Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iS FRANS . KEMPE
Norrland, vågar jag antaga att de resultat, som erhållits, äro för Norrland
i sin helhet någorlunda tillförlitliga, äfven om man tager i betraktande, att
i den sydliga delen arealen af dylika marker ej oväsentligt understiger
resp. 29 och 14 °/o-
Orsakerna till dessa försumpningar äro flera och kanske ej ännu till
fullo utredda. De viktigaste, som hafva större praktisk betydelse, må här
nämnas.
Sålunda hafva sjöar och tjärnar verkat försumpande, i synnerhet i
sådana delar af landet, där kringliggande mark är flack. Så är förhållandet
t. ex. inom Västerbottens kustland. Vid sitt återtåg har hafvet där
kvarlämnat talrika vattensamlingar, som nu utgöra försumpningshärdar för hela
den kringliggande marken, och verkan af dem är desto större, ju flackare
marken är och följaktligen ju svårare vattnet haft att finna aflopp,
Men äfven inom de kuperade trakterna af Norrland — således ej minst
inom lidernas region — utgöra sjöar och tjärnar ej sällan
försumpningshärdar. Så är t. ex. fallet med sådana vattensamlingar, som ligga på
höjder och af en eller annan prsak ej kunnat förskaffa sig ett fullgodt aflopp.
Grundvattnets framträngande i form af källor är en annan och än
viktigare orsak. Dessa förekomma nämligen mycket allmänt och äro för
dikaren särdeles besvärande, allra mest där de icke visa sig i dagen eller
när de rent af nybildas.
Bäckar och åar obstrueras ofta af vindfällen etc. och deras vatten
öfver-silar och försumpar då kringliggande marker.
Till sist vill jag nämna den art af försumpning, som jag skulle vilja
kalla den biologiska, ehuru jag vet att de fleste skogsmän t. o. m.
bestrida dess förefintlighet. Obestridligt är dock att mark finnes, där ingen
öfversilning kan påvisas, men ä hvilken så småningom en omvandling af
markbetäckningens växtsamhällen äger rum, i det att dessa från
torrhets-älskande öfvergå till fuktighetsälskande. Sålunda får man se, hurusom på
sandhedarne de grå lafvarne, ljungen och lingonriset undanträngas af
husmossan och blåbärsriset samt dessa i sin tur till sist af hvitmossan och
björnmossan, utan’att från annat håll tillrinnande vatten åstadkommer denna
omvandling. Jag har i södra Västerbotten t. o. m. sett stora hvitmossetufvor
på moränåsar där sä väl öfversilning som uppåtgående försumpning voro
alldeles uteslutna. Professor Axel Lundström och jag hafva hållit fore, att denna
art af försumpning stode i samband med granens inträngande på marken. Och
visst är att granens inträngande medför större slutenhet i skogsbeståndet,
att med denna slutenhet omnämnda omvandling af markbetäckningen tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
