Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
universitätet. Jag såg Augustus-torget, museet, posten, ja,
på denna korta tid en hel del nytt och vackert.
Morbror och mosters hem gjorde ett förtjusande intryck.
Jag bor i Suses rum, hör du, Suse? Jag sover och
drömmer i din säng, jag sitter vid ditt skrivbord, jag äter på
din lilla tallrik, å, sannerligen tror jag inte att jag citerar
»Snövit» hos de sju dvärgarna: Vem har ätit på min lilla
tallrik?»
Det var emellertid ganska egendomligt, då jag vaknade
tämligen sent i en för mig fullkomligt främmande
omgivning. Nere på gatan ropade någon »skogsbär». Jag
frågade Käthe, som just kom in, vad skogsbär var. Hon
höll på att skratta ihjäl sig. »Skogsbär, det är era härliga
blåbär!» Nu visste jag det. — Hon hade böcker under
armen; i morgon skulle skolan börja på allvar. Varje
morgon skall jag följa henne dit, tror hon bestämt.
Morgontimmarna använde jag till att ordna mina många
tillhörigheter i byrå och skåp. Tant hjälpte mig. De äro
så förfärligt snälla mot mig, för att jag inte skall känna
någon hemlängtan Käthe föreslog, att så snart jag kände
dylika symptomer, skulle jag ögonblickligen komma till
henne.
Jag tittade nyss ut genom fönstret, Man ser ett torg
och ett stycke av den alltid mycket livliga promenaden.
Spårvagnarna rulla förbi. Lövverket på träden är icke alis
så grönt och friskt som hos oss och har redan fått en
aning åt gult. Efter middagen tog Käthe mig ut på en
timmes promenad. Den rara ungen kan inte fort nog visa
mig sin stads skönhet. Medan morbror och moster togo
sin middagslur, promenerade vi, för att jag skulle få se
litet grönt utefter Königstrasse förbi den palatsliknande
byggnad, från vilken »Gartenlaube» företagit sin segerrika
färd ut i hela världen och kommo till Johannesdal. Det
består av idel trädgårdar, och vi spatserade både i de smala
och breda gångarna. Så visade Käthe mig på avstånd
Johannesstiftelsen, en väldig byggnad, där de gamla
tillbringa sina sista dagar. Vi kommo till en gata, vid vilken
ett stort sjukhus ligger jämte en hel del andra byggnader
för medicinskt ändamål. Då vi nu inte voro långt från
Johannes kyrkogård, besågo vi också den. Vi vandrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>