Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
202
Ylfila.
Wnlborg.
och ingen skulle bära upp för dem något konfekt,
▼in eller dylikt. Är 1686 befallte» ytterligare,
att vakstugor skulle alldeles aflägga», och endast
några fä skiftevis vaka och taga vara på liket,
att intet otjenligt måtte det vederfaras.
Mala (Mytb ). Så kallades ett slags Nornor
eller undergudinnor, hvilka förutsade menniskors
öden. Med Wala menades ock en vis qvinna
eller Sibylla, med ett ord en spåqvinna, dock icke
af häxornas klass. Walor njöto en nästan
gudomlig dyrkan. Poetiska Eddan börjar med en sång,
kallad Völuspa eller Valas spådom.
Wala«l«jair (Mytb ). Odens herrliga, strålande
himlapalats, der det namnkunniga högsätet
Lid-skjalf var, derifrån gudars läder kunde se öfver
verlden. Walaskjalf sades vara byggdt af gnid
och silfver.
Walberg, Carl (»iiatnf, son af stadsfogden i
Jönköping, Magnus Walberg, föddes d. 28 Sept.
1788, sarnt studerade på gymnasium i Wexiö och
vid Upsala akademi. Ingick i Svea horätt omkring
år 1809, och tjenstgjorde någon tid dels der, dels
i postverket, kammar-kollegium, theater-kansliet
m. m. De sednare åren sysselsatte ban sig än med
advokalur, än med skriftställeri, ofta af det
sämsta slaget, och förde för öfrigt en högst
oordentlig lefnad. Tillika med Hera andra af sina
samlida. uppträdde ban äfven ernot den beryktade
Grewesmöhlen. Ilan dog i Storkholm 1821. Bland
de flera af honom utgifna skrifter, hvilka väl
oftast ej hafva något synnerligt inre värde, men
till en del på sin tid af ailmanheten
uppmärksammades, må anföras: Nytta och nöje; Tidning for
skämtets vänner; Nya Klubben; Svenska faltsänger;
Folksånger; S/ayet vid DennecUt; Smärre poemer;
Vggelviksbaten; Skärthorsdagsfarden; En mamsell i
Stockholm; Åktenskapshisloria etter Hustrun med tre
männer och fyra älskare; Herdinnan vid Hagalund;
Balen pä Ekensbery; Ben narrade husvärden;
Engelbrekt Engelhreklssons historia; Gustaf Wasa»
historia; Offerfesten vid Uggetviks Hetsokalla m. fl.
Walho, ett härad i Dalsland orb Elfsborgs län,
innehåller socknarna Torp och Ryr, Färgelanda
med Odeborg, samt llögsäter med llennelanda,
Roggärd, Lerdal och Jerbo. Häradet innehåller
196 | hemman, med 10,749 inbyggare på en areal
af 136 960 tunnland, hvaraf 16,905 äro sjöar och
kärr. Tillsammans med Nordals och Sundals
härader, ntgör Walho härad en domsaga.
Walbo, med Sätra, ett annex till Gefle stads
pastorat, är beläget vid hafvet, £ mil V.S.V. från
Gefle, inom Gestriklands fögderi, och tillbör 1
kl. reg. Jordmånen är i allmänhet stenbunden
med åsar och sandhedar, samt kärr och myror.
Åkern består till två tredjedelar af sandmo, eljest
af klapper med någon svartmylla och lera.
Ängen är på sina ställen besvärad af mossa, och
måste derföre årligen förbättras medelst röjning
och dikning. Skogen är vidsträckt, fastän
närmast byarna och stora vägen mycket medtagen.
Socknens näringsfång äro åkerbruk,
boskapsskötsel och kolning, malm- och jernkörslor för
bruken, äfvensom andra foror för Gefle stads behof,
samt brädsågning och försäljning af trådvirke. Pl
slutet af I700:talet funnos bär i socknen 14
skatt-lagde grofbladige sågar, som tillverkade
ungefärligen 1000 tolfter bräder om året till busbebof
och afsalu. Tot/forss, Forssbacka och Markmyt a
bruk (se dessa ord) samt Walbo masugn äro här
belägne. Björn, elg, varg och mård träflas i
skogarne. Gafie-än, som börjar vid Forssbacka, oeh
ger aflopp åt Storsjön, går i flera krökningar lj.
mils väg genom socknen, hvarunder den emot
Mackmyra bruk bildar en slor holme, kallad Ön; en
bro ined stenpelare och hvalf samt ledstänger af
jern, ^ mil ifrån Gefle, är deröfver lagd, år 1772
på stadens och socknens bekostnad, och bar fått namn
af Gustafs Bro. I skären bärutanföre ligger
Limön, som tillhör kronan, saint bar ett
kalkstensbrott och brännugn. Äfven annorstädes i socknen
fås någon kalkslen, som begagnas till brukens
behof och för Walbo masugn. Socknen innehåller
60 J hemman, hvaraf 504£?£ skatte, krono
och t-j^-g. frälse. Folkmängden utgör omkring
4000 personer, på en 8real af 107,715 tunnland,
insjöar, berg och mossar inberäknade.
Walborg ImiiierMloMer och hennes
kärlekshandel med unge berr Axel Tboresson bar utaf
sängen och sägnen blifvit vida beryktad öfver bel»
norden, och an i dag sjunges mångenstädes pä
bygden den rörande folkvisan om berr Axel och
skön Walborg. Vid en fjärd af Vesterhafvet,
Sun-nanviken i Bohuslän, ligger en halfö, inneslutande
en ljuflig däld emellan bergshöjder, fordom
bevuxna med ek- och bokskogar. Vid den ena
bergshöjden synas ännu lemningar af det fordom
ryktbara Marieklostret och kyrkan, som konung lläkan
Håkansson i Norrige omkring år 1234 skall bäfva
låtit uppbygga till skön Walborgs ära. Vid
klostermuren växer ett utländskt träd af
benveds-slägtet, som folket i trakten plägar kalla: "del
okända trädet," och säga, alt munkar fordom
dit-fört det frän långt aflägsna länder. Länge syntes
der äfven skön Walborgs graf, en fyrkantig
stensättning; men numera äro spåren deraf försvunna.
Sägnen om Walborg är i korthet följande: På
gården llåltås bodde berr Immer och hans husfru
Julia. Der lekte Walborg, den skönaste flicka i
norden, och unge Axel Thoresson älskade henne i
hemlighet redan då hon ännu var ett litet barn.
Herr Axel for bort och tjente i kejsarens gård,
samt vann guldsporrar och riddarevärdighet,
medan bans lilla brud växte upp orb som jungfru
lärde bandarbeten och fromma seder i det närbelägna
Drakmarks kloster. Många riddare sökte att vinna
skön Walborg; men främst af alla dessa var
konungasonen Håkan. När Axel Thoresson sporde
delta, kom han hem och ville föra sin brud till
altaret; men en klostermnnk, kallad Svarte broder
Knut, som ville ställa sig in bos prinsen Hakan,
uppgjorde, i samråd med denne, en plan, att på
grund af kyrkliga lagens föreskrifter skilja de
båda trolofvade åt, |y skön Walborg var herr Axels
syskonabarn, och dertill med voro de dopsyskon,
emedan samma fru burit dem båda till dopet.
Sådana tillät icke kyrkan då att få ingå äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
