Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater-typer från skilda scener - 3. Karl Petter Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teatermaskinmästareyrket, och i det har han
vunnit ett namn, äfven utom hans eget lands gränser.
Hos Vilhelm Åhman i Göteborg var han en
tid. Det var här Edvard Stjernström vid något
tillfälle gasterade, hvarvid »Don Cæsar de Bazano»
uppfördes. Svensson hade nyss iordningställt
andra aktens fängelsedekoration, och till sist
klättrade han upp för muren för att af omtanke
för den ärade gästen, pröfva om kramporna höllo.
Stjernström, som befann sig inne på scenen,
utbrast då: »Hvad tusan skall herrn där uppe
att göra?»
»Jag skall se om det håller.»
»Asch! Jag har pröfvat själf, och det håller
nog.»
»Käre herre!» inföll Svensson, »det är min
själ inte fläsket som väger.»
Så kallades Svensson till Drammen i början
af 1870-talet, när denna stad skulle ha en ny och
modern teater, för att bygga scenen och
teatermaskineriet. Detta utförde han till allmän
belåtenhet, men då allt redan var färdigt, utbröt
en våldsam vådeld, som hotade att ödelägga
hela staden. Allt var villervalla, men bland de
få som icke tappade hufvudet, var Svensson. I
eld och rök och gnistor stod han och förde
slangarna på de högsta taken, och när det blef
honom för hett, skrek han med sin dånande
stämma: »Spruta vatten på mej, annars brinner
jag opp». Och sprutkarlarna nere på gatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
