Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
WångHi
Wardinge.
349
vid gränsen mot Risinge socken i norr ligga
jerngrufvor, hvarifrån bästa tackjernet skall fäs i bela
Östergötbland. Invånarne tros från början hafva
varit nybyggare från Dalarne, och bibehålla ännu
sin urgamla klädedrägt, liknande Mora socknemäns,
med bruna och svarta rockar, samt förskinn.
Många insjöar finnas bär, af hvilka Oren genom en à
står i förbindelse med Glan. Bergshandtering bar
har drifvits allt sedan 15:de seklet; men blott 2:ne
grufvor bäfva på sednare tider varit under arbete,
nemligen Krokgru/van, hvarur man vanligen fatt
3 à 4,000 skeppund malm årligen, och
Sandgru/-van, som årligen gifvit omkring t,000 skeppund.
Orga jernbruk, samt Lada och Hundekulla
bergs-mansbamrar äro nedlagda. Ödelagda hyttor äro:
Mantorp,« hytta eller masugn, samt Batderums hytta
m. 0.; deremot hafva Bobergshyllan och Nyhyttan
på sednaste tider äter varit i gång. Större
gärdar i sockoen äro: Gästad, t mtl. frälse-sateri,
och Tortunda, 4 mtl. frälse-säteri. På Hestads bys
egor ligger den höga bergsspetsen Hette klint,
hvarifrån är en vidsträckt utsigt åt ’20 kyrkor.
Socknen innehåller 48^ hemman, med 2,050
inbyggare på en areal af 28,720 tunnl., hvaraf 3,520
äro sjöar och kärr. Adr. Norrköping.
Wränga, med Edsvara ock Qvänum, en socken i
Skånings bärad af Mariestads län, är belägen 1 ]
mil S.V. frän Skara, och tillhör t kl. reg.
Marken är mestadels slät och jemn, och tillgången på
skog är föga betydlig; deremot finnas några
torfmossar att begagna till nödigt bränsle. Åkerbruk
är bufvudnäringen, men äfven boskapsskötsel
lyckas bär väl. Gårdar äro: Hoberg, ett säteri om
2 mtl., med skog af ek, björk och al, har af
sednaste ägaren, majoren L. Gyllenhaal,
blifvit bet)diigt förbättradt; Slenberqa, Sta/fänshayen,
Stacketorp, Knnpegården och Åstorp, alla säterier,
det förstnämnda om 2, de sednare om I mantal,
samt det sistnämnda ett fideikommiss inom slägten
Hårleman; dessutom Gletlertorp, y mtl. säteri. Krän
Wànga by härstammar Wånga-slägten, dit den
Magnus Haraldsson hörde, som år 1522 var biskop
i Skara, och lemnade riket såsom delaktig i
West-götba-upproret mot konung Gustaf I; ban var den
siste katbolske biskop öfver Skara stift. Ej långt
från byn ligger äfven Lumbeis hog, der den förste
Westgötbalagmannen, Lumher, skall vara
begrafven. Han skall hafva baft sin domplats på heden
Qviskede, i närbeten af gäslgifvaregården
Algus-torp, der ett ansenligt domaresäte ännu finnes.
Socknen innehåller 54 j hemman, med 1,405
inbyggare på en areal af 12,775 tunnl., hvaraf 550
äro sjöar och kärr. Adr. Skara.
ll’ån;H, annex till Ilelleslad, är beläget ly mil
N.N.V. från Ulricehamn. Markeu är stenbunden
och bergaktig, jormänen sandmylla. I socknen
ligger säteriet Rosendal, om 1 mtl., med vacker
äbyggnad. Hemmanen äro med 212 inbyg-
gare på en areal af 2,407 tunnl., hvaraf 175 äro
sjöar och kärr.
Wàiisa, annex till Oppmanna, är beläget 3J mil
N.O. från Cbristianstad. Socknen bar i allmänhet
skarp och stenig åker, med jordmån af sand, och
tillräcklig skog. Wånga by innehåller 5
kro-nobemman, 15 gatbus och 4 qvarnar. Karsholms
säteri i Österlöfs socken äger bär några
hemmansdelar. Till Beckaskog böra Uretorpen, 3 hemman
krono jemte qvarn. Socknen innehåller inalles
16-J hemman, med 2,184 inbyggare på en areal
af 22,240 tunnland, hvaraf 4,280 äro sjöar och
kärr.
Vårbrodd (Anthoxantum odoratum) är ett
gräs-slag, eget derigenom, att det ensamt bland
Svenska gräsen bar blott 2 ståndare i blomman. Det
förekommer på torra backar i alla rikets delar,
och är isynnerhet under torkningen välluktande.
På lös, med löfmylla blandad jord, såsom mellan
hasselbuskar, blir det ofta fotshögt; men har
vanligen blott 1 — 1 I qvarter höga, men talrika,
glatta och upprätta strån, som uppskjuta från en
mångtrådig rot. Detta gräs ger ett tidigt bete,
är mångårigt, blommar redan i Maj, och ger vid
midsommaren mogna frön med bäriga, bruna
kron-skal. Nyss inbergadt bö får mestadels deraf sio
behagliga lukt.
Vardagjeiiiningeo. Uti vårt nuvarande
förbättrade kalendarium sökes vårdagjemningen och
Påskfullinanen enligt astronomiska uträkningar på
dertill inrättade tabeller; men efter Julianska
tideräkningen bestämmes vårdagjemningen
oförändradt till den 21 Mars, och påsknyet infaller på
den närmaste nytändning antingen före eller efter
vårdagjemningen, nemligen så vida detta nyets
fullmäne icke inträffar före dagjemningstiden.
Påskterminen blir dä fjorton dagar efter påsknyet, ifrån
och med nytändningsdagen, och påskdagen
bestämmes till söndagen efter påskterminen. Uti
Calenda-rium correctum sökes äfven det närmaste ny intill
vårdagjemningen, hvilken alltid infalleri Mars
månad, den 19:de, 20:de eller 21:sta; sedan uträknas
detta nyets fullmåne, som blir påskfullmåne, och
nästa söndag derefter infaller påskdagen. Skulle
ny-en på hvar sin sida infalla lika långt ifrån
vårdagjemningen, sä är det sednares fullmåne
påskfull-månen; men om denna fullmåne infaller på en
lördag emellan kl. 6 och 12 eftermiddagen, sä
uppslutes påskdagen en vecka, pä det vi ej skola
komma att fira påsk samma dag som Judarne. För
det närvarande finnes intet land uti Europa, utom
Ryssland, der Julianska kalendern allmänligen
begagnas, och vårdagjemningen derefter bestämmes
såsom ofvanföre omförmäldt är.
Wiirilinge, en socken i Öknebo bärad af
Stockholms län, är belägen 6J mil S.V. från
Stockholm, och tillbör 3 kl. konsist. Socknen gränser
i norr till Turinge, men är i söder och vester
gränsesocken mot Nyköpings län. Genom socknen
stryker en landtböjd, å hvilken finnas
jernmalms-anledningar, som tidtals varit bearbetade. Inalles
räknas här 36 sjöar, och socknen är till ej ringa
del upptagen af skog. Jordmånen är efter olika
trakter betydligt olika, och består på de odlade
slätterna mestadels af god lera. Åkerbruk och
skogsbruk äro bär hufvudnäringar, ängsbruk,
boskapsskötsel och fiske bioäringar. En betydlig
del af egorna tillbör ståndspersoner. Större gar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
