Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vhlcn.
Ylleslad.
369
vid Ragnarök, mista sina blad och grenar,
hvarefter stammen skall ånyo frodas, och skjuta nya,
herrliga skott.
Yhlen, Juntinus von, född d. 22 Juni 1692,
och son af en guldsmed i Stockholm, vid namn
Justinus Johannes Yble, bördig frän Nürnberg,
började sin tjenstebana vid sjutton ars ålder, dä
han 1709 blef korporal vid Östgölha regemente,
der han kort derefter befordrades till
qvarterinä-stare. Uti slaget vid Helsingborg 1710, gjorde
ban tjenst såsom kornett, och visade der en sàdao
hurtighet, att han till belöning derföre följande
aret befordrades till löjtnant, och 1712 till kapten
vid Boliusläos dragoner, sedan ban gjort fälttåget
i Bohuslän, och derunder mycket utmärkt sig.
Utnämndes år 1717 till ryttmästare vid Svenska
adelsfanan, och gjorde uti sådan egenskap 1718
års fälttåg i Norrige. Ar 1719 erhöll han sitt
afsked, ehuru då änno blott 27 år gammal, och
appböjdes mot slutet af samma år uti adligt stånd.
Hans krigarebana, ehuru temligen lysande, blef
således ej serdeles lång, och ban var en bland de
mänga, hvilka, efter alt i konung Carl Xll:s tid
hafva utfört flera bedrifter på stridens fält,
sedermera icke någonsin af den följande regeringen
användes. Lång tid derefter, eller år 1755,
hedrades den gamle (karolinen med Svärdsordens
rid-darestjerna.
Vllentad, med Näs och Wistorp, en socken
1 VVartofta härad af Mariestads län, är
belä-gen I * mil S.O. från 1’alköping, och tillbör 2
kl. konsist. Marken är till en del hergaktig
och stenbunden, samt omgifven af mossar och
kärr. På skog är knapp tillgäng, dock
finnes här eu skogspark, kallad Aspen, till
risbränsle och vedbrand. Inom socknen finnas 2:ne
säterier, Hjetle/slorp och Bordm/ården, tillsaminans
2 mtl. Herregården Qoaltak, nu löjtnantsboställe,
bar fordom tillhört grefve Pehr Brabe; men
blifvit reduceradt under kronan. I denna sockeo är
deo namnkunnige assessorn doktor Christoffer
Carlander född. Kyrkan nedrefs 1848 och
ombyggdes. Socknen innehåller 642 inbyggare pä en
areal af 6,758 tunnl., hvaraf 585 äro sjöar och
kärr. År 1814 förrättades ett enskifte i
Uller-stads by. När ägarne af ^ mtl. Bakengården, som
nu eges och bebos af ingeniör Blomner, skulle
gräfva en källare nära intill det ena huset, funno de,
efter någon gräfning, en ovanligt stor Hall. Vid dess
opptagande mötte dem en elak och vidrig lukt
och stank, och vid närmare undersökning funno
de 11 benrangel efter ovanligt stora menniskor,
tillika med bladet af en rakknif. Gräfningen kunde
ej fortsättas, utan grafven igenfylldes.
Allmänli-gen gissar man, att här, under pesttiden 1709 —10,
varit en griftplats för de i denna farsot döde.
Äfveo må bär anföras, att vid nedrifningen af
Yllestads gamla kyrkotorn (1848), fanns bland
stenarna och murbruket Hera stycken ihopsmälta
malmbitar, troligtvis efter klockor, af hvilka de, som
kommo i pastors förvar, vägde 1 i skålp:d. Dessa
nedsmälta malmbitar, äfvensom kol bland stenar och
murbruk, buro vit|ne om att eldsvåda öfvergått
kyrkan, hvilket troligen skett då de nu med så
mycken entbusiasm omfattade Danskarne, "»inder
Gustaf H Adolfs första regeringstid, 1611 —1613,
väldigt och grymt huserade och bärjade i
Småland och uppåt Westergötland. Tillika fanns
bland ruinerna 1 ore silfvermynt af är 1695, samt
3:ne smärre kopparmynt. Vid större bröllop
tillgår det gemenligen så, att presten och de
manlige gästerne samlas om morgonen på
Sperröls-gården, d. ä. det ställe, der brudgummen har sin
bostad eller sina föräldrar, och efter intagen
bastant frukost och ett af presten hållet lämpligt
tal, aftågar sällskapet till bröllopsgården, hvilket,
då den är aflägsen, sker, företrädt af 5 à 6 par
ridande Blassbållare, försedde med sporrar och
piskor, ridande eller åkande af den äldre manliga
personalen. Tvenne pä klarinett blåsande spelmän
rida näst framför brudgummen, som alltid åtföljes
af presten, då karlarne sluta efter tåget. När
skaran kommit något stycke frän brudens hem,
skilja sig 2:ne blassbållare från sällskapet, ventro
à terre, för att i bröllopsbuset inberätta
brudgummens och de öfriges ankomst. Snart nog
återkomma desse riddare, som kallas kålkarlar, till
sällskapet med helsning från ställetatt det är välkommet;
och nu sättes det af i muntert galopp till
bröllopsgården, der man mötes af värd och värdinna med
den uppfriskande nektarn: brännvin, som, om det
väl skall vara, måste förtäras i sittande sadel.
Derefter, och sedan vederbörande styrkt sina ben
genom undfägnaden, sker afsittningen, hvarefter
man först ingår i ett serskild! ruin, och sedan
efter någon stund i ett annat, som är ordnadt för
vigseln, och dit bruden, företrädd af 6 à 8 par
brudtärnor, och beledsagad af sin far, eller någon
annan, som blifvit utsedd till bofriddare, samt
åtföljd af den qvinoliga personalen, inkominer,
hvarpå följer vigseln. Efter dess slut företages
gratulationerna, då en hvari bela bröllopslaget, först
de närmaste slägtingarne, sedan alla andra, taga
brud och brudgum i band. Sedan detta är gjordt,
sätter man sig till bords, och förblifver der, som
man säger, emellan skål och vägg, i bela 3 à 4
timmar. Maträtterna, som bestå af skinka, korf
och kött, interfolieras med en och nnnan sup af
det kära liqvidum brännvin, dock mera förr än nu,
dä vid de större bröllopen vin iskänkes. De
öfriga maträtterna utgöras merändels af soppa, fisk,
stek, brunost, sötost, hvit gröt och äggkaka. På
bvitgröten vilja väl gubbarne ännu hafva en sup,
— en den osmakligaste, kan man tycka, på en
sådan rätt. Sedan steken är äten, drickas skålar,
först brudparets, sedan de öfrigas, hvarvid de så
kallade skålpenningarna upptagas, hvilka vid större
bröllop kunna uppgå till omkring 100 R:dr r:gs.
Efter slutad måltid, och sedan kalfe är drucket,
begynner bruden sin dans. Ingen i bela laget
und-slipper med mindre han dansa skal), eller ock egna
sin skärf åt bruden, hvilket väl ock sker af alla
dansande, och hvarigenom bon insamlar en icke så
obetydlig summa, uppgående stundom till 40 R:dr
r:gs och deröfver. Efter slutad dans försvinner
bruden och brudtärnorna, för alt plocka af sig all den
Del. IV. 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
