Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svårigheter vid starten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 73 —
ställning- skail byggas, men finner detta genomförbart först då
arbetarne kommit till klart inseende härom samt endast på följande
grunder, samtidigt tillämpade och genomförda:
rymliga och tidsenliga verkstäder upprättas av arbetsgivarne;
arbetstiden begränsas och förhöjning av övertidsarbete
fastslås;
ackordsarbetet avskaffas eller minst — såsom första steg i
denna riktning och till skydd för arbetarne mot utsväitning genom
väntan på arbete — en rimlig minimilön garanteras arbetarne.»
Denna konferens var så till vida märklig som den
livligt förordade centralisering av förbundets verksamhet i
syfte att förebygga planlösa lönerörelser och strejker.
Konferensen uttalade sig för anställande av en fullt
avlönad förtroendeman, en fråga som tidigare hade varit
föremål för behandling inom flera av förbundets
avdelningar. Stockholmsavdelningen hade sålunda i augusti
1891 tillställt förbundsstyrelsen en skrivelse, vari
föreslogs, att förbundet och avdelningen gemensamt skulle
lösa frågan. Det skulle ske på så sätt, att
Stockholmsavdelningen bidroge med halva lönen — eller 8 kr. och
50 öre i veckan! — och att förtroendemännen i gengäld
skulle fungera som uppbördsman för avdelningen.
Förbundsstyrelsen ansåg sig emellertid icke kunna tillstyrka
detta förslag, utan ville att saken skulle hänskjutas till
kongressen. Förbundsstyrelsen framhöll bl. a. att den
av Stockholmsavdelningen föreslagna lönen måste anses
vara för knapp. »Visserligen förtjänar en
skomakeriar-betare på sin höjd ej mera i veckan, men vi anse ändock
att till en person med ett så maktpåliggande uppdrag är
avlöningen allt för litet tilltagen.»
Skånekonferensen behandlade även strejkfrågan.
Resultatet blev en uppslutning kring det av förbundets
första kongress gjorda uttalandet — se föregående kapi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
