Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
184
Utskott.
KiOkniiigiui&l.
ses att bereda ärenderna innan de förekomma till
slutligt afgörande. Dessa vid hvarje riksdag
nödiga utskolt äro: ett konshlutwns-utskott, att
väcka och upptaga frågor rörande förändringar
i grundlagarne och yttranden deröfver till
riksens ständer afgifva, samt att granska de i
statsrådet förda protokoll; ett stats-ulskott, att
utreda och för riksens ständer uppgifva statsverkets
och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och
behof; elt bevillnmys-ulskott, alt föreslå
hevillnin-gens fördelning; ett banko-utskott, att öfverse
bankens styrelse och tillstånd samt gifva
föreskrifter om bankoförvaltningen; ett tag-utskott, att
utarbeta de ifrån riksens ständers plena remitterade
förslag till civil-, kriminal- och ky rkolagarnes
förbättring, samt elt allmänt besvärs- ocli
ekonomi-utskott, att, med anledning af inom stånden
väckta frågor, anmärka bristerna i de allmänna
bushållningsanstalterna och förändringar deruti
föreslå. Askar konungen elt särskildt utskott, att
med honom öfverlägga om ärenden, hvilka icke
till andra utskotts befattning böra och han
pröf-var höra hemliga hällas, utvälje riksens ständer
elt sådant, hvilket utskott har att endast afgifva
yttranden öfver de mål konungen detsamma
meddelar, utan rätt att något beslut deröfver fatta.
Andra riksens ständers utskolt, än delta
sistnämnda, kunna icke inför konungen några
öfverlägg-gar hälla. Allmänna frågor, som uti riksens
ständers plena väckas, må ej till ett omedelbart
afgörande der upptagas, utan skola öfverlemnas till
behörigt utskolt, som äger alt dem utreda och
deröfver sig yttra. Utskottens förslag skola först
i ståndens plena framställas till antagande eller
förkastande, utan förändringar eller tillsatser. Göras
dervid i ståndens plena sådana anmärkningar, som
hindra antagandet, erhåller utskottet del af dessa
anmärkningar, för att derefter förslagen
ytterligare granska och jemka. När ett sålunda beredt
förslag till stånden återkommer, då äga de makt
att detsamma oförändradt eller med förändringar
antaga, eller ock alldeles förkasta. Ständerna
välja, inom åtta dagar efler riksdagens öppnande,
ledamöter, lika många af hvarje stånd, till
utskotten, och skall konstilutions-utskottet utgöras af
24 personer, stats-utskottet af 36,
bevillnings-ut-skottet af 48, banko-utskotet af 36, lagutskottet
likaledes af 36, samt allmänna besvärs- och
ekonomi-utskottet af 48 ledamöter. Det hemliga
utskottet, då sådant kommer i fråga, består af 12
ledamöter. Dessutom äga riksens ständer att välja
och förordna ett särskildt expeditions-utskott, för
att uppsatta expeditioner samt riksdagsbeslut, och
de författade handlingarna till riksens ständer
öfverlemna, och slutligen kan hvarje stånd nedsätta
ett eget utskott, för upptagande af dess enskildta
besvär och angelägenheter. Inga utskolt, med
undantag af konstitutions- och banko-utskotten, äro
berättigade att väcka frågor till afgörande i
ständernas plena, eller att upptaga andra ämnen, än
de från plena dit remitterade. Mia omröstningar
i utskotten ske per capita, utan afseende på stånd.
Inom banko-utskottet skola, i de mål utskottet med
ständernes rätt besluta, två tredjedelar af hvarje
stånds ledamöter vara närvarande. 1 alla rikteoi
ständers utskott förer den bland adeln ordet, som,
enligt riddarbus-ordningen, dertill är berättigad.
Landtmarskalken och lalmännen njuta oförvägradt
tillträde uti utskotten, dock utan röst eller
deli-berationsrätl. I bemliga utskottet och
banko-utskottet böra de aflägga tysthetsed. Ej må någon,
af hvilken redovisning och ansvar för egna
em-betsålgärder kan fordras, inväljas i utskott. Ett
ntskott äger rätt all med elt annat utskott
sammanträda, antingen in plenis eller genom
deputerade. Emellan hemliga utskottet och annat
utskott äger dock ej något sammanträde rum.
Ständernes gemensamma utskott få ej sammanträda pà
samma lid, da i ett stånd plenum hålles. StaDna
riksstånden i sina beslut uti skiljaktiga meningar,
skall hvarje stånds beslut, genom protokollsuldrag,
remitteras till det utskott, som med målet
befattning haft, hvilket det åligger att meningarne
sam-manjemka och med förslag öfver denna jemkning
inkomma till ståndens plena, soin öfver frågan
definitift besluta. Skulle detta försök till
jemb-ning fruktlöst aQöpa, utvälja riksens ständer, i
sina särskildta plena, en nämnd, att förslärka det
utskott, till hvars handläggning målet hört, så
att ledamöterne blifva trettio af hvarje slànd,
hvilka samfäldt rösta, och äga att frågan med
ständernes rätt afgöra.
Utsokne och iuNoline frälse äro sådane
hemman, hvilka af ålder, medelst rusttjenst^ varit
frälsade och befriade från en mängd servituter,
som bäftade vid öfriga skattehemmanen. För alt
tillvägabringa någon inskränkning i en mäktig
aristokratis förstörande anspråk, blef det af konung
Carl XI stadgadt, att blott sådana, af frälsemän
förvärfvade, hemman, som lågo inom en mil nära
frälsemannens bolstad, skulle ikläda sig
frälsenatur, hvilka då kallades utsokne och insokne
frälse, allteftersom de voro belägne utom eller ioom
den socken, der bolsladen låg. Med utsokne och
insokne frälsehemman, värde sjutton och en baif
millioner riksdaler, samt betalande i statsbidrag
samfäldt 536,01)0 R:dr, är förbållandet nära
enahanda som med rikets frälsehemman, nemligen att de
borde utgöra 871,690 R:dr, eller 62 procent mera
än de nu betala, för att i kronoutskylder motsvara
skattehemmanens tunga.
Utsädet inom riket bar under innevarande
århundrade varit uti ett beständigt stigande, hvilket
tydligen visar, att landels uppodling på ett högst
väsendtlig! sätt befrämjats. Ar 1810 utsåddes
spannmål af alla slag jemte potatis, till ett
belopp af omkring 1,500,000 tunnor, samt
skördades, med afdrag af utsädet, öfver 6,700,000
tunnor; år 1828 var utsädet öfver bela riket omkring
2,000,000 tunnor, och afkastningen nära 10,000,000
tunnor; år 1842 steg utsädet till 2,100,000
tno-nor, hvaraf skördades nära 12.000,000 tunnor,
inberäknadt potatis och spannmål af alla slag.
Utstfkningwm&leu inom riket uppgå ärligen till
ett ganska betydligt antal. År 1841 voro dessa
mål 56,780, till ett belopp af 3,810,143 R:dr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
