Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Virgin.
Wirsén.
319
moraliska och andra allvarsamma ämnen. Hans
hast ra,
Virgin, Ijorina Charlotta, född Ljungberger
d. 22 Aug. 1777, död d. 20 Juni 1830, har
öfversatt: Maret Aurelti äreminne af Thomas;
Almaida, en sann händelse under sista revolutionen
t Spanien; samt flera Komedier. Sonen,
Virijiu, Axel fiustar, provincialläkare i
Uddevalla distrikt, med. doktor, cbir. magister, är född
1814, studerade i Upsala, der ban tog medicinska
graden, blef stadsläkare i Strengnäs och 1848 i
Uddevalla samt d. 21 Sept. 1850 utnämnd
provincialläkare i Uddevalla distrikt. Utgifvit
Poetiska försök af en sexton års yngling, Stockholm
1830, och vann 1849 andra priset i Svenska
akademien för skaldest\eket Hoppets engel.
Virginia, naturlig dotter af konung Erik XIV
och Agda Pehrsdotter, erbjöds är 1568 af nämnde
konung till gemål åt storfursten Iwan Iwanowitz,
son af Ryske Czaren Iwan Wasiliewitz II, då Ryska
beskickningen yrkade på uppfyllandet af bans en
gång förut gifna löfte att sända till Ryssland
hertig Johans gemål. prinsessan Catharina Jagellonica.
Ryssarne afslogo med förakt detta anbud, som
således genast förföll. Förut lärer den unga Virginia
hafva varit förlofvad med en af grefve Svante
Stures söner, men förlofningen på konungens befallning
blifvit uppslagen. Hon blef sedan gift med
landshöfdingen i Kronobergs län, Håkan Knutsson Hand
till Hagelsrnm och Attorp; men om hon med denne
sin man lemnat några efterkommande är ej bekant.
Ar 1585 erhöll bon af konung Johan III åtskilliga
gårdar i Westergötland, hvartill sedermera 1589
bertig Carl lade några lägenheter i Wassbo
härad, eller den del af ofvannämnda landskap, som
då hörde till bans furstendöme.
Wirkie, annex till Stora Ilarrie, är beläget i
Harjagers härad, |J mil N. från Lund. Marken
är jemn och rådande jordmånen lermylla. Skog
fattas. Socknen innehåller ,8 hemman med 320
personers befolkning på en areal af 1,435
tunnland.
Wirsbo, ett jernbruk i Ramnäs socken af
Westerås län, bar 4 härdar med 2,301 ^ skepp:d
privil. årligt smide af köpetackjern, hvarföre
hammarskaft utgår med 20 skepp:d 15 lisp:d 7
markor. Frälsesmidet utgör 225 skeppund. Bruket
skeppar på Stockholm. Äges af intressenter och
disponeras af frih. N. A. Silfversköld.
Smides-stämpeln visar ett menniskoansigte, omgifvet af
bokstäfverna E och B inom en krets af punkter.
Wirsén, Carl Jolian af, föddes d. 12 Sept.
1777 på Sveaborg, der fadren var revisor vid
arméens flottas civilstat. Den dagliga åsynen af
vapen och fartyg ingaf gossen tidigt lust för
sjö-tjensten och ban ingick vid endast 6 års ålder
deri, såsom skeppsgosse; men erböll genom
fadrens relationer, år 1788, en sergeantsbeställning
med lön. Nu endast 11 år, kallades ban från
barndomens lekar till krigets allvar,
utkommenderades pä skärgårdsflottan och deltog med den i
flera under kriget förefallande träffningar, bland
andra i den blodiga drabbningen vid Svensksund d.
24 Ang. 1789. Ar 1795 tog han officers-examen,
öfvade sig i sitt yrke, dels under enskild sjöfart,
dels på åtskilliga kommenderingar, tilldess ban år
1806 afgick till Pommern såsom cbef för en
ka-nooslupsdivision. Här bade ban rika tillfällen att
utmärka sig och underlät ej heller att begagna
dem. I en mängd träffningar, som föreföllo ined
Fransmännen år 1807, tillfogade ban dem
mångfaldig skada genom strandbatteriers förstöring,
effekters och pråmars borttagande m. m., och år
1808, under kriget mot Ryssland, betackte han
expeditionen till Lemo, landstigningen och
embarkeringen derstädes samt bivistade såsom förste
adjutant bos skärgårdsflottans befälhafvare, amiral
lljelmstjerna, träffningarna vid Rimitto,
Beckholmen och Sandö, vid hvilket sistnämnde
tillfälle ban erböll ett svårt sår i venstra foten,
hvarföre ban måste hemföras till Stockholm, der
sex månader förflöto innan ban tillfrisknade. År
1809 kunde ban likväl återgå i tjenst, och
bivistade expeditionen till Ratan och Norrbotten, der
han förde befälet öfver den skärgårdsllotta, som
skulle skydda landstigningen. Efter dennas
misslyckande, anfölls eskadern af Ryssarne frän
landsidan, och led derunder icke obetydlig förlust;
men tillfogade fienden en ännu större. Ar 1812,
då Fransmännen åter inryckte i Pommern, uppdrogs
honom, att derifrån öfverföra Svenska trupperna
tillbaka till Sverige; men hvilket ej kunde
verkställas, emedan de af Franske befälhafvaren
qvar-böllos som fångar, hvarefter öfver-adjntanten
Wirsén en tid kryssade vid Pommerska kusten. Under
1813 års krig bade ban befälet öfver den del af
skärgårdsflottan, som stationerades i Pommern, men
åtföljde sedermera arméen nedåt Tyskland,
hvarifrån han vid årets slut återvände till
Östersjökusten att observera Danska flottans möjliga företag
i Sundet. I kriget rnot Norrige år 1814
kommenderade han skärgårdsflottan, med hvilken ban
deltog i anfallet på Kragerön och Fredriksstad.
Härmed var bans egentliga krigiska bana slutad.
Den fredliga, och icke mindre ärofulla, af
administratör och organisatör återstod. Såsom chef för
Götheborgs-eskadern, hvartill han utnämndes år
1815, var uppbyggandet af flottans dervarande
etablissement isynnerhet bans verk. Med denna
befattnings bibehållande, utnämndes han år 1823 till
chef för sjöförvaltningnn; men fick ej länge
förestå delta embete, i hvilket bans talanger,
kunskaper och erfarenhet, understödda af en redlig
karakter och ett angenämt sätt att vara, skulle
kunnat gagna, emedan döden alltför tidigt bortryckte
honom d. 19 Oktober 1825, i en ålder af endast
48 år. Han var då till rangen vice-amiral,
kommendör af Svärds-orden, och adelsman.
Wirsén, Knatar Fredrik ar, den
föregåendes yngre broder, föddes, äfvenledes på Sveaborg,
d. 21 Okt. 1779, och egnade sig, efter fadrens
exempel, at den civila embetsmannabanan, ebnru
också han i början var bestämd för sjötjensten,
och inskrefs år 1791 som sergeant vid flottan;
men hvilken väg både bristande lust och svagare
halsa förmådde honom öfvergifva. Utgången vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
