Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSHUSHÅLLNING I NORRLAND
13
har den dock i vissa och mycket viktiga hänseenden äfven varit till gagn.
Den kanske betydelsefullaste insats elden gjort, är att den inskränkt
granens makt. Utan eldens hjälp skalle i denna stund ej många tallbestånd
finnas kvar.
I bergstrakter, där lösa jordarter af god beskaffenhet förefunnos i
riklig mängd, och på sådan mark, där myllagret var så djupt, att det icke
kunde förtäras af elden, har denna icke kunnat åstadkomma någon
nämnvärd skada, men i stället en under dåvarande förhållanden högst nödvändig
och nyttig omsättning. Den har nämligen borttagit den öfveråriga skogen
— stor och liten — och ersatt den med växtlig skog. Elden har sålunda
på dessa ställen åstadkommit föryngring och produktivitet och det är den,
vi ha att tacka för största delen af de vackra medelålders- och ungskogar,
vi nu ha i Norrland.
Därest icke skogsformationernas utvecklingsgång afbrutits af eld, skulle
skogsmarken vara mer myllrik, men också mer vattensjuk, än hvad fallet
nu är, och granen skulle, som ofvan sagts, hafva undanträngt tallen. Hvilket
värde de norrländska skogarna under sådana förhållanden haft, är svårt
att afgöra; men då tallen för 50 à 60 år sedan var vida mer värd än
granen — det var i hufvudsak bjälkar, plankor och battens af furu, som
exporterades — och då industrien under första halfva tiden af sin tillvaro
endast kunde använda den stora skogen, företrädesvis de stora tallarna,
så kan man tänka sig, att den industriella utvecklingen blifvit
väsentligen fördröjd. Men därmed skulle också ha följt, att hvarje tanke på
skogsvård blifvit uppskjuten, ty ingen lärer hafva velat offra arbete och
kostnader på skog, som saknade värde. A andra sidan skulle de marker,
som nu sakna mylla, varit i fullt skogsbördigt skick och den norrländska
skogsmarken i sin helhet, därest den dränerades, äga en vida större
alstringsförmåga, än hvad fallet nu är.
I största utsträckning har elden sålunda satt sin prägel på Norrlands
skogar, såväl till skada, som till gagn. Den kan till och med till en viss
grad sägas ha varit en förutsättning för Norrlands utveckling.
En annan för våra skogars nuvarande tillstånd nästan lika väsentlig
faktor är det öfverflöd af vatten, hvaraf våra marker lidit och lida. Jag
har i mellersta Norrland — södra Västerbotten och norra Ångermanland
— låtit undersöka c:a 125,000 hektar och vid dessa undersökningar funnit,
att c:a 29 °/0 af arealen bestå af myr, c:a 14 °/o af försumpad skogsmark.
Då dessa undersökningar utförts med omsorg och då arealen af myr och
försumpad skogsmark är större i den nordliga, än i den mellersta delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
