Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
294
^Vickleby.
Vidbränd mat.
skapen, och trifves nästan öfverallt, der ej
marken är alltför mager eller läget alltför sankt. Sent
om hösten, likasom tidigt om våren finner man
den änno grön. Skogsvickern (V. sylvatica) och
Buskvickern (V. dumetornm) likna mycket
Häck-vickern, förekomma helst bland buskar på bergiga
ställen, och behöfva stöd. På en ej alltför styf
eller mager jord gifva de ett godt och ymnigt
foder. — Allmänt känd, såsom använd till
men-niskoföda, ar Bönvickern, äfven kallad Wàlsk Bona
ejler Bondbona, som ofta odlas i trädgårdar, men
äfven trifves på styf lerjord, och till och med på
mossjord. Den anses bärstamma frän Persien, och
förekommer hos oss icke vild. Flera afarter
finnas deraf, bland hvilka Hästbönorna äro de, som
allmännast blifvit odlade på åkrar. Växten
fordrar stark gödning, och kan äfven nyttjas till
grönfodriog, dä den skäres ung, eller när den
toppas så snart den börjat sätta baljor.
Wickleby, en socken inom Ölands S. Mot, är
belägen 3 J mil S.S.V. från Borgholm, och tillhör
3 kl. konsist. Marken är jemn, ehuru något
sten-hunden, och skog fattas,, utom litet bassel och
törne. Socknen är mil lång och £ mil bred.
| mil V. om kyrkan ligger Fröbyyårda färjeplats,
der marknad hälles i September månad, och
hvarifrån öfverfarten -sker till Kalmar lan. En
balsobrunn, kallad Svartkalla, är bär belägen.
Några små öar i sundet, som tillhöra kyrkan,
kallas Svansholmarna. I byn Carlevi är en
runsten, som säges vara uppförd lill minne af
konung Erik Ejegods tåg till Öland pä 1 100:talet.
Nära Carlevi förekommer ock en tings-cirkel,
äfvensom vid Skebacken en stor bautasten. Stenrör
och griftbögar ses här på många ställen.
Socknen innehåller 16 J hemman, med 65S inbyggare
på en areal af 7,197 tunnl., hvaraf 8 äro sjöar
och kärr. Adr. Borgholm.
Wickman, Daniel, son af
kommissions-landt-inätaren P. Wickman, (öddes i Carlskrona den 9
Aug. 1741, och blef 1765 student i Upsala.
Riktade i början sina studier åt den theologiska
vägen, såsom amnad att blifva prest; men egnade
sig slatligen förnämligast åt naturalhistorien och
medicinen, hvaruti ban, oaktadt ban för sitt
uppehälle måste sysselsätta sig med enskild
undervisning, snart gjorde sådana framsteg, att ban
blef en af förra århundradets utmärktare läkare
inom fäderneslandet. Bedan som medicine kandidat
antogs ban 1776 till notarie uti collegium
medi-cum, samt till botanices demonstrator i Stockholm.
Promoverades år 1780 till medicicine doktor, och
antogs året derpå till sekreterare uti
apolbekare-societeten i Stockholm, då ban tillika förordnades
att vara fattigläkare på Södermalm, hvilken
befattning ban innehade till år 1789, då ban
afreste till arméen i Finland, hvarest ban tjenstgjorde
i egenskap af andre fältläkare så länge kriget
varade. Uppförd på förslag till historiæ
natura-lis professionen i Stockholm, erhöll baD likväl icke
denna befattning; men blef 1792 befordrad till
provincialläkare i Wermland, der han på egen
bekostoad iståndsatte den förfallna mineral-brun-
nen vid Filipstad. Han afled den 7 November år
1800.
Vidar (Myth.). En af Asagudarne. Han var son
af Odén och en jätteqvinna, benämnd Grida eller
Gridur. Vidar kallas den lyste Asen, emedan
sagan påstår att ban var stum, eller åtminstone
mycket tyst. Han var näst Thor den starkaste
af gudarne. Märkvärdig är sägnen om hans tjocka
sko, hvilken påstås vara sammamsatt af alla de
läderlappar, som man afskär för tårna och hälen,
då skor förfärdigas. "Derföre," yttrar Eddan på
ett ställe, "må den, som vill komma Åsarne till
hjelp, icke försumma att bortkasta dessa lappar,’
ty det är med denna tjocka sko som Vidar skall,
då Ragnarök inbryter, klifva pä Fenrisulfvens
nedra käft, och sedermera med händerna rifva
sönder bans gap. Enligt Asaläran skulle Vidar,
tillika med Vale, Balder och Höder, bygga och bo
på den nyfödda jorden, samt deremullan vistas i
Gimles herrliga salar, sedan Surturs låga är släckt,
Midgård uppbrändt, och Asgård med alla dess
gudaboningar uppgått i rök.
Viblain (Mytb.). Så bette den medlersta af de
tre himlarne. Viblain, den vidt blånande rymden,
var belägen mellan Andlång, som var den lägre
himlen, förenad med jorden genom Bifrost eller
Asabron (regnbågen), och hvarest Åsarne bade
sina boningar, samt Gimle, som var den högsta,
der Allfader troddes hafva sin eviga bostad, och
der de rättfärdiga menniskorna, tillika med de
efter Ragnarök qvarblefne Åsarne, skolie njuta en
evig sällhet.
Vidbliude (Mytb.). En jätte, om hvilken Eddaa
säger att han upptog hvalar ur hafvet.
Forntidens skalder kallade derföre hvalarne Vidblindes
galtar.
Widbo, med Husby Långhundra, en socken i
Sem-miogbundra bärad, är belägen 3 mil S.O. frän
Upsala, 5 mil N. från Stockholm och tillhör 2
kl. konsist. Vestra delen är en sandig
skogsmark, den nordöstra mera bergländt, under det
den mellersta delen hufvudsakligen ar jemn, och
synes småningom bildat sig af efterhand
igenvallade småsjöar. Rådande jordmånen är lara.
Större gårdar äro: Nederänye eller Uppnås, 2 mtl.
fralse-säteri; Norrby, 3 mtl. frälse-säteri; och
Bu-sla, |J- mtl. krono, prestgård. Socknen innehåller
24 hemman, med 620 inbyggare på en areal af
6,063 tunnland, hvaraf 125 äro sjöar och kärr.
Adr. Stockholm, Wallsta, Mörby.
Vidbränd mat. I afseende bärpå får man ännu
stundom på landsbygden böra ett yttrande, som
erinrar om ett under det katholska tidehvarfvet
varande förhållande. Till de med mycken
högtidlighet försiggående k> rkoiovigningarna koin
gemenligen biskopen med ett följe af ett stort antal
prester i lysande ståt och skrud. Hvar ban for
förbi, strömmade folket mangrannt ur byarna, för
’att skåda gudsmannen i sin härlighet, och blifva
delaktiga af välsignelsen, den ban utdelade genom
korstecknet öfver de knäböjande menmskoskarorna
vid vägen. Derföre voro äfven busen i bjarna
alltid toma på folk, der biskopen for fram; dräo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
