Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
dyna. Hon var den enda passageraren, som nu for fram
över den lilla stadens ojämna stenläggning.
Käthe hade öppnat bägge fönstren och tittade nyfiket
ut än åt höger än åt vänster. Vad den lilla staden
tilltalade henne, rosorna utmed husväggarna, kvinnornas
egendomliga dräkt, den med grönt omslingrade kyrkspiran!
Och hur hänförande ljöd icke postiljonens horn. Över
torget bar det i väg Käthe tog för givet, att det var
torget, därför att en enda grönsaksgumma där utbjöd
sina varor till en obefintlig publik. Så uppför ett litet
berg, som stadsbarnen skulle kalla det, och så befann hon
sig i skogen. Nu först kände sig Käthe riktigt förtjust
och väl till mods. Glädjen att så snart få återse Suse
fyllde hennes hjärta. Hon måste jubla. Men hon tänkte
också på föräldrarna, som nu voro långt borta från henne.
O, så vacker skogen var! Hon betraktade den med
förvånade blickar, de höga träden, de dystra skuggorna,
de yppiga ormbunkarna vid vägkanten, de smaragdgröna
ängarna, som döko upp här och där. Nu blev några hus
synliga och en bygata. Diligensen stannade. Käthe stötte
upp vagnsdörren och hoppade ur. Frauenfeld! Men då
svarade henne postiljonen, att man skulle förbi ännu en
by och vara framme i Frauenfeld först klockan två. Käthe
nickade och tänkte: »Vore det inte bättre att sitta där
uppe bredvid postiljonen. Det vore allt något!» Helt
blygt vågade hon sig fram med sin önskan. Postiljonen
gick med nöje in därpå. Det hände så ofta om sommaren,
att de resande sutto uppe hos honom på kuskbocken, därför
att utsikten därifrån var mycket vackrare.
Färden gick vidare. Nu behagade trakten Käthe ännu
mycket mer. Som en drottning föreföll hon sig däruppe,
och med körsvennen började hon konversera helt
kamrat-likt. Han kände naturligtvis i egenskap av infödd
Frauen-feld-bo kyrkoherden, hade också reda på den där
stadsfröken, som var på besök i prästgården.
»Det är min syster», sade Käthe stolt.
»Jaså.» Han pekade ut med piskan de enskilda bergen,
byarna, som blevo synliga allt emellanåt. Han berättade
om den stränga vintern uppe bland bergen, där snön ligger
så djup att snöplogen först måste göra väg.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
