Bottningsmetoder Här kommer vi 1 huvudsak att beskriva de bottningsmetoder som kan användas då man handsyr skor. Bottningsmetoder En sko består i huvudsak av ett ovanläder och sulor. Genom tiderna har det funnits olika tekniker att fästa sulan vid ovanlädret, både vid handtillverkning och då man använt maskiner. En del av teknikerna har använts i marknadsföringen av skorna. Randsytt, sandalsytt och Good Year-randsytt är några av teknikerna eller bottningsmetoderna som vi kunde se i skoreklam för sjuttio år sedan. Vid maskinell tillverkning är det idag mer sällsynt att ovanlädret sys ihop med sulan. Istället limmas sulorna ihop med ovanlädret. Varför finns det då olika metoder för att bottna skorna? Ett av skälen är kostnaden. Vid maskinell tillverkning blir en sandalsydd sko betydligt billigare än en randsydd, den rand- sydda skon kräver mer arbetsmoment och fler maskiner. Ett annat skäl är utseendet på skon. Det olika teknikerna medför att skorna ser olika ut beroende på tillverkningsmetod. Men även typen av sko påverkar den bottningsmetod som används. De olika bottnings- metoderna har även en praktisk funktion. En väderbeständig kraftig pjäxa kräver en helt annan konstruktion än ett par lätta och eleganta pumps. Här kommer vi i huvudsak beskriva de bottningsmetoder som kan användas då man handsyr skor. Förutom becksömssydda skor som är den metod vi använt oss av i hand- ledningen ska vi titta närmare hur pliggade, vändsydda, randsydda och sandalsydda skor tillverkas. Beskrivningarna är endast översiktliga men kan ändå vara till hjälp för den som vill utveckla skosömnaden och prova andra tekniker. Färgkodningen till teckningarna är följande: Ovanläder = ljusblått, rand = mörkblått, bind-/mellansula = beige, yttersula = gult, tråd = rött och pligg = grönt. 55