Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svårigheter vid starten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 74 —
Karl Ekberg.
Under flera år verksam inom
skoarbetarefackföreningen i
Landskrona. Ledamot av
förbundsstyrelsen undrr kongressperioden 1893
—189b. Lämnade efter några år
yrket och inträdde som
medarbetare i tidningen Arbetet i Malmö.
tel! —, varvid dock underströks, att strejkvapnet borde
framför allt användas i syfte att framtvinga
löneförbättringar. I sammanhang härmed diskuterade man
frågorna: »Huru förhindra strejkbrytares uppträdande vid
strejktillfällen?» och »Huru behandla de personer som
uppträda som strejkbrytare?» I referatet heter det, att
»F. V. Thorsson försvarade strängt tillvägagående, då
däremot K. Ekberg (Landskrona) beskyllde
brännmärkningen och förföljelsen för att
vara ett ärft lyte av
bourgeoisi-samhället och trodde på det
godas seger över människan, då
goda medel användes». Följande
resolution antogs:
»Envar strejkbrytare bör i
organisationen upptagas, då han därom
anhåller samt erkänner sitt brott och lovar
att bli en god kamrat. Härom må
överlåtas åt de särskilda
avdelning-arne att själva besluta, men bör
styrelsens utlåtande från den avdelning
där brottet blivit begånget först
inhämtas och om personen i fråga
upptages samtliga avdelningar därom
underrättas.»
Att man på den tiden i allmänhet inte »trodde på det
godas seger» när det gällde strejkbrytare, därom vittnar
det sätt, varpå man brukade offentligt brännmärka de(m.
Det fanns ju ingen åkarpslag på den tiden, och
fackför-eningarne kunde utan större risk använda det svenska
språket mot dessa skadegörare på ett sätt, som i våra
dagar knappast skulle komma i fråga, även om icke
strafflagen lade hinder i vägen därför. Det var sålunda
bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
