- Project Runeberg -  Skogshushållning i Norrland /
13

(1909) [MARC] [MARC] Author: Frans Kristofer Kempe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGSHUSHÅLLNING I NORRLAND

13

skogen — utväxt eller förkrympt — och om också ännu ingen egentlig
skogsvård i större utsträckning å dem införts, så befinner sig dock den
egentliga skogsmarken i bättre och mer växtkraftigt skick, än hvad
förhållandet i allmänhet är med Norrlands öfriga marker.

I midten af förra seklet började emellertid en verklig trävaruindustri
att uppstå i Norrland och med den följde den stora industriella
användningen af Norrlandsskogen. Ångsågar byggdes och flottleder upprensades
äfven i de mest aflägsna skogstrakter. Man kan säga att, med
undantag af en del kronoparker och öfverloppsmarker, i detta nu knappast
någon skog finnes, som icke, tack vare flottlederna, är tillgänglig för
industrien.

Tyvärr fanns under de 20 — 30 första åren af trävaruindustriens
tillvaro användning endast för de stora träden. Bjälkar, plankor, battens och
bräder ned till 6-tums bredd funno afsättning å världsmarknaden, men icke
dimensioner därunder. Dessutom skulle det icke lönat sig att under
dåvarande förhållanden flotta det smärre timret. Dels var
flottningskostna-den i de ofullständigt rensade flottlederna för hög, dels skulle det smärre
timret ej kunnat bära de dryga amorteringskostnaderna. Följden häraf
blef att mängder af toppstockar, som nu skulle äga stort värde,
kvarläm-nades i skogen samt framför allt att dimensionsafverkning infördes i
Norrlands skogar. Äfven i växtliga skogar är detta afverkningssätt till skada,
men i de utvuxna, gamla eller rent af öfvermogna skogarna åstadkommer
kvarlämnandet af undertryckta individer, hvilka i sådana bestånd förlorat
all sin växtkraft, ännu större skada, ty i dylik skog är omedelbar
föryngring af nöden. Allra största skadan har dock denna afverkningsmetod
åstadkommit på de för tallen ägnade marker, där granen inträngt. Där
har man nämligen i forna tider, och gör det kanske ännu på åtskilliga
liåll, afverkat alla tallar och lämnat de små lafbehängda, dödsdömda
granarna såsom föryngringsmedel å mark, där tallen ovillkorligen bort få vara
herre. Man måste lifligt beklaga, att omständigheterna drifvit fram ett
dylikt afverkningssätt, ty de norrländska skogarna skulle nu tett sig helt
annorlunda, därest industrien redan från början kunnat använda allt, som
ur skogsvårdssynpunkt måste borttagas. Om man i de gamla utvuxna
bestånden borttagit alla träd med afstannad tillväxt — stora eller små —,
om man gallrat ungskogen, verkställt nödiga ljushuggningar och framför
allt, 0111 man efterhållit granen på mark, där den ej hade vidare
utvecklingsmöjlighet, skulle ett nyttigt arbete uträttats och våra skogar vara i
ett annat skick än de nu äro. Framhållas må dock, att trävaruindustrien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skoginorrl/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free