Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Ack, jag önskar, jag finge komma dit! Jag — jag
längtar ofta bort från den stora staden ut i den härliga
naturen.»
Det sista sade hon sakta och skyggt. Hon fick intet
svar. Käthe blickade drömmande ut genom fönstret och
därför såg ingen den fuktiga glansen i hennes ögon.
På Suses lilla skrivbord stod en rad diktsamlingar, som
hon fått vid olika tillfällen. Käthe tog ut Freiligrath
och sökte upp sin älsklingsdikt. Sedan lade hon ett märke
däri och lät boken ligga framme. »Var förnuftig», (Käthes
favorituttryck, med vilket hon trakterade alla, stora och
små), sade hon i förbigåendet till Suse. Intet svar! Men
när Suse var ensam, sprang hon upp och reglade dörren.
Först ropade hon likväl Lisa och sade: »Om fröken von
Thümen kommer — är jag inte inne.»
Lisa nickade. Hon skulle narras — det var inte rätt,
men vad fick man inte lära sig, när man var borta hos
främmande mänskor. Att böja sig, att tiga still, att narras!
»Det fattades bara», tänkte Suse, »att nu med samma
inviga Lisi i pappas galna idé! Det skulle bliva ett sant
nöje för hela klassen. Den förnäma Suse Orland skall
till en pension i en liten by på rama landet, det är något
att vara stolt över!» Suse strök håret ur pannan, tände
lampan på sitt skrivbord och slog sig ned där. Då fick
hon se boken, slog upp den och blev varse det pressade
bladet, som var lagt på ett bestämt ställe:
» »O, älska så länge du älska kan!
O, älska så länge du älska får!
Den tiden kommer, den tiden kommer,
Då du vid gravar klagande står ...»
Suse var rörd. Det hade Käthe gjort! — Men ali
rörelse varade inte länge hos Suse; att gråta fördärvade
ansiktsdragen och grävde fina lynkor i hyn, det skulle
mail således akta sig för. Käthe var nu en gång en
besynnerlig, fantastisk unge! En backfisch! Suse satte
boken tillbaka på sin plats.
Medan hon nu håller på med sin tyska uppsats, skola
vi se oss omkring i hennes rum. Månne Käthe också
har ett sådant fint litet näste?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
