Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
»Ack, pappa lilla», sade Annemarie, »jag har nog glömt
bort allting. Stackars fiol, du har blivit skamligt
försummad.»,
»Suse kan ackompanjera dig på pianot», sade faster.
Föräldrarna satte sig bekvämt tillrätta i soffan; det
dämpade skenet från lampan på bordet gav rummet ett
förtroligt utseende. Ljusen på pianot tändes och Suse
spelade igenom en nätt liten komposition av Haydn för piano
och fiol. Var det verkligen sant att Annemarie spelade
fiol och hon hade aldrig sagt ett ord därom. Nu började
hon; instrumentet gav ifrån sig en vek, darrande ton.
Annemarie måste först mjuka upp fingrarna, som blivit
stela under den långa tid, hon ej spelat. Men sedan
strömmade tonerna fram under hennes fingrar, djupa och
klangfulla. Suse, som spelade ganska bra, smittades av
Annemaries allvar och iver och gjorde sitt bästa i att anpassa
sig efter henne.
När de bägge flickorna hade slutat, applåderade åhörarna.
»Nej, nej», utropade Annemarie, »jag märker hur mycket
jag har glömt 1 Så snart Suse börjar med sina lektioner,
skall jag be organisten, att jag också får undervisning på
nytt.»
»Skall jag — taga pianolektioner?» frågade Suse
förvånad och svängde om på stolen.
De andra skrattade åt hennes förbluffade utseende och
farbror Paul sade: »Jaha, min lilla dotter, du är redan
anmäld hos herr organisten. Han gläder sig åt sin njra
elev. Du skall veta, mitt barn, att vår herr Richter är
en riktig konstnär, som kunde låta höra sig på
konsertturnéer, om han inte vore så anspråkslös. Som det nu
är, får bara vi fattiga lantbor njuta av den mannens
talang. Men jag gläder mig för din skull, att du får taga
lektioner av honom. I vinter kunna vi ju anordna
riktiga konserter!»
»Men då får inte jag vara med!» sade Annemarie, i det
hon satte sig på soffkanten och lade armen om faderns
hals.
»Kom, lilla Suse!» Faster drog sin brorsdotter till sig
på soffan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
