Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
320
Wiraeruan.
Wilbur.
sade också, att ban bäri icke misstagit sig, ty
ban gjorde en likaså tidig, som ovanlig lycka.
Redan vid 18 års ålder erhöll ban revisorsplatsen
vid flottan efter fadren, som derifrån tagit afsked;
men öfverflyttades tvenne år sednare till
Stockholm, der han inträdde i kammar-rätten som
revisor, fick det ena uppdraget efter det andra, och
blef 1805 förordnad till öfver-krigskommissarie
och chef för armeens i Pommern kommissariat.
Allt det öfriga af denne mans historia är en
fortsatt kedja af befordringar och förtroende-uppdrag,
såsom år 1809 att vara ledamot i beredningen;
år 1811 att förestå statssekreterare-embetet för
finanserna; att besörja arméens penningeärender
under fälttågen i Tyskland och Flandern 1813 och
1814; att vara en af kommissarierne vid
föreningens i Norrige afslutande; vidare tillföllo honom
statssekreterare-embetet för krigsärenderna,
presidentskapet i statskontoret, och slutligen
statsrådsplatsen, hvilken ban innehade till sin död, som
inträffade d. 9 Dec. 1827, i en ålder af 48 år,
densamma som hans broder uppnått. Härunder
erhöll han alla möjliga, i vårt land åtkomliga,
hedersbetygelser och utmärkelser, utnämndes till
adelsman, friherre, grefve, kommendör af
Norsljerne-orden, Serafimer-riddare, och ledamot af nästan
alla akademier, till och med den Svenska.
Wirsén var ett ljust och redigt, men alldeles icke
öfverlägset hufvud. När man erinrar sig, att hans
fader var hvarken rik eller förnäm, att han sjelf
hade blott en ringa underbyggnad, inga ovanliga
talanger, och ett sträft, frånstötande satt att vara,
skulle man ej kunna förklara sig hans brådstörtade
lycka, om icke förklaringsgrunden dels låg i den
belt enkla, med folktron öfverensstämmande, af
öfverklokbeten så ofta förkastade, men af den
sanna klokheten gillade och af all erfarenhet
bekräftade sats, att det ges menniskor bestämda till
lyckan, liksom andra till olyckan, dels i hans
ofvannämnda egenskaper af sundt förstånd, energi
och outtöttlig verksamhet, dels och
hufvudsakligast i den egenhet bos vår aristokrati, alt endast
vinnlägga sig om lysande och ytliga kunskapers
inhemtande, hvaremot de solidare och icke
glänsande äro benne fremmande. En man med
kamerala och arithmetiska insigter är således för benne
lika nödvändig som värderlig, och då en sådan
dertill, såsom fallet var med Wirsén, förstår att
göra sig gällande och imponera, skall ban ej
undgå att af henne bögt uppskattas, icke sällan öfver
sitt värde. Var än detta icke så stort, som
mängden, förvånad af hans lycka, antog, var det likväl
visserligen aktning9värdt, isynnerhet för Wirséns
sjelfbedömande af hvad som fattades honom, och
för hans bemödande att fylla bristen.
Wirsermn, med Järeda, en socken, mil
S.S.V. från Wimmerby, är till större delen
belägen inom Aspelands bärad, men till en del äfven
inom Östra härad af Jönköpings, samt Uppvidinge
härad af Wexiö län. Marken är bergaktig, med
svartmylla, och skog fattas. Vid kyrkan är by
och marknadsplats. I socknen ligga säterierna
Eksebo, 21 mtl., och Misterhult, 1 mtl. Socknen
innehåller 54mtl., med 2,367 inbyggare på en
areal af 61,300 tunnl., hvaraf 3,230 äro sjöar
och kärr. Adr. Wimmerby och St. Åby.
Wirå, ett stångjernsbruk i Björkviks socken af
Nyköpings län, är anlagdt år 1623, och har
tillräcklig rekognitionsskog och vattentillgång.
Bruket består af 5 härdar och 3:ne
stångjernsbam-mare, med 2,250 skepp:d privil. årligt smide af
eget tackjern, hvarföre hammarskatt utgöres med
22 j skepp:d. Här finnes äfven spik- och annan
manufaktursmides-tillverkning. Godset skeppar pä
Stockholm. Mjölqvarn, tegelugn och kalkugn
Sonas här för brukets behof. Äges af frib. G. Rid-
G. S.
derstolpe. Smidesslämpeln är ——
W
Winborg har varit ett slott, beläget vid hafvet,
nära intill staden Wisby. Konung Erik XIII lät
år 1411 påbörja dess anläggning, och bade bär,
sedan han blifvit afsatt, i 9 års tid sin seralj och
sitt sjöröfvarnäste. Slottet bar för öfrigt delat
lika öden med staden; öfverlemnades år 1645
en-ligt Brömsehro-fördraget af Danske ståthållaren
Holger Rosencrants till Sverige; inen återkom
ander kriget år 1676, genom förräderi eller feghet
af kommendanten Mikael Scbiiltz i Danskarnes
bänder, hvilka vid ryktet om den stundande freden i
Fontainebleau, genom minor sprängde det i löften,
för att endast i förstördt skick återlemna det till
Sverige. Man bar sedan bränt kalk af de
förderfvade tornen och murarna, och knappt något
spår återstår numera af denna märkvärdiga
byggnad.
Wilbur * Wanlands son, tog arf efter sin fader
och blef Svearnes drott. På hans öde, likasom förut
på bans faders, berättas trollqvinnan Hulds
kraftiga besvärjelser hafva haft ett ganska olyckligt
inflytande. Härvid skall, enligt sagan, hafva
tillgått pä följande sätt. Sedan Wisbur, som tagit
till äkta en dotter till Aud den Rike, någon tid
baft benne till hustru, och bon födt honom tvenne
söner, Gisl och Audur, öfvergaf ban henne och
tog sig en annan hustru. Aud den Rike återtog
då sin dotter, hvilken äfven medförde sioa båda
söner och uppfostrade dem hos sig, till dess de
voro den äldre tretton och den yngre tolf år
gamla. Då sände hon dem till deras fader, för
att af honom utkräfva den morgongåfva, ban
ot-fäst sig att gifva deras moder, då han tog benne
till sin hustru, och hvilken gåfva skulle utgöras
af tre stora gårdar samt en tjock guldkedja.
Wilbur vägrade att lemna detta, och sönerne
återvände förbittrade till sin moder, sedan de botat,
alt guldkedjan skulle blifva den förnämste mans
bane inom Wisburs att. Hemkomne, anlitade do
trollqvinnan Hulds hjelp, och hon låfvade att
genom sin trollkonst, den beryktade Seid, så
tillställa, att icke allenast de skulle förmå ntkräfva
hämnd pä sin fader och dräpa honom, utan ock
beständiga inbördes fejder och fiendtligbeter
framdeles ega rnm emellan medlemmarne af
Ynglingaätten, til) följd af Holds öfver densamma uttalade
förbannelse. Gisl och Audur ingingo på denna
hemska öfverenskommelse, samlade derpå krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
