Age ”den hundraåriga aloen” (A. americana), vilken har en om aloeartema påminnande köttig bladrosett. Vid 5—8 år utvecklas en blombärande spira. Om denna avskärs, utflyter en saft, vilken i jäst form utgör den mexikanska nationaldrycken pulque. En växt uppges kunna lämna ca 1 500 liter. Efter blomningen dör växten. Av bladens hampliknande fibrer bereds rep och vävnader. Agence Frangaise de Presse [asjaq's fraqsä's dö präss'], förkortn. AFP, den enda franska statsunderstödda nyhetsbyrån, grundad 1944. Agance Havas [asjaq's ava's], telegrambyrå i Paris, grundad 1825 av Ch. Havas, förstatligad 1940. A. upphörde 1944. Agen'da, bok innehållande regler för gudstjänsten i ett kyrkosamfund. — Föredragningslista. Agens*, plur. agen'tier el. agenser, orsak till en verkan, verkningsmedel. — De verktyg, som naturen använder vid jordens omgestaltning, sammanfattas under beteckningen geol. agentier, t.ex. glaciärer, rinnande vatten, bränningar, luftens kolsyra (vid vittring), vinden (vinderosion, dynbildning). Agent. — 1. Person, som utan att vara direkt anställd i ett företags tjänst företräder detta i olika af-färsavseenden, framför allt genom förmedlande av köpeanbud. Ersättningen till en agent utgår i allmänhet i form av provision å förmedladeo affärer. En generalagent är agent för ett större område med underagenter. A. används även för att beteckna en person, som tillhandagår ett land med underrättelseverksamhet (hemlig agent). — 2. Ett substantiviskt ord, föregånget av en preposition (i svenskan vanligen ”av”), vilket i passiva satser uttrycker den handlande, t.ex. Bordet har gjorts, ay snick ar en. Agent provocateur [asjarf pråvåkatö'r], fr., beteckning för person, som har hemlig anställning hos polisen och som söker locka personer till lagstridiga yttranden eller handlingar för att sedan anmäla dem. Agentskap, före 1947 relativt självständig stat i Brittiska Indien, i vilken fanns en brittisk resident el. agent. Agenzia Ste'fani [adsjentsi'a-], tidigare den förnämsta italienska telegrambyrån, grundad 1854. A. upphörde 1943. Age'ra, handla, spela en roll, utgiva sig för. Agesan'dros, bildhuggare från Rhodos, högg tillsammans med två andra konstnärer den berömda Laokoongruppen, sannolikt från första århundradet f.Kr. Den återfanns år 1506 och förvaras i Vatikanen. Agesila'os, konung i Sparta 444—omkr. 360 f.Kr., en av grekernas mest lysande härförare. Han anförde med mycket stor framgång spartanerna i ett krig mot perserna. I ett senare krig med Tebe segrade visserligen A. vid Koronea, men sedan vände sig krigslyckan, och spartanerna besegrades av Epa-minondas vid Leuktra 371 och vid Mantineia 362. Agfa, förkortn. för Aktien-Gesellschaft für Anilin-fabrikation, tysk firma för tillverkning av kemikalier, film och kameror. Efter 2:a världskriget blev A. delat mellan ryssarna och engelsmännen. Aggerkanalen bildades genom en stormflod 1895 och förband Limfjorden i Danmark med Nordsjön men har senare blivit igensandad. Agglomera't, sammanhopning av kantiga berg-artsstycken. Beteckn. för vulkaniskt hopat material. Agglutmation kallas en utfällning av små partiklar ur en vätska till följd av deras hopklibbande vid varandra. Man talar om A. av blodkroppar, av bakterier m.m. Denna verkan erhålls av ämnen, som kallas agglutininer. Agglutinerande språk kallas språk, där orden böjs med hjälp av lösa tilläggsstavelser, som ej förändrar huvudordet. Ett A. är