Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Afrodisiaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Aga
Afrodisi'aka, medel att stegra könsdriften.
Afrodfte, hos grekerna kärlekens gudinna. A. var
enligt Homeros dotter till Zeus, enligt Hesiodos
född ur havet och ilandförd vid Pafos på Cypern.
A. har vissa drag gemensamma med den orientaliska
fruktbarhetsgudinnan Astarte. Hennes make var
Hefaistos*; som hennes älskare omtalas bl. a. Ares*
och Adonis*. Som hennes son betraktades senare
Eros. I samband med A:s kult förekom ibland efter
orientalisk förebild sakral prostitution, t. ex. i Korint.
Den senklassiska konsten framställde med förkärlek
A. naken. Berömda var Praxiteles* marmorstaty av
den ”knidiska” A. och Apelles’ målning ”A.
Ana-dyomene”*. Romarna identifierade A. med Venus.
Den platonska filosofin skilier på en ”himmelsk”
A. (Urania*) och en ”jordisk” (Pandemos*).
Aftonbladet, daglig, politisk tidning, utgiven i
Stockholm. Den grundades 1830 av L. J. Hierta och
gjorde sig från börian till förespråkare för liberala
reform strävan den. Tidningen vann genast stor
spridning, då den var den första i Sverige, som hade
spalter för annonser, kåserande unosatser etc. A. skilde
sig från det liberala nartiet under 1914 års
försvars-strid och var till 1932 rent konservativ men blev
sedan borgerligt opolitisk. Den var starkt
tyskvänlig under första delen av 2:a världskriget. A. ägdes
av Torsten Kreuger till nov. 1956, då tidningen
övergick i LO:s ägo.
Aftonfjärilar, se Skymningsfiärilar.
Aftonpunkt el. västpunkt. den punkt där solen
sjunker under horisonten vid vår- och
höstdagjäm-ningen.
Aftonrodnad bildas vid solnedgången, då luften
är rik på vattenånga eller fina stoftpartiklar, emedan
solljusets röda strålar lättare än solsnektrets övriga
färger passerar genom atmosfären. Samma
förklaring gäller också för morgonrodnad.
Aftonstjärnan, se Venus.
Aftontidningen, en socialdemokratisk
kvällstidning i Stockholm, som utgavs 1942—56.
Afzelius. — 1. A. A., 1785—1871, kvrkoherde,
har bidragit till utvecklandet och bevarandet av våra
folkvisor. 1814—17 utgav A. samlingen Svenska
folkvisor från forntiden, som fick stor
betvdelse för den samtida litteraturen. Själv
författade A. bl.a. ”Näckens polska” til! en melodi från
Vättertrakten. — 2. T. A., 1848—1921, jurist och
politiker, president i Svea hovrätt 1910—18, medlem
av Svenska akademien från 1907 och av första
kammaren 1898—1903 och 1905—15, där han spelade
en ledande roll inom högerpartiet.
Ag, tecken för en atom silver (Argentum).
Ag (Cla'dium maris'cus), högväxt halvgräs,
vanligt i de gotländska mvrarna.
Aga. — 1. Förkortning för Svenska* AB
Gas-accumulator. Jfr Agaljus och Agaspis. — 2. Turkisk
titel, avskaffad 1934. A. används som hederstitel
även i det inre Asien.
Aga-Baltic Radio AB grundades 1928 under namn
av Baltic Radio AB. A. är anslutet till Svenska AB
Gasaccumulator (Aga).
Agadi'r, obetydlig hamnstad i Marocko. 6 000
inv. Bekant genom den konflikt (A^adiraffären).
som 1911 unpkorn mellan Frankrike och Tyskland
och som tillspetsades genom en tvsk kanonbåts
(Pantern) avsändande till A. T konflikten, som var
nära att framkalla krig, uppträdde England
synnerligen bestämt på Frankrikes sida.
Aga Khan, f. 1875, indisk furste, andligt
överhuvud för de muhammedanska shiiterna i Indien
med omkr. 10 milj, medlemmar. A. är känd för sin
engelskvänlighet och sitt stora kapplöpningsstall. A.
är numera persisk undersåte.
A'galjus, acetylenbelysning enligt de av
nobelpristagaren G. Dalén utarbetade metoderna.
Agamem'non, enligt den grekiska hiältesagan
konung av Mykene, anförde tåget mot Troja. Vid sin
återkomst blev han mördad av sin gemål,
Klytai-mestra, och dennas älskare Aigistos. Hans son,
Orestes, hämnades sedan faderns död.
AgamKder, en fam. insektätande ödlor. D
raködlorna har på kroppssidorna hudveck, som
utspänns med revbenen och tjänstgör som
fallskärmar vid djurens hopp mellan träden. De finns i
Ostindien. M o' 1 o k e n (moloködlan*) lever i
Australien och har huden beväonad med taegar.
Aganip'pe. i grek. myt. en källa på berget Helikon
i Grekland, helgad åt muserna. Dess vatten ansågs
ge förmåga att dikta.
Agapan'thus, afrikanskt växtsläkte, familj
Lilia'-ceae. A. umbellatus odlas som krukväxt och har blå
blommor i flock på stängel.
Aga'per, under den äldsta kristna kyrkans tid
förekommande kärleksmåltider i samband med
nattvardsfirande och gudstjänst.
Agape'tus betyder den älskade, ett romerskt
helgon, som led martyrdöden år 270. A. är även namn
på två påvar.
A'gar-a'gar ar ett ur vissa alger erhållet,
gelatin-liknande ämne, som används vid
konfektfabrikationen samt till bakterieodlingar i laboratorier.
Agardh, K. A., 1785—1859, professor i Lund,
sedermera biskop i Karlstad, botanist,
nationalekonom. teologisk skriftställare.
Aga'sias, bildhuggare från Efesos, som levde
under första århundradet f.Kr. A. är skapare av en
berömd marmorstod, den Borghesiske f ä k-
t a r e n, som numera
finns i Louvre.
Agaspis, en med
sneciella
värmeregle-ringsanordningar försedd spis, som eldas
med koks. Har
konstruerats av G. Dalén
1929.
Agassizsjön var en
under istiden av
inlandsisen uppdämd,
väldig sjö, som
utbredde sig över
Win-nipegområdet i
Nordamerika. Uppkallad
efter den berömde
amerikanske geologen
L. A. Agassiz (180/—
73).
Aga't, ett till
pryd-nadsändamål använt
mineral, vilket består
av ofta vackert, i
olika färger ringformigt
blandad kiselsyra
(kvarts), vilken
utfällts av framsipprat
vatten i håligheter i
bergarten.
Aga'this, till
barrträden hörande
växtsläkte i Ostindien och
Australien, vars arter
lämnar harts
(kauri-kopa'l, dama'raharts).
Aga've, amerikanskt
växtsläkte, av vilket
flera arter dock nu
finns kring
Medelhavet. Mest känd är
Agave americana, ”den
hundraåriga aloen”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0019.html