Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater-typer från skilda scener - 3. Karl Petter Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådant där roade gubben Svensson.
Trots sitt klara och rediga hufvud var
Svensson ganska distrait, i synnerhet när han riktigt
var i prattagen. En gång skulle gubben spela
en biskop i ett skådespel — jag tror det var:
»Engelbrekt och hans dalkarlar» — och han hade
gjort sig en särdeles omsorgsfull och vacker mask.
Han stod helt färdig när klockan ringde.
Svensson rusade nu till tvättstället för att skölja af
sina händer, men i tankarna doppade han hela
ansiktet i fatet och gnodde energiskt in det med
tvållödder, så att intet spår af maskering
återstod. Att Svensson åkallade alla underjordens
makter, hjälpte ej, hans högvärdighet fick den
gången gå in på scenen omaskerad.
Det dugde sannerligen icke att »drifva» med
Svensson, om han än icke hade något emot ett
godt skämt. En och annan af de yngre och
»snobbigare» bland de unga konstadepterna
försökte dock att gyckla med »gubben Svenssons»
egenheter och excentriciteter, men en gång tog
det ända med förskräckelse. Svensson fick
nämligen tag i en syndare, som flera gånger förbrutit
sig, hvälfde honom med järnkraft öfver sitt vänstra
knä och »bankade» honom mör, tills han bad
om nåd. Sedan var det ingen, som vågade ofreda
Svensson. Han visste nog bästa sättet att skaffa
sig respekt.
Om hans uppträdande på scenen är icke mer
att säga. Svensson öfvergick helt och hållet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
