Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
följa kaffeservering. Men i dag fortsatte man; nu
musicerade man fyra tillsammans: piano och fiol och därtill
sjungo fru Wehner och Suse. Käthe fann allt förträffligt.
Nu kom tablån. Hennes lilla hjärta började klappa. Straxt
innan det ringde, smög hon sig in i det lilla rummet
alldeles bakom scenen. Hon såg, att allt var i ordning.
Efter vad hon helt flyktigt såg, måste det ta sig
utomordentligt bra ut, och var fullkomligt naturtroget framställt
efter den omtalade tavlan, som föreställer Luther i kretsen
av sin familj. Annemarie måste vara förtjusande som
Luthers hustru. Organisten föreställde Luther. Käthe satt vid
sin harpa med de darrande fingrarna därpå. Då ringde
det, och hon hörde ridån gå upp. Som från en annan värld
kommo tonerna, och de härliga ackorden strömmade ut
som himmelsk harmoni över den lyssnande mängden. Och
så urskiljde man melodien: »Nu tackar Gud allt folk.»
Trots den oväntade överraskning, som Käthe beredde dem,
hade alla de, som uppträdde i tablån, stått orörligt stilla.
leke ens de små barnahuvudena. hade vänt sig om. Men
när ridån gick ned, trängde alla sig in i den lilla skrubben.
Suse omfamnade systern. Farbror kyrkoherden,
Lutherorganisten, hans hustru Käthe, alla bestormade den lilla
med frågor och tackade henne. De kunde ej med ord
beskriva, vilket högtidligt intryck musiken gjort.
Nu hjälpte det inte, hur mycket än Käthe spjärnade
emot; programmet ändrades så att i stället för
quatre-mains skulle föreställningen avslutas med Mignons sång:
»Känner du landet.» Hon måste genast försöka.
Under det att de uppträdande klädde om sig och satte
sig bland de övriga i salen, bars Käthes harpa in på
scenen. Med gapande munnar stirrade byfolket på
instrumentet. Ett dylikt hade de aldrig förr sett.
Nu slog sig »en sådan där liten varelse» ned framför
det, fingrarna grepo om strängarna och de hänryckt
lyssnande åhörarna grepos liksom av trollmakt: »Känner du
landet, där orangen glöder?» Vemodigt längtansfull ljöd
den stackars Mignons sång. Käthe spelade melodien en
gång till. Den som kände till texten, visste, att Mignon
såg sitt hem inför sin själs ögon: »Känner du huset; på
pelare vilar dess tak?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
