Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lVaclilmeiiteri
Rothenberg och Windö. Han föddes d. 26 Febr.
1644, och efler att hafva gjort grundliga studier,
isynnerhet i allt som rörer krigsväsendet,
företog ban sig att, sorn andra ädlingar på bans lid
allmänt brukade, göra vidsträckta utrikes resor.
Härunder antog han i Frankrike först
krigstjenst såsom grand-mousquetaire, men återvände
1667 till fäderneslandet och fick då fullmakt att
vara löjtnant vid Skånska kavalleriet. Genom ett
hurtigt uppförande och ådagalagd skicklighet
gjorde ban sig snart värdig vidare befordran, och
blef år 1672 ryttmästare samt 1674
öfverstelöjtnant. Uti det derpå följande kriget i Tyskland
förvärfvade ban mycken ära. Fehrbellin, Stettin,
Kügen och Stralsund blefvo vittnen till hans
lysande hjeltemod, och hans der visade tapperhet
tillskyndade honom snart nya befordringar. År
1677 blef han öfverste för Ostgötha kavalleri. Då
freden slöts 1679 sattes en gräns för hans vidare
krigsbedrifter denna gäng; men slutligen öppnades
för bonom en icke mindre lysande bana; ty efter
att år 1695 hafva erhållit general-majors-fullmakt,
förordnades han samma år till landshöfding öfver
Kalmare län och Öland. Likasom ban förut varit
en käck anförare i krig, så blef han nu en
driftig och nitisk embetsmän, samt berömd såsom en
ganska rättrådig domare. Då Carl Xll:s stora krig
utbröt, år 1700, återkallades han lill arméen och
utniimndes lill general-löjtnant vid kavalleriet. Han
for då genast till Seeland, der konungen nyss
landstigit, och åtföljde honom sedermera till
Lifland, hvarest han uti det märkvärdiga slaget vid
Narva anförde högra flygeln af kavalleriet, samt
ådagalade utmärkt tapperbet. Genom för häftig
ridt och starkt fäktande i denna diabbning, ådrog
han sig en sjukdom, som redan d. 30 April 1701
slutade bans dagar i slade/i Reval. Hans son,
Wachtmeister, ,i\el <*iistnr, friherre, född
1638, blef 1706 fändrik vid lifgardet och 1708
regementsqvartermästare vid Östgötha kavalleri,
samt deltog under tiden uti alla de fältslag och
trälfningar, som dessa regementen bivistade.
Såsom ryttmästare var ban med uti det olyckliga
slaget vid Pullava, hvarefter ban togs till fånga
af Ryssarne vid Dnieperströmmen och fördes titi
Kasan. Återkom 1722 ur fångenskapen och
erhöll då majors karakter med löjtnants indelning.
Tog 1741 afsked såsom öfverste-löjtnant. R. S.
0. 1748. Afled 1751. Med sin hustru,
grefvinnan Magdalena Sofia Wachtmeister af Johannishus,
bade han tretton barn,,som fortplantade ätten. En
hans farbroder,
Wachtmeister, Fritz, friherre, bade redan
1674 blifvit ryttmästare vid lifregementet och
befordrades sedermera till öfverste-löjtnant vid
enkedrottningens lifregemente till häst, samt fick
öfverste karakter 16S2. Utnämndes år 1700 till cbef
för EsUändska adelsfanan, och då detla regemente
1705 saminanslogs med Lifländska adelsfanan, blef
han bådas gemensamma chef. Han anförde dessa
regementen onder de följande årens fälttåg, ända
till slaget vid Pultava, hvarefter ban blef fången
vid Dnieperströmmen. Vistades under fàngenska-
Wada. 191
pen i Moskan och bemförlofvades derifrån 1712,
dä ban blef general af kavalleriet. Dog 1723,
utan söner.
Wachtmeister, Carl Axel, grefve till
Johannishus, herre lill Trolleberg och S:t Peders
kloster, föddes d. 9 Maj 1754 och ingick 1771
såsom extra-ordinarie i konungens justitie-revision.
Befordrades 1773 till kopist, kanslist och
protokollsekreterare. 1774 till hofjunkare, 1770 till
förste expeditions-sekreterare och 1777 till
revisions-sekreterare. R. N. O. 1779 och samma
år justitiekansler. Fick 1782 riksrådsvärdighet
och blef 1784 serafimer-riddare. Kallades 1787
till riksdrots och president i Svea hofrätt, 1789
till ledamot af högsta domstolen och Lunds
akademis kansler. Endtledigades samma år från
räds-embetet. President i lagkömmisionen 1792. Afled
1809.
Hail, annex lill Hjälstad, är beläget 2 mil S.O.
från Mariestad Jordmånen i socknen består mest
af lera samt, der höjder äro, af klapurjord,
blandad med mylla. Åkerbruk är bufvudnäringen.
Ti-da å går igenom socknen, hvilken torde deraf
hafva fält sitt namn, emedan i fordna tider der ej
fanns någon bro, ulan endast elt bredt vad. I
socknen ligger säteriet 1Vaholm, l.-J- mtl. säteri, vid
ån Tidan. En Ii ten stad skall fordom hafva
funnits på Wads bys ägor, hvarom en hop stenar,
och murade, nu igenfyllda brunnar ännu vittna. Vid
hemmanet Askeberga i denna socken finnes ock en
ansenlig dom- eller tingsplats, utmärkt af 24 i
jorden nedsatta stenar, utgörande tillsammans en
oval fisur, som är 24 alnar lång och 24 alnar
bred midt pä. Stenarne äro 4 alnar höga och 10
à 12 alnar vida. Man tror att denna domplats
var det Askubeck, der det märkvärdiga mötet är
1200 hölls, på hvilket tionden första gången
genom biskop Jerp-Ulfs påyrkande blef beviljad,
hvilket i bihanget till Westgötha-lagen finnes
omnämndt. Socknen innehåller 12,}. hemman med 296
inbyggare på en 8real af 3,032 tunn)., hvaraf 15
äro sjöar och kärr. Adr. Mariestad.
Ilad, en bergsmansbammare i Söderberkes
socken, bar t bård och 133 skepp:d 6 lisp:d prfv.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammar-skatt utgöres med I skepp:d 6 lisp:d 13 marker.
Bruket skeppar på Stockholm. Äges af bergsmän.
Sinidesstämpeln är tvenne punkter under elt A
inom en cirkel.
Waiia, med Ångarn, i Wallentuna bärad, är
beläget 4 mil N.N.O. från Stockholm, \ mil från
Åkers kanal, och tillbör 3 kl. konsist. Vestra
delen af socknen är en bergländig, dock nästan
skoglös mark; men östra och södra delarne bestå
af 2:ne dalar, der fordom sjö varit, samt de
höjder som omgifva dem Helgo- och Wada-sjöarna
från norr möta bär Ångarns sjö från sydvest, och
det förenade vattendraget fortgår åt .sydost till
Össeby-Garn. Jordmånen är svag lera. Större
gårdar i socknen äro: Stora ßenharnra, 4 mtl. krono,
nu en kungsgård, samt Lilla betihamra, 2 mtl.
skalle, vid Helgö-sjöns östra strand. Socknen
innehåller 17| hemman med 270 inbyggcre på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
