söderfors och större delen af
Elfkarleby socken, alla inom Örbybus bärad, stöta
derintill. Från sjön Temnaren, vid gränsen mol
Westerås län (Wåla härad), ntgår Tierp-ån, som går
igenom de norra socknarne i länet, Tierp, Tolfta
och Wessland, samt utfaller vid Carlbolms bruk i
Wessiands- eller Löfstafjarden. Östligare utfaller i
samma fjärd Hilleboda-ån och längre i söder går
Löfsta- eller Forsimarks-ån, som först inom
Stockholms län finner sitt aflopp. En annan betydlig
å inom länet, som äfven har aflopp inom
Stockholms län, är Olands-ån, som rinner genom Ölands
bärad, upptager Gttno bruksdams vatten, och på en
mils väg otgör gräns mot Frösåkers härad af
Stockholms län. Klimatet gynnas här i allmänhet af
landets nästan insulära läge samt dess ringa me-
delböjd öfver hafsytan. Endast i vissa trakter,
såsom de högre delarna af Hagby, Tibble, Åland,
Järlåsa, Elfkarleby, delar af Jumkil och Tierp,
Wessland, Tolf|a och Hållnäs, är odlingen
försvårad, antingen genom rikedomen pä nästan
stillastående vatten, eller jordens sandbaltigbet, eller
mullens tunnbet ofvanpå berghällen. Länet är ett
af bela landets rikaste sädesorter, och hvad som
ännu återstår af de fordna skogarne utgöres mest
af tall och gran samt dernäst björk och asp;
landskapets flora är äfven en af de rikare i Sverige,
och beräknas omfatta öfver 700 phanerogamer. —
Landet är ulan tvifvel bland Sveriges äldst
bebyggda trakter; ingenstädes hafva runstenar och
grafhögar anträfläts i så stor mängd som här, och
namnen Håtuna, Fyrisvalt och Ultarakir (sannolikt
Ullluna) omtalas redan i de äldsta häfderna inom
dessa så kallade "Folklanden." Detla Folklanden,
som jemte östra kustlandet (Roden, Boslagen) och
de norra då ännu obebyggda trakterna (Olarida mor
eller Olands skog) indelas i 3:ne delar: Attundaland,
Tiundaland och Fjerdhundraland, utgjorde under
medeltiden det egentliga Upland, hvilket då
gemensamt lydde under Uplands lagman. Först
under konung Gnstaf l:s tid lades st.örre delen af
Fjerdhundra jemte norra Tiundaland under
Westerås lagsaga och län, och ej förr än år 1714
bildades egentligen Upsala och Stockholms båda
särskilda landsböfdingedömen. Länel är för
närvarande indeladt i 6 fögderier och 18
länsmans-distrikter i 3 domsagor och 17 bärader eller
tingslager, hvarjemte länets båda städer hvardera
hafva sin magistrat och rådhusrätt. Länets
bergslag lyder under Uplands och Gefleborgs
bergmä-staredöme. 6 à 8 läkare på stat, jemte 2:ne
djurläkare finnas inom länet. I Upsala ar
poslinspek-tor, och i Enköping, Ekolsund och Tierp
postmästare. I militäriskt afseende uppställer länet större
delen af Uplands infanteri-regemente eller 957
numror, äfvensom 280 numror af Lifregementets
dragoner, utom befäl, spel m. m.; kustorterna vid
Saltsjön uppställa båtsmän. Länet innehåller 11
prosterior och derinom 60 hela eller halfva
pasto-raler. Det i allmänhet välbergade landet synes åter
börja hemta sig från de svåra missväxlären 1844
och 1845, då jordens gröda nästan totalt
förstördes. Folkskolor äro numer i alla länets socknar
inrättade, och äfven fattigförsörjningen bestrides
socknevis. För sjukvården ,finnes bär flera allmänna
inrättningar, såsom länshospilalet i Upsala för
sinnessjuka, <amt länslasarettet pä samma ställe,
äfvensom fattigbospitalet i Weckbolms socken.
Sedan år 1814 är ock ett särskildt Invalid-,
Arbets-och Korrektionshus inrättadt för länet, slraxt
utanför Upsala. — Åkerbruket, som är en för alla
länets trakter gemensam hufvudnäring, och bland
allmogen ännu mestadels skötes med tveskiftes- eller
trädesbruk, är i allmänhet länels vigtigaste
bandle-ring, för hvilken boskapsskötseln och ängshruket på
de flesta ställen är tillbakasatt. Boskapsracerna
äro i allmänhet små och kreaturen klena och
dåligt skötta. Af hästar underhållas bär ett
jemförelsevis större antal än troligen på något annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
