Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
366
Wfilni|ta.
Xerxion.
Morgon var tidens,
Då Ymer byggde;
Var ej sand, ej sjö,
Ej svala böljor;
Jord fanns icke,
Ej himlen den böga,
Rlott Ginunga svalget;
Men gräs än icke.
Tills Börs söner
Fästet uppbofvo,
De, som Midgård
Herrligan skapade;
Solen sken sunnan
Mot kalla bergen;
Då grodde å grund
De gröna örterna.
Derefter förtäljas solens, månens och årstidernas
uppkomst, menniskornas och dvergarnes skapelse,
samt Asagudarnes gyllene ålder. Än talar den
visa Walan i egen person, såsom t. ex. då hon
utropar:
Ask vet jag stånda;
Heter Ygdrasil;
Kronan fuktad
Cr klnra källan;
Dädan kommer daggregn,
Som i dalar faller,
Ståndar evigt grön
öfver Urdarbrunnen.
Än talar bon i en annans namn, såsom då bon
yttrar:
non känner Heimdalls
Horn, förborgadt
Under trädet
Det heliga höga.
Vattnet ser bon ösas
Med skummig fors
Af Walfaders pant.
Förstån J än, eller hvad?
Sedan striden emellan det ondas och det goda»
gudamakter, samt det hemska Ragnaröcker eller
gudarnes skymning blifvit med djerfva drag
skildradt, slutar bon med följande herrliga, af en
bög poetisk flygt utmärkta qväde, hvari antydes
nppkomsten af en ny, föryngrad och förädlad tid,
då det onda för alltid är förbi, och det goda
eD-samt skall herrska öfver verlden och
menniskornas ätter:
Borg ser bon stånda,
Fagrare än solen,
Täckt med guld,
Ä Gimle det böga;
Der skola de goda
Skarorna bygga
Ocb i kommande dagar
Sällheten njuta.
Då kommer den Höge
Till stora dornen,
Den Starke ofvan,
Han, som allt styrer;
Domslut ban fäller,
Tvister han sliter,
Lönen ban gifver
Oryggligt för alla.
Flygande skyndar
Den bemske draken,
Den glänsande ormen
Från Nidafjälten;
Nidbögg på vingarna
Lyfter sitt rof:
Far genom rymden
Och för alltid försvinner.
X.
Yersin». Enligt Messenii uppgift skulle Sverige en
gång hafva varit nära att erhålla en drottning med
detta ovanliga namn; men som man föga kan
trygga sig vid bans ofta ganska lösliga intyganden uti
vår äldre historia, isynnerhet när inga
tillförlitliga källor tillika anföras, samt till och med
sjelfva de urkunder, ban stundom till stöd för sina
påståenden åberopar, ofta endast med största
varsamhet kunna såsom fullgoda antagas, torde hela
denna sak möjligen icke vara annat än en lös
dikt. Han omtalar nemligen att ett giftermål
varit i fråga emellan konung Christoffer af Bäjern och
prinsessan Xerxina, en dotter af sultan Baltbasar
i Egypten, och anför till och med sultanens eget
bref bärom till konung Christoffer. Sultanen
omnämner deruti, huru ban emottagit konungens
budbärare, en Mäster Johannes af Europa, hvilken
ban säger nu vända tillbaka till konungen,
medförande till bonom ett guldkäril med äkta balsam
Sjelf yttrar sultanen sig snart ämna i egen
person besöka konung Christoffer på sitt stora fartyg
Zephyrus, och vid delta tillfälle gifva honom sin
sköna dotter Xerxina till gemål. Den titulatur
sultan Balthasar begagnar i detta bref är
synnerligen bögtrafvande. Han kallar sig nemligen
gudarnes blodsförvandt, ständig herrskare i Babylon,
Alexander den store, regenters regent i Afrika,
och konungars konung i Kaldeen, Persien, Lybien.
Barbariet, Armenien, Assyrien, Mostenien, ISubieo,
Alexandria, Egypten, Partien, Medien,
Mesopota-nien och Ilyrkanien, samt den heliga grafvens
försvarare. Det kan väl vara ganska möjligt, att
Messenius verkligen sett ett sådant bref; men om
delta äfven varit i sjelfva verket sä gammalt, »tt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
