förskaffade honom hertig Karls onåd. A. avsattes 1599 och dog i fängelse. Abrakada'bra, ursprungligen magisk formel, nu lika med innehållslöst, osammanhängande pladder. Abrantes [övraŋ'tisj], stad i Portugal vid floden Tejo. A. är bekant för sin ståtliga kyrka. 9 000 inv. Marskalk Junot erhöll titeln ”Hertig av A.” efter att ha intagit staden 1807. Abrasion (egentligen avskrapning), företrädesvis genom bränningar förorsakade angrepp på kusterna, varigenom bildas strandbranter, strandpelare (ex. raukar på Gotland) och strandplan (abrasionsterrasser). Man talar även om A. av tänder. Abrial', J. C., f. 1889, fransk amiral, överbefälhavare vid inskeppningen av de franska trupperna vid Dunkerque 1940—41. Marinminister i Vichyregeringen nov. 1942—mars 43. Under ockupationen samarbetade A. med tyskarna. Dömdes 1946 till 10 års straffarbete. Abri'n, ett giftigt ämne, som bl. a. används vid behandling av vissa ögonåkommor. Abrupt', tvärt avbruten, plötslig. Abruzzerna [abrut'serna], bergstrakt i mell. Italien, omfattande högsta delarna av Apenninerna. Abruzzi e Moli'se [-ut'si-], landskap i mellersta Italien, ytvidd 12 000 km², 1,7 milj. inv. 1951. Viktigaste stad A'quila degli Abruzzi, 54 000 inv. Absalo'm, konung Davids tredje son, gjorde uppror mot sin fader och dog i huvuddrabbningen. Ab'salon, 1128—1201, dansk biskop, statsman och krigare, blev 1157 biskop i Roskilde och 1177 ärkebiskop i Lund. A. spelade en framträdande roll i danskarnas strider med venderna och anförde 1184 danskarna vid Rügen, där den pommerske hertigen Bogislav i grund blev slagen. Abscess', varsamling. En sådan kan uppstå överallt i kroppen och orsakas i regel av bakterier. Kall abscess är ett namn, som användes om en varsamling, vilken ej åtföljs av de vanliga tecknen: rodnad, hetta och värk. Absciss'a, se Abskissa. Ab'sens, lat., frånvarande. Absent friends [æb'sönt frends], eng., frånvarande vänner. Absi'd, halvrunt, av kupolformigt tak täckt utsprång; särskilt invid högaltaret i kyrkor. Absint', en med malörtextrakt tillredd likör. Abskiss'a, avståndet (x) från en punkt i planet till den ena av de båda axlarna (y-axeln) i ett koordinatsystem. Se Analytisk geometri. Absolu't, oinskränkt (t. ex. monarki), fullkomlig, i sig avslutad. Motsats: relativ. I filosofin anger ”det absoluta” det, som icke beror av något annat eller däri har sin förklaring, det fullkomliga varandet, högsta väsendet. Absoluta enheter, sådana mått el. enheter, som kan härledas ur de för längd, massa och tid valda grundenheterna: centimeter, gram och sekund. Jfr cgs-systemet. Absoluta måttsystemet, se cgs-systemet. Absoluta nollpunkten ligger vid 273,1° C under nollpunkten på vår vanliga termometer. Den absoluta nollpunkten betecknar den fullständiga kölden, upphörande av all molekylarrörelse. En lägre temperatur är otänkbar, eftersom värme är molekylarrörelse. Absolut fuktighet, trycket av den vattenånga, som luften vid en viss temperatur håller. Relativ fuktighet anger halten av vattenånga uttryckt som del av den vattenånga, luften högst kan hålla vid den temperatur, det är fråga om. Absolut gehör, förmåga att bestämma tonhöjden hos en enstaka ton utan hjälp av stämgaffel e.d. Absolut höjd, beteckning för en orts höjd över havet. Absolution, frikännande; förlåtelse. Absolutism. — 1. Fullständig avhållsamhet från rusdrycker. — 2. Enväldigt styrelsesätt. Absolut rörelse, en kropps rörelse i förhållande till en fast punkt, dvs en punkt i vila. Emedan vi ej har orsak anse någon punkt i världsrymden vara stillastående, kan vi alltså ej räkna med absoluta utan endast med relativa rörelser. Absolut temperatur räknas i grader från den absoluta nollpunkten. A. erhålles genom att addera 273,1 till C-grader och betecknas vanligen med °K (Kelvin-grader). Absolve'ra, lösa, frigöra, avsluta en examen. Absorbe'ra, i sig upptaga. Jfr Absorption. Absorption, upptagande. — Fys. 1. Gasers upptagande i fasta och flytande kroppar. — 2. Den minskning, som ljus- och värmestrålning undergår vid passerandet av olika materia. När t. ex. ljus passerar en röd glasskiva, absorberas övriga i vitt ljus ingående färger, och endast de röda strålarna genomsläpps. (Jfr Ljus.) Luften absorberar så väl en del av solstrålningen som den från den uppvärmda marken utgående värmestrålningen. — Lantbr. Växtnäringsämnens upptagande och kvarhållande i åkerjorden. Absorptionsspektrum, se Spektrum. Abstinens', lat. abstinen'tia, avhållsamhet. Abstiny'l, se Tetraetylthiuramdisulfid. Abstrahe'ra, bortse från något. — Abstraktion kallas i psykologin den handling, genom vilken vi bortser från mera likgiltiga egenskaper hos en besläktad grupp av föremål och i stället fäster uppmärksamheten på mera väsentliga och gemensamma egenskaper. På så sätt bildas en mera omfattande föreställning, som dock samtidigt är blekare, mindre livfull än det åskådliga verklighetsintrycket. Abstrakt', något allmänt, som blott utgör en tankebild (motsats: konkret*). Används även för att beteckna något svårfattligt, dunkelt. Abstrakt', se Abstrahera.

Abu-Simbel.</img>