Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
406 Åtvidaberg.
skilliga jordlägenheter, sågar, qvarnar,
kopparverket och Forseströms jernbruk, år 1783 af konung
Gustaf III stiftadt till ett stamgods, med
benämning af Baroniet Adelsnäs, hvilket under konungens
eget höga förmynderskap skulle vara ett fideimmiss
inom Adelsvärdska slägten. Ägaren af Adelsnäs
innehafver jus palronatus till Åtvids församling,
och tillsätter både pastor och komminister.
Socknen innehåller 49 \ heminan, med 3,050 inbyggare
inom en areal af 33,534 tunnl., hvaraf 5,250 äro
sjöar och kärr.
Åtvidaberg har af gammalt varit en bergslag,
som bestått af Åtvids socken, och lärer varit i
stånd i konung Magni Erikssons tid, då den vid
digerdöden år 1350 af folkbrist skall hafva
upphört. Lemningar efter bytteställen finnas ännu i
de närliggande socknarna. Konung Gustaf I
utfärdade år 1542 till menige man vid llellestaberg,
Åtvidaberg och YVànga bref om upplagande af de
der befintliga koppargrufvorna. Oaktadt äfven de
närmast följande konungarne tid efter annan sökte
uppmuntra bruket, förblef dock tillverkningen af
koppar obetydlig, ända till medlet af I8:de seklet,
då krigsrådet. Adelsvärd öfvertog verket och
efterhand deri inköpte allt flera lotter.
Bergslags-privilegier utfärdades år 1779 på 9 socknar,
nemligen: Åtvid, Wårdsnäs, Tjärstad, Kettilstad,
Oppeby, Grebo, Wärna, Björsätter och Gärdserum.
Landshöfdingen Adelsvärd gjorde år 1781 godset
till ett fideikommiss, hvarpå följde Kongl. Maj:ts
stadfästelse af d. 9 Maj 1783. År 1816 blef här
äfven en yllefabrik anlagd, som år 1827
tillverkade för 20,526 K:dr kläden, eller omkring 5,000
alnar. Äfven fattigbus och lasarett för brukets
Jfgouililning.
och fideikommissets fattige äro bär anlagda,
äfvensom en marknadsplats hålles nära kopparverket.
Till godset hörer äfven gården Slefringe, i mtl.
berustadt säteri, som i äldre tider varit kungsgård.
Till ödelagda grufvor, som fordom bär
begagnats, räknas Eng/alls koppargrufvor,
Mahnviks-grvf-van, Garpegrufvan, S:t Örsälters grufvor, m. fi.
Tillverkningen af koppar har under de sednare area
bär betydligt stigit. Under 10 års tid, 1833—42,
bar ärliga tillverkningen i medeltal utgjort 1,300
skepp:d, med en kolätgäng af 16,000 läster.
Under 5 års tid derefter, 1844—48, har
koppartillverkningen, efter åtskilliga vid bruket införda
förbättringar, i medeltal årligen utgjort 2,822
skep-pund, med en kolätgäng af 23,988 läster. Under
loppet af 87 år, räknadt till år 1849, bar
tillverkningsbeloppet inalles uppgått till 79,832
skep-pund koppar, som, efter antaget medelpris af 4S
Rrdr silfver å skeppundet, motsvarar 3,831,936
R:dr silfver rspecie, eller 10,218,500 R:dr banko.
Med anledning af de kända tillgångarna af malm i
grufvorna och kopparhaltig slagg i varpen, bar
man trott sig kunna beräkna, att tillverkningen
under nästföljande 17 à 20 år bör kunna hållas
vid sitt nuvarande belopp.
Å viken, ett jernbruk i Ilässjö socken af
Wester-norrlands län, har 6 härdar, med 2,700 sk«pp:d
privil. årligt smidu af köpetackjern, hvarföre
hammarskaft utgår med 27 skepp:d. Spik- och annat
m80ufaktursmide tillverkas bär äfven. Skeppar pà
Hernösand och Stockholm. Disponeras af W. von
Ehrenheim och M. G. Rosén. Smidesstämpeln ar
KLP inom en uddig cirkel.
Ä.
Jkdelfors, beläget i Alsheda socken af Jönköpings
län, har fordom varit ett guldverk. Bergsrådet
Anton Swab fann bär först anledning till en
guld-ådra, sedan han år 1738 fått sig förevisad en
malmbaltig sten eller svafvelkis, som han fann
innehålla gnid. Guldmalmen befanns då innehålla
[L till 2 lod guld i centnern, och år 1741 skedde
den första guldsmältningen, hvaraf man då erhöll
64 dukater. Intressentskapet i detta verk bestod
i början af 300 storlotter; det upphörde år 1734;
men drefs sedan för kronans räkning. Frän 1741
till och med 1773 blefvo 12,000 dukater slagna,
men med frihetstidens slut afsvalnade den
patriotiska ifvern pä detta håll. Är 1805 blef Ädelfors
inrättadt till ett jernbruk, någon tid derefter
ut-arrrenderadt och, såsom mindre lönande, nedlagt.
Numera finnes der blott en spiksmedja. Den i
konung Gustaf III:s tid uppförda åbyggnaden afbrann
år 1829.
JKgouiätning. För utbredandet af allmän känne-
dom i denna för landtbruket och
skogshushållningen vigtiga konst, har isynnerhet skogsförvaltares
W. E. Källström med framgång arbetat. Den
Höjdmätnings-, Afvägnings- och
.4gomatnings-Apparat , sorn af honom blifvit för landtbrukares behof
konstruerad, har af tidnings-redaktioner, skolmän,
landtbrukare och geodeter blifvit enstämmigt med
beröm vitsordad samt till allmänt bruk
rekommenderad. Det länder dessutom uppfinnaren till icke
ringa beder, att hafva lemnat hvar och en, som
för saken intresserat sig, kostnadsfri undervisning
i apparatens användning. Herr Källström har
äfven, enligt offentligt tillkännagifvande, lyckats
afhjelpa de ölägenheter, hvarmed bruket af
landt-mätaretaflan är behäftadt, nemligen papperels
bv-groscopering, och den osäkerhet i figurernas
afrättning, hvartill det vanliga matbordets rankigbet
gifver anledning. Då bartill kommer, att
Kallströms system bereder möjligheten, alt vid
inter-sektionerna begagna huru stort anfal nuinmerstic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
