Ace ’3 Abstrakt konst används som beteckning för konst, som mer eller mindre utgår från verkliga föremål men omvandlar dessa eller väljer ut deras mest karakteristiska form- eller färgegenskaper. Se bilderna till Målarkonst och Skulptur. Abstru's, dunkel, svårfattlig. Absurd', av lat. absur'dus, orimlig, förnuftsvidrig, löjlig. Abt, Franz, 1819—85, tysk komponist, som bland annat skrev solosånger och manskvartetter av vilka en del ännu sj unges. A'bu, arab., ”fader”, motsvarar arameiska abba*. A'bu Bekr, 573—634, profeten Muhammeds svärfar och efter dennes död den förste kalifen. Abuki'r, egyptisk hamn nö. om Alexandria. Vid ett sjöslag utanför A. 1798 förstörde den engelske sjöhjälten Nelson i grund den franska flottan under Napoleons egyptiska fälttåg. Abuli' (från grek.), beteckning för viljelöshet. A'bu Marku'b, arabisk benämning på träskonäbb.* Abundan'tia, romersk gudomlighet, personifierande överflödet, ofta framställd på mynt, utgjutande penningar ur ett ymnighetshorn. Ab ur'be con'dita, lat., från stadens (Roms) grundläggning. Jfr även Livius. AbuscheT, BushPr, stad i sv. Iran, 25 000 inv. 1949. Sedan mitten av 1800-t. har A. utvecklats till sv. Irans huvudhamn, trots att på den grunda redden ångarna måste ankra 8 km från stranden. Abu-Simbel, ort i Nubien, s. Egypten, på ö. Nii-stranden, omkring 100 mil från Kairo, berömd för två i strandsluttningen uthuggna klipptempel från Ramses II:s tid (omkr. 1300 f.Kr.). Det större har 4 stycken 20 m höga kolossalstatyer vid ingången. Abu'sus, lat., missbruk. — Per a b u s u m, genom missbruk. Abyssi'nien, se Etiopien. Abyss'isk bergart, djupbergart. Jfr Bergarter. Ac, kem. tecken för en atom aktinium. a. c., förkortning för eng. alternating current, växelström. A. C., förkortning för lat. Anno Christi, under Kristi år (med visst nummer). A. c., förkortning för lat. Anno currente, det löpande året. Aca'cia, växtsläkte av fam. Leguminosae. Flera arter träd el. buskar i varma länder. En del australiska arter har skivlika bladskaft, medan själva bladen är felslagna och saknas. Från afrikanska arter erhålles gummi arabicum. Jfr Ärtträd. Académie des beaux arts [akademi' dä bås a'r], Franska konstakademin, grundad 1795. Den har i Paris en konstskola (L'école des beaux arts) samt utdelar Rompriset. Académie frangaise [-dem? fragsä's], se Institut de France. Acajouträdet [akasjo'-] (Anacar'dium occidenta'-le) finns i Sydamerika och Afrika och odlas för sina frukter, ”elefantlössen”, som används till framställning av märkbläck. Acan'thus, ett släkte högväxta örter, som finns i Medelhavsländerna. Deras flikiga och taggiga blad har efterbildats särskilt i den antika byggnadskonstens ornament. Till A. hör bl.a. björnkloört (A. mollis), som hos oss någon gång odlas i växthus. A capelFa, it., mus., ”i kyrkostil”, sång utan be-ledsagning av instrument. Accelerand'o [atsj-], it., mus., förkortat accel., med alltmer påskyndad hastighet. Acceleration [aks-], tilltagande hastighet. (Jfr Hastighet och Tyngdkraftens acceleration.) Accelere'ra [aks-], påskynda. Accent [aksent']. — 1. Tonvikt, framhävande i talet (genom styrka el. ton) av en stavelse framför Knopp från acanthusört och acanthusornament. och i jämförelse med andra. I svenskan skiljer man på dels akut A., som är mera skarp, vanligen med stigande tonhöjd i första stavelsen, t. ex. anden av and, dels grav A., som är mera tung och med sjunkande tonhöjd i första stavelsen, t.ex. anden av ande. —■ 2. Man begagnar termen A. också för tecken, varmed vissa bokstäver utmärks, ofta för att ange olikhet i uttal. Ex. é = akut A. (fr. accent aigu [ägy']), è = grav A., è = cirkumflex (fr. A. circon-flexe). Accentue'ra, (se Accent), betona (t. ex. ord, stavelser, taktdelar). Accept' [aks-], se Acceptant. Accepta'bel [aks-], godtagbar, antaglig. Acceptan? [aks-], den som på en växel skriftligen förbinder sig att betala denna (accepterar el. godkänner växeln). Efter accepterandet kallas växeln ofta accept. Accepte'ra [aks-], godkänna, antaga. Jfr Acceptant. Accessi'bel [aks-], tillgänglig. Accession [aks-], tillökning, förvärv. A c c e s-sionskatalog, förteckning över nyförvärv i ett bibliotek, arkiv el. ett museum. Accessit [akses'it] (lat., av acce'dere, nalkas), beteckning för ett slags hedersomnämnande vid tävling. Accessoa'r [aks-], bisak, tillbehör. Accesso'risk [aks-], som bisak hörande till något. Accidens' [aks-]. — 1. I allmänt språkbruk tillfällighet, liten händelse. — 2. Mindre tryckalster, som affischer, visitkort, etiketter o.d. Det färdigtryckta arbetet kallas accidenstryck. — A c-cidensmaskin el. -press, liten tryckpress för accidenstryck. Accidentell' [aks-], tillfällig, oväsentlig. Motsats essentiell. Accis [aksi's], tillverknings- eller omsättningsskatt, som är avsedd att träffa förbrukningen. Den kan antingen gälla all förbrukning såsom den allmänna omsättningsskatt, som infördes under 2:a världskriget och gällde t.o.m. 1946, eller vissa varor, exempelvis de nuvarande rusdrycksskatterna el. skatterna på bensin, tobak, kaffe, vissa fettvaror och lyxvaror. Senast tillkom bilaccisen 1955. A. beräknas för budgetåret 1956/57 ge 2 252 milj, kr, därav 1 147 milj, kr på rusdrycker. Accra, se Akra. A'cer, växtsläkte av fam. Aceraceae. Hit hör vår vanliga lönn (A. platanoides) samt den nordamerikanska sockerlönnen (A. sacchari-num) ur vars saft framställs socker.