Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från skråtvånget till näringsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 5 —
sig den uppfattningen gällande, att den fria
yrkesutövningen var en av orsakerna, kanske den förnämsta, till
de tryckande ekonomiska och sociala förhållandena.
Detta spörsmål synes ha varit särskilt aktuellt år 1877,
då Uppsala skomakeriarbetareförening lyckades förmå de
samverkande fackföreningarne i nämnda stad att tillställa
samtliga fackföreningar i landet ett förslag till uttalande
om inskränkning i näringsfriheten. Följande frågor
uppställdes till besvarande:
»1) Lider Edert yrke av den nu rådande
näringsfriheten ?
2) Ansen I Edert yrke kunna förbättras om genom lag
stadgas, att ingen annan än den, som lärt yrket, tillätes
driva detta som näringsfång. Och, om dessa två frågor
besvaras jakande,
3) Ären I villiga att ingå till regeringen med en
petition i ovanstående syfte?»
Den ifrågasatta petitionen kom emellertid icke till stånd.
Styrelserna för de samverkande fackföreningarne i
Stockholm avböjde enhälligt förslaget, framhållande att en
dylik inskränkning i näringsfriheten icke vore möjlig med
hänsyn till att den maskinmässiga produktionen, som
vore överlägsen det hantverksmässiga produktionssättet,
krävde en långt gående arbetsfördelning.
Det var emellertid just den maskinmässiga
tillverkningen, som arbetarna inom skomakareyrket fruktade, och
det är betecknande, att fackföreningarne inom detta yrke
till en början fattade det som en av sina främsta uppgifter
att bekämpa fabriksarbetet. Detta tillgick på så sätt att
fackföreningarne försökte förmå arbetarne att vägra —
att halvsula fabriksgjorda skor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
