Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wallenstjerna.
Wallenstrule.
213
tjenst, dit ban dock endast ingick pà sådana
vilkor, som för kejsaren blefvo i högsta grad
förödmjukande. Nu tågade han mot Nurnberg, der
ban sammanträtfade med Svenske konungen; men
utan att något afgörande slag skedde emellan de
båda store bjeltarne, som der med ömsesidig
be-tånksamhet mätte hvarandras krafter. Deras
sednare sammanträffning medförde det blodiga slaget
vid Lutzen 1632. Efter Gustaf Adolfs död
började Wallenstein allt mer och mer misstänkas för
äregiriga planer emot sin herre och kejsare. Tillika
begynte hans alltid dystra och onda lynne allt
hårdare låta känna sig, så att så väl soldaterne
som folket gåfvo honom allmänt binamnet
"Tyrannen." Slutligen blef ban den 15 Februari 1634
af någre kejserlige sammansvurne mördad i
staden Eger. Den ryktbare Wallensteins strängbet
och vrede kände inga gränsor, men å andra sidan
ej heller bans frikostigbet. Att gifva en skänk
af mindre än 1000 riksdaler ansåg ban vara
under sin värdighet. För soldaternes hälsa och vård
sörjde han ganska uppmärksamt, lemnande dem
tillika fria händer att genom plundring både föda
och rikta sig. lians lefnadssätt var nästan
kejserligt. På resor åtföljdes han af femtio sexspända
vagnar för sitt sällskap, andra femtio medförde
betjeningen och husgerådet. Femtio lifdrabanter
stodo dagligen i hans yttre rum. Hans hof
utgjordes af sextio adlige pager, tolf friherrlige
riddare och fyra kammarherrar; bela hofstaten
bestod af 900 personer. Dagligen dukades bans bord
för hundra gäster. Sjelf syntes han likväl sällan
dervid, undflyende och hatande alla menniskor,
såsom ett otacksamt och ondt slägte. Tillika var
ban alltid sä ytterst känslig för hvarje buller,
att bans omgifning lill och med måste medelst
omlindade sidenband söka förekomma äfven det
ringaste slammer af sporrarne. Sin gemål och
dotter säg ban sällan; någon förtrolig vän bade
han aldrig. Soldaterne följde bonom med en alldeles
blind lydnad, fängslade så väl af hans strängbet
och frikostigbet, som af bans hemlighetsfulla
väsende. Tysklands folk behandlade han med en
segrande krigares bela hårdhet, dess furstar med elt
stötande öfvermod. Kejsaren sjelf måste mången
gång tåligt åse, buru den mäktige Wallenstein
handlade tvärtemot gifna befallningar, utan att
eos vårda sig om att anföra någon ursäkt härför.
I spetsen för sin talrika, af honom ensam
beroende bar, stod ban midt i Tyskland, en för alla
lika fruktansvärd makt, och man gaf honom icke
utan skäl namnet: Tysklands diktator.
Wallenstjerna, Olof Haiuiielsson, son af
professorn i Upsala, Samuel Andreæ Bolbniensis,
föddes d. 3 Febr. 1611, samt blef, sedan ban
genomgått Upsala skola och Westerås gymnasium,
1628 student vid Upsala akademi. Anträdde 1633
en utrikes resa, hvarunder ban först studerade vid
Hera Tyska universiteter, och sedan, med
understöd af grefve Joban Oxenstjerna, vid de
Engelska högskolorna i Oxford och Cambridge. Reste
derefter genoin Flandern och Brabant till Uolland,
der ban någon tid uppehöll sig vid akademierna
i Leyden och Francker. Återvände 1636 till
fäderneslandet, och anställdes såsom auskultant vid
Åbo hofrätt, der ban 1640 utnämndes till
aktuarie. Förordnades tillika till vice sekreterare samt
lagläsare i Kimito friberrskap. Befordrades 1649
lill underlaginan i Norr-Finne lagsaga, och
utnämndes 1652 till assessor i Åbo hofrätt, samt
häradshöfding i Savolax. Upphöjdes 1678 i
adligt stånd, då ban skref sig till llänälä och
Ko-perla. Utnämndes slutligen till häradshöfding i
Masku och Wemo härader. Han afled d. I Febr.
1687, och var en i sitt kall nitisk man, berömd
för djupa insigter. Sonen,
Wallenstjerna, Samuel, född 1644, blef
1653 student vid Aho akademi, och ingick äfven
i tjenst vid Åbo hofrätt, der ban 1664
befordrades lill vice advokalfiskal, och 1672 till ordinarie
advokatfiskal. Utnämndes 1674 till assessor.
Förordnades 1687 alt förestå landshöfdingeembetet i
Åbo lan. Erhöll afsked 1694, och dog samma
år. Dennes son,
Wallenstjerna, Olof, född d. 20 Maj 1672,
blef 1684 student vid Åbo akademi, och ingick
sedan i tjenst i Svea hofrätt. Befordrades 1704
till häradshöfding i Wemo och Satakunda härader,
samt 1721 till assessor i Aho hofrätt, der han
1737 erhöll fullmakt som hofrättsråd. Dog d. 25
Februari 1740. Sonen,
Wallenstjerna, Ulrik, född 1714, blef 1736
extra notarie, 1741 kanslist, 1747 sekreterare,
och 17 50 assessor i Abo hofrätt. Utnämndes
1758 till lagman i Karelska lagsagan, och afled
d. 26 Sept. 1772.
Wallenstjerna, Samuel, vice korporal vid
lifdrabantcrne, var ined dä konung Augusts bref
till Tartar Kan borttogos 1712. Blef kort derefter
general-adjutant och öfverste, ßivistade
kalabaliken i Bender 1713, och afsändes efter dess slut
af Carl XII till Pommern med angelägna depescher.
Bivistade Norrska fälttågen 1716 och 1718. Blef
sedermera chef för Björneborgs regemente. Dog
1733. lians son, öfversten Rernliaril
Wallenstjerna, upphöjdes 1766 till friherre, och
denna ätt utgick med dennes sonson, friherre Carl
llernliard Wallenstjerna, hvilken var
korporal vid lifdrabantkorpsen, och afled den 13 Maj
1796.
Wallenstrale, Martin Georg, föddes i
Upsala d. 3 Okt. 1733, fadren sist biskopen i
Götheborg Georg Wallin. Blef student i Upsala
1751, för fadrens förtjenster adlad 1755 och
introducerad med namnet Wallenstråle, Glosolie
magister 1758, gymnasii-adjunkt och bibliothekarie
1760 och följande året e. o. tjeostgörande
hofpredikant. Företog åren 1761—66 en utrikes
resa till Holland, Frankrike, England och Tyskland,
hvarunder honom erbjöds tbeol. doktorsgraden i
Wittenberg och ban invaldes i flera lärda sällskaper.
Under sin frånvaro hade ban blifvit befordrad till
bistor. et moral, lektor i Götheborg, tbeol. doktor
1772, prost och kyrkoherde i Fjärås
prebende-pa-storat samt d. 18 Dec. 1789 till biskop öfver
Kalmar stift, hvartill ban innehaft andra förslags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
