- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
216

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

216

Wallerstad.

IValllialla-orden.

af physiografiska sällskapet i Lund. Han afled d.
16 Nov. 1785. Professor Wallerius var en lärd
och mycket arbetsam man, samt förvärfvade sig
i sin vetenskap den aktning öfver bela Europa,
att han pä sin tid blef ansedd såsom en bland
kemiens bufvudauktorer, särdeles i mineralogien,
hvaruti han äfven efterlemnade ett utsökt kabinett.
I umgänget var ban munter och skämtsam; till
kroppsställningen liten och undersättsig. Drottning
Lovisa Ulrika lät förvara bans porträtt, i
medalj-form, uti de rum på Drottningholms slott, hvilka
hon der helgade ät naturkunskapen och
vitterbeten. Af aktning för bans minne, lät
vetenskapsakademien år 1790 öfver honom slå en
minnespenning. Bland de mänga af honom utgifna lärda
arbeten må anföras: Mineralogin, eller Mineralriket
indelt och beskrifvet; äfven utgifvet på latin,
tyska, engelska och franska; Hydrologia, eller
beskrifning af vatlurikel; Chemia fhysica, äfven
öfversatt på tyska; Elementa Metalturgiæ speciatim
Chemicce\ Åkerbrukets kemiska grunder m. fl., samt
en’ stor mängd akademiska dispulationer, tal och
vetenskapliga afhandlingar af utmärkt värde.

Wallemlud, med Järsta, en socken i Bobergs
bärad af Linköpings län, är beläget j mil N.O.
från Skenninge, och tillhör 1 kl. konsist. En ny
och prydlig kyrka, med nytt orgelverk, har
blifvit uppförd och färdig år 1833. Socknen håller
i längd och bredd £ mil. Jordmånen är vid
hemmanen ganska olika, och består dels af lera och
svartmylla,, dels af örjord och syrsand. Åkerbruk
är |hufvudnäringen, ängen liten och mullbetet
knappt. Skog fattas, Gästgifvaregården llassla
är bär belägen. Skena-ån utgör sockoens gräns i
söder. På Lunda-Backen, J mil ifrån kyrkan, bar
sannolikt fordom varit ett offerställe, och
åtskilliga grifthögar med bautastenar äro der synliga.
Ett sällskap, kalladt S:t Lars-gillet, bar bär
fordom funnits. Socknen innehåller 33 hemman, med
744 inbyggare på en areal af 4,212 tunnl., hvaraf
30 äro sjöar och kärr. Adr. Skenninge.

Walllial!, elt i Westergöthand beläget berg, vid
sjön Brängen, inom Kylingareds socken och Böne
pastorat, bar af gammalt burit namnet Wallball,
sannolikt emedan här funnits en brant àttestupa,
hvarifrån hedningarne kastade sig utföre, då de
ledsnat vid lifvet och längtade till Odén. På detta
berg ligger äfven en kantig, ofvanpå flat sten,
som kallas Skams Altare, och fordom torde varit
en offerhäll. En der befintlig 16 alnar hög
qvarlefva af ett bergras bar äfven fått namnet Skams
Predikstol.

Ilallhalla-orden. Alltsedan revolutionen den
19 Augusti 1772, då ständernes välde i Sverige
blifvit lillinletgjordt, hade en mängd egenmäktiga
kungliga förordningar från Sverige väckt missnöje
i Finland, och en och annan Finne, särdeles bland
adeln, började nu i hemlighet arbeta pä och
hoppas i en framtid kunna åsladkomma sitt lands
befrielse från det nu såsom förtryck ansedda
Svenska väldet. Finland skol|e vinnas för friheten,
sannolikt dock en så beskaffad frihet, att adeln
der, likasom i Lifland och Kurland, under Kyskt

beskydd fritt skulle få berrska öfver lifegne
bönder. Blaod dem som nitälskade för denna idé,
nl-märkle sig isynnerhet en man bland Finska
armé-ens skickligaste chefer, hvilken varit upphofvet
till Hapanieini kadettskola, och vid arméen
infört liera betydliga förbättringar; denne man var
Georg Magnus Sprengtporten. Det åsyftade
målet egde dock bland massan af folket föga eller
inga sympathier, och man kunde derföre
endast i största beinligbet arbeta derpå genom
att förbereda sinnena. Till dessa hemliga
förberedelser hörde sannolikt inrättandet af den
orden, som på 1780:tulet blomstrade pä Sveaborg,
under namn af Wallhalla. Om den nämnde
Sprengtporten deraf var medlem, torde vara oafgjordt,
ehuru någre till och med påstått, ott ban varit
dess egentlige upphofsman. Ulan tvifvel var ban
åtminstone bemligen dess gynnare. Under masken
af en sällskaps- och rolighets-orden, synes
nemligen detta sällskap, som på Sveaborg hade sitt
hufvudsäte, hafva dolt afsigter al mera politisk
syftning. Sällskapets ledare, med titel af ordens
styrande och befallande drott, var Job. Anders
Jägerborn, en man med intagande sällskapsgäfvor,
och känd som en kunnig officer. Ordens
medlemmar voro spridda öfver bela landet; men
nnder-läto aldrig att besöka ordensgillet på Sveaborg,
aå snart de ankommit till Helsingfors. Hela landet
var indelt i vissa distrikter eller kommanderier,
som stodo hvart och ett under sin sä kallade
vallfauder, hvilken var pligtig att lill ordens
styresman punktligen inberätta allt af något
allmännare intresse, som inom hans departement konde
förefalla. Till sädana nyheter hörde naturligtvis
underrättelserna om den i provinserna rådande
sinnesstämningen , hvilka rykten cirkulerade o. s. v.
Enligt handlingar, rörande denna orden,
efterlemnade af baron A. Ch. Reuterholm, skall den i sin
första uppkomst varit en utgrening eller
fortsättning af ett ordenssällskap, som, under namn af
"la Constance," redan förut existerat i Stockholm,
samt ifrån början haft firandet af fädeineslundtli
häfder till sitt uppgifna ändamål. Eldiga tal öfver
fribetsbjeltar; vackra ord om frihet och
lycksalighet, om den inskränkta makt, som rätteligen
tillkommer konungar, samt de skyldigbeter, dn
böra hafva mot sina folk; Kousseaus tbeorier om
det borgerliga samhället, såsom grundadt pà elt
kontrakt, lika bindande för den styrande som de
styrda, m. m. af direkt politisk syftning, utgjorde
här litet emellanåt föremål för ordensbrödernes
gemensamma betraktelser. För de vallfaoders,
som egde kommanderier, var ock en särskildt
"instruktion" utfärdad, enligt hvilken de anbefalltts,
att, om någon betydlig omständighet inom
kom-manderiet föreföll, hvarom de borde underrätta
styrande och befallande drotten, för sådant
ändamål begagna sig af en chiffre, hvilken tillika med
sin klav skulle dom från ordens-kansliet meddelas
då de personligen inställde sig vid "logen." Denna
klav och chiffer borde dock sorgfälligt döljas för
alla obehöriga. Ordens styresman, den nämnde
Jägerborn, var ock den, som nnder 1788 års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free