Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wartewlli.
Var ■■! r.
235
togos all Pohlackarnes tross och 50 af deras
kanoner. Svenska hären hade förlorat nara 700 nian
j döde och särade, men Pohlackarnes förlust
räknas af somlige till 4,000, af andre till 8,000 man.
Den bade säkerligen blifvit mycket större, så framt
icke en fullkomlig utmattning, förorsakad både af
hnnger och mödor, hindrat ifrån att förfölja och
nedhugga de flyende Polackarne. Sådant var
förloppet af det ryktbara slaget vid Warschau.
Egentligen taladt, räckte det blott tvenne dagar, och
var hvarken så blodigt eller så hårdnackad!,
allraminst så följdrikt, som åtskilliga andra af
Svenska bärarna tillkämpade segrar; men det hade dock
att uppvisa flera för så väl konungen som
Svenskarne ärorika sidor, hvilka näppeligen kunna
öfverträffas. — Under Carl Xll:s krig i Poblen,
besattes Warschau af Svenskarne utan motstånd den
24 Maj 1 702. Utrymdes sedermera, och intogs
för andra gången i April 1703, hvarefter följande
Ëret, pä en riksdag i Warschau, konung August
afsattes, och en bemedling ingicks med Svenskarne.
Warsewifz, Stanislaus, var född i Poblen är
1527, och af förnäm härkomst. Känd för en
ganska lärd man, anställdes ban någon tid såsom
kansli-direktor och dominus scholaster i Gnesen,
samt ingick är 1 567 i Jesuiter-orden. Kallad af
Catharina Jagellonica till hofpredikant, var ban
1579 dess bigtfader, samt hade, jemte
drottningen, omsorgen att undervisa prins Sigismund i den
påfviske läran. Som ban var ansedd för en både
ganska hederlig och belig man, hvilken till och
med bngnades af helgonen med uppenbarelser,
an-befallte drottningen bonom, efter lemnadt tillstånd
af konung Joban 111, att med stor högtidlighet införa
S:t Eriks ben i den för dem af konnögen
anskaffade nya silfverkistan uti Upsala domkyrka. Under
drottningens sista sjukdom var Warsewitz ständigt
bos henne närvarande, och då bon under
dödskampen yppade för honom sio fruktan för den fasliga
skärselden, tröstade han benne med den försäkran,
att bela läran om denna eld endast var diktad, för
ntt nyttjas att dermed hålla enfaldigt folk i tygeln.
Detta obetänksamma yttrande råkade drottningens
dotter, prinsessan Anna, få böra, som, pater
Warsewitz ovetande, stod bakom sängen. Öfver ett sådant
bedrägeri blef drottningen högeligen förtörnad, och
ville sedan icke vidare tala ett ord ined den
förbluffade bigtfadren. Efter drottningens död begaf
han sig 1 583 tillbaka till Poblen, der ban erhöll
anbud att få blifva biskop i Gnesen, men hvilken
ära han dock undanbad sig. År 1591 d. 3 Okt.
afled ban i Krakau, under den då derstädes
härjande pesten. Han har utgifvit: Heliodori Historia
Aethiopicn, öfversatt ifrån grekiska på latin, jemte
några andra arbeten.
^Vartofta», ett bärad i Skaraborgs län, innehåller
1 stad, Falköping, och dessutom 42 socknar. Dessa
äro: Falköpings socken med Luttra, Hvarf med
Kongslena och Hömb, Slöta med Karleby, Åsled
med »lularp och Tiarp, Fröjered med Korsberga.
och Fridene, Aklinga med Agnetorp och Baltak,
Daretorp med Welinga och Brandstorp, Dimbo med
Ottrawa, Uabo och Gustaf Adolf, Sandbem med
llärja, Utvängslorp och Nykyrka, Hångsdala med
Gerom och Skörstorp, Yllestad med Wistorp och
Näs, Åsaka med Kjelfvene, Ilvalsta med Kymbo,
Wältak och Suntak, ßottnaryd, Bjurbäck och
Ky-lingared. Konung Erik XIV ernade i detta bärad
anlägga en ny stad, jemte fästning, med namnet
Odenskulla, och borgrarne i Bogesund befalltes dit
inflytta; men deona inrättning förföll snart. Detta
härad hörde ock en tid till grefvarne Brahes
grefskap. Antalet af hemman är numera 749 £ , med
en befolkning af 24,967 inbyggare på en areal af
281,716 tunnl., hvaraf 10,916 äro sjöar och kärr.
Tillsammans med Frökinds härad utgör Wartofta
en domsaga.
IVnrtorta, ett kontrakt inom Skaraborga län,
innefattar 7 pastorater och 19 socknar.
Pastora-terna äro: Slöta med Karleby, Hvalstad med
Kymbo, Wättok och Suntak, Åsled med Mularp och
Tiarp, Hvarf med Kongslena och Hömb, Åsaka
med Kjelfvene, Hångsdala med Skörstorp och
Gerum, samt Dimbo med Ottrawa. Af dessa
pastorater äro 5 konsist, och 2 regala. Kontraktets
folkmängd uppgår till 8,126 personer.
Varulf, äfven Valuir, var länge, efter den
vidskepliga allmogens föreställning, en sådan
menniska, som genom vissa trollkonster förlorat sitt
menskliga utseende och blifvit förskapad till en
varg. Denna ännu icke belt och hållet utplånade
vidskepelse bar sin grund uti den gamla hedniska
Asaläran, hvari det förtäljes om att Loken hin
Onde med en jätteqvinna aflat ulfvasöner. "Dädan
äro alla ulfvaslägten komna," beter det uti ett
forntida qväde om det ondas upphof. Den gamla
hedniska trolldomen att försätta menniskor i
varg-hamn, troddes sedan länge fortplantad på alla onda
menniskor, en tro, som fortfarit allt intill våra
dagar. Finnar, Lappar och Ryssar afskys
isynnerhet för en sådan svår trolldom, och ännu i
detta århundrade, då, under sista krigsåret mot
Ryssland, Kalmare län öfversvämmades af en
ovanlig mängd vargar, gick der i trakten allmänt den
sägen, att Ryssarne förvandlade de Svenske
fångarne till varulfvar, och sände dem så hem igen,
att plåga landet. Så berättades det bland annat
och troddes med all tillförsigt, att en soldat af
Kalmare regemente, förvänd till varulf, letat sig
vägen öfver Ålands baf, samt fram genom skog och
mark/hem, dit han längtade, för att se sin fordna
bostad samt sin der qvarlemnade hustru och sina
barn. Men en jägare kom honom slutligen till
mötes, sköt honom och förde den skjutne vargen in
i torpet. När då huden aftogs, skall hustrun
derunder hafva igenkänt lemningar af den skjorta, bon
sytt åt sin man, då ban gick hemifrån. Bland de
många sägnerna om varulfvar, förekomma äfven
några, som omtala, hurusom den svåra förtrollningen
slutligen blifvit lyckligen löst. Sä berättas det t. ex,
att på ett torp, långt inne i en skog, bodde en
gång en fattig torpare, som bette Lasse, med sin
• hustru. En dag gick ban med sin yxa inåt skogen
för att fälla ved, men ban lärer dervid hafva glömt
att förut signa sig och läsa en bön, ty trollen,
eller något) vargamor, fingo makt med honom och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