t.ex. turkiskan. Aggravation, försvårande, exempelvis av en skuld 22 eller av en sjukdom. Ofta i betydelsen av medvetet försvårande, överdrivande. Aggrega't, anhopning av samhörande eller samverkande delar till en enhet (ex. maskinaggregat). Aggregationstillstånd. Ett ämne har antingen fast, flytande eller gasformigt aggregationstillstånd. Genom uppvärmning övergår under upptagande av värme ett fast ämne vanligen till flytande och genom ytterligare uppvärmning till gasformigt aggregationstillstånd, t.ex. is till vatten och vattenånga, övergång från gasformigt till flytande eller fast aggregationstillstånd samt från flytande till fast sker vid avkylning under avgivande av värme. I regel sker dessa förändringar vid en bestämd temperatur, smältpunkt resp, kokpunkt. Vissa ämnen t.ex. glas övergår dock från fast till flytande form så småningom. Aggressfv, angripande, utmanande. Agheila, el-A., liten ort vid Stora Syrten n. om saltträsken vid Marada. Jfr Syrtenviken. A'gio, överpris, överkurs, skillnaden mellan ett mynts el. värdepappers kursvärde vid en viss tidpunkt och dess nominella värde. Är nominella värdet högre än kursvärdet, föreligger d i s a g i o. Agita'to, it., mus., oroligt, jagat. Agite'ra, ivrigt bearbeta. — Agitation (vanligen politisk), bearbetning av allmänna meningen. Aglafa, en av de tre gracerna*. Agnar utgör jämte boss avfall vid tröskning. Det används som foder och är något näringsrikare än halm. För att oskadliggöra ogräsfrön i A., vilka sedermera sprids med gödsel, kan man koka A. Agna'ter, besläktade personer, mellan vilka ej finns kvinnlig släktskapsled, t. ex. farfader och sondotter. Motsais: kognaler. För tronföljd stadgas ibland s. k. agnatisk succession. Agne, enligt Ynglingatal en konung av Ynglinga-ätten, som rövade en maka från Finland, vilken sedermera ombesörjde att han blev hängd på en plats, som sedan kallas Agnefit. Det historiska värdet av dessa upgifter är omstritt. Agifefit, Agnes strandäng, det äldsta namnet på Stockholm (troligen s. delen av staden mellan broarna). Agnes el. Agne'ta, ett helgon, som vid 12 års ålder led martyrdöden omkr. 300. Hon avbildas med ett litet vitt lamm och är oskuldens beskyddarinna. Agni, eldguden i de äldsta indiska gudalärorna. Agnosticism kallas en rörande livet efter detta och Guds existens neutral åskådning, som betonar, att vi intet vet eller kan veta i dessa frågor. Agn'us De'i, lat., Guds lamm. Ett lamm med korsfana, frälsarens symbol, finns bl.a. i Gotlands vapen. Ago'n el. agonisk linje kallas en linje dragen genom orter, där missvisningen hos en kompassnål är noll, och där alltså nålen pekar rakt mot norr. Agonf (grek. agonfa, kamp, ångest), dödskamp. Agorafobi' (grek, agora', torg; fob'os, skräck), torgskräck. d’Agoult [dago'], Marie, 1805—76, fransk författarinna, vilken i romanen Nelida skildrade sitt förhållande till Franz Liszt, med vilken hon hade dottern Cosima, sedermera gift med Bülow och Wagner. A'gra, stad i n. Indien vid Jumna, en biflod till Ganges. 376 000 inv. 1951. A. har många märkliga byggnadsverk; särskilt berömt är Taj Mahal, ett praktfullt mausoleum, uppfört vid mitten av 1600-t. av schah Djahan över hans älsklingsgemål. Agraff', prydnadskrok el. spänne. Inom byggnadskonsten betyder A. järnkrampa. Agraff, oförmåga att skriva, beroende liksom afasi* på skada å stora hjärnan. Agram, se Zagreb. Agranulocytos [-sytå's], en blodförändring vid vilken vissa vita blodkroppar försvinner i blodet. A.