Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Också en täflingsskjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 1 4 l’Â SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
kalla handen" och endast rapporterade bommar, ansågs inte
alls begripa sig’ på att upptäcka den fläck alldeles invid
pricken, där skotten säkerligen träffat. De välförståndige
männen från kyrkplatsen och annanstädes ifrån tyckte, att
detta var en underlig" målskjutning, det kunde man ej undgå
att se på deras af undertryckt skratt förvridna ansikten och
på det nervöst ifriga rökandet — hade de, Asarias Kyrö,
Heikki Uusitalo, Antti Rova och Fredrik Niva, kommit fram
med sina bepröfvade lodbössor, skulle det för visso blifvit
något helt annat af i jämförelse med "herrarnas" konstpresta-
tioner — ja, så menade åtminstone de själfva! Såg proto-
kollet från skjutningen på centimetertaflan ynkligt ut, blef det
minsann ej bättre, när hagelgevären skulle pröfvas på de af
kastmaskinen utslungade glaskulorna — de flögo som svalor
eller andra vildfåglar, de där tingestarna, och brydde sig ej
ett dyft om dunstsvärmens hvinande, fruktlösa hotelser. Finn-
jäntorna, som rödblommiga och vackra stodo i klunga för
att åskåda spektaklet, hade ogement lustigt och nöpo hvar-
andra i armarna, sä att de riktigt kiknade af skratt i stället
för att se högtidliga ut, som den allvarsamma situationen ju
egentligen kräfde. Till sist förklarade ordföranden den dråp-
liga målskjutningen, där vi allesammans betett oss lika illa,
vara afslutad, och sekreteraren tog sig härpå en hastig titt i
den af nollor fyllda längden samt tillkännagaf med vemodig
röst, att den undanstökade skjutningen lämnat sådant resultat,
att pris tillfallit — ingen enda af oss! "Voi voi saakeli" (oj
oj för hin), mumlade finnarna och liöllo på att fnittra sig
fördärfvade, ty så pass mycket svenska begrepo de, att de
kunde uppfatta vår skam och nesa.
Den härliga högsommardagen förbyttes i k väll, men ännu
var det lika glittrande solljust öfver äng och lält och den
breda, strömmande Torneälfven — det var ju också själfva
midsommarafton, då solen så länge töfvar att gömma sig’ bak-
om bergen, att den till sist alldeles glömmer af det. Afven
här i Pajala kan man skåda midnattssol, liksom öfverallt eljest
i den norr om polcirkeln belägna bygden, om blott synkretsen
är fri och öppen. Turistföreningens ombud och öfriga på
stället boende herremän kunde emellertid på inga villkor vid-
gå, att detta förhållande gällde äfven Pajala — utan att gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
