Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från skråtvånget till näringsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 4 —
nerna, som, så länge allt arbete utfördes för hand, torde
ha utgjort den mest betydande delen av
produktionskostnaderna. Så småningom nödgades man även räkna med
en viss konkurrens från utlandet, där man med tillhjälp
av maskinella arbetsmetoder hade lyckats öka
produktionen i samma mån som produktionskostnaderna hade
kunnat ytterligare nedbringas. Härtill kom att det
ekonomiska livet i allmänhet råkade in i en synnerligen svår
depression, som gjorde sig särskilt kännbar under senare
hälften av 1870- och i början av 1880-talen.
De påfrestningar, arbetarne därunder blevo utsatta för,
tvingade dem att gemensamt söka skydda sig. De mera
försigkomna funno snart att detta icke kunde ske med
mindre än att organisationer skapades, med speciell
uppgift att tillvarataga arbetarnes intressen. Med exempel
från utlandet främst från England och Tyskland bildades
också efter hand fackföreningar inom ett flertal
yrken, däribland skomakareyrket.
Det dröjde emellertid länge innan dessa organisationer
lyckades få ett fast grepp på de svåra problem, sota
krävde uppmärksamhet. Det blev ett famlande hit och dit,
och, även om man insåg att fackföreningarnes främsta
uppgift måste vara att bedriva en kraftig lönepolitik,
hade man icke alltid klart för sig under vilka former och
med vilka medel detta skulle ske.
Inom de yrken, där skråväsendet hållits vid makt ända
till dess statsmakterna definitivt avskaffade detsamma,
närde man ännu i slutet på 1880-talet en önskan att återgå
till de gamla formerna för arbetets organisation. Det var
icke blott arbetsgivarne, som i näringsfriheten sågo en
allvarlig fara för yrkenas bestånd och yrkesutövarnes
existens, utan även bland vissa grupper av arbetare gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
