35 I. Rusdrycker. A. Spritdrycker (mer än 22 vol.-proc. alkohol). Brännvin ...................... 40—46 vol.-proc. Konjak, eau-de-vie (svensk tapp- ning) ......................... 42—43 „ „ Konjak (imp. på but.).......... 38—46 „ „ Arrak ............................. 46 „ „ Rom ........................... 43—46 „ „ Whisky ........................ 40—46 „ „ Likör ......................... 25—55 „ „ Punsch ........................ 25—27 „ „ B. Viner (högst 22 vol.-proc. alkohol). Sherry, madeira, portvin och marsala ....................... 16—20 vol.-proc. Vermuth, malaga, muscatel, Sa-mos ........................... 13—18 „ „ Bourgogne ..................... 10—14 „ „ Champagne ..................... 11—13 „ „ Bordeaux och andra lätta franska, spanska och italienska viner . . 9—13 „ „ Rhenvin, moselvin ............. 9—11 „ „ 11. Maltdrycker. Kl. III exp.-öl, starköl, porter högst 4,5 viktproc. = .................. 5,6 vol.-proc. Kl. II el. pilsnerdricka (i dagligt tal öl) högst 2,8 viktproc. =......... 3,5 „ „ Kl. I eller svagdricka, maltdricka etc. högst 1,8 viktproc. =........ 2,25 „ „ Alkoholism. Man brukar skilja på A. i social mening och A. i medicinsk mening. Ur samhällets synpunkt är en person alkoholist, om han använder sprit — dock icke tillfälligt — till uppenbar skada för sig själv eller någon annan. En alkoholist i medicinsk mening är däremot en person, som på grund av kroniskt missbruk ådragit sig bestående sjukdomssymtom. Alkoholistvård, se Nykterhetsvård. Alkoholprov, blodprov för alkoholbestämning, utförs för närvarande kostnadsfritt på begäran av polismyndighet el. domstol. Man tar blod från örsnibben. Den kemiska bestämningen utförs sedan av Statens rättskemiska laboratorium. A. äger numera avgörande betydelse ej blott då det gäller att fälla personer, som i berusat tillstånd fört motorfordon, utan någon gång även då det gäller att fria oskyldigt misstänkta. Enligt lag 1951 döms till böter eller fängelse i högst 6 månader vid en alkoholhalt av 0,8 prom. och hårdare straff över 1,5 prom. Alkor (Alcidae), fågelfamilj, vars arter i stort antal lever i Norra ishavet, häckande i kolonier å klippöarna (fågelberg). Fotterna sitter långt bak, varför de går dåligt och i upprätt ställning på land. Däremot är de skickliga dykare och simmare. Till A. hör grisslor, tordmulor, lunnefågel, alkekung m.fl. Alkov [-kå'v], från ett rum utskjutande inbyggnad, ofta avsedd till sängplats. Afkuin, 735—804, anglosaxisk lärd, vän och lärare till Karl den store. Alky'Ihalogeni'der el. halogenalkyler, organiska föreningar, som kan erhållas genom att halogenväte får inverka på alkohol. Hit hör kloroform och jodo-form. Alfa bre've, mus., ”på förkortat sätt”. Betecknar att notvalörerna bör förminskas till hälften. Allah', ”den tillbedjansvärde”, muhammedanernas benämning på Gud. Jfr Islam. Allahaba'd, stad vid Ganges i Uttar Pradesh. 332 000 inv. 1951. Berömda byggnadsverk, däribland ett av Akbar uppfört palats. A. är en av Indiska unionens största vallfartsorter. Alla helgons dag. Katolsk kyrkofest den 1 nov. All I svenska kyrkan högtidlighålls A. lördagen före första söndagen i nov. och är sedan 1953 helgdag. All'a marcia [-mar'tsja], mus., it., i marschtakt. Alla pri'ma, it., beteckning för oljemålning, när färgen är direkt ansatt utan förberedande undermålning. Allargan'do, mus., betyder långsammare och något starkare. Alla själars dag, i katolska kyrkan den 2 nov., är avskaffad i svenska kyrkan. Alleghany-bergen [ælligæ'ni-], den del av Appala-cherna*, som går genom ö. USA. Namnet A. användes också ofta för att beteckna hela den Appala-chiska bergskedjan. Allegori', sinnebildlig framställning av begrepp, naturkrafter etc. såsom personligheter. Allegretfo, mus., it., betecknar ett rätt livligt tempo, mellan andante och allegro. Alle'gro, mus., it., betecknar ett glatt, livligt tempo, mellan allegretto och presto. Allemagne [allman'j], det franska namnet på Tyskland. Allemande [allemarj'd], långsam dansi4/4:stakt, som uppstod i Tyskland (möjligen i Elsass) på 1500-talet. Jfr Svit. Allemansrätt, rätt att utan markägarens lov plocka vilda blommor och bär, svampar, nedfallna kottar m.m. Allen [æl'in], Clifford, f. 1889, engelsk socialdemokrat och pacifist. Sedermera var A. redaktör för Daily Her ald, arbetarpartiets huvudorgan. Allen [æl'in], H., 1889—1949, amerikansk författare, bekant för sin roman AnthonyAdverse, en av äventyr fylld skildring från Napoleontiden. Allenby [æl'-], E. H., 1861—1936, engelsk fältmarskalk. Deltog i l:a världskriget först på västfronten, sedan i Orienten. Var 1919—25 överkommissarie för Egypten. Alfentown [-taun], stad i Pennsylvania (USA). 107 000 inv. 1950. Aller, högerbiflod till Weser i Tyskland. 262 km. Allergi', förändrad reaktion gentemot ett retmedel hos en organism på grund av att denna förut varit i beröring med retmedlet. Vissa sjukdomar, som kan bero på förvärvad överkänslighet för speciella ämnen, t.ex. hösnuva och astma, betecknar man som allergiska. Allers Familj-journal, illustrerad veckotidning, grundad 1879 av dansken C. Aller (1845—1926) och utgiven samtidigt på danska, norska och svenska. Allez [alle'], fr., gå!; används ofta som kommandoord till hundar. Allgemeine Elektrizitäts-Gesellschaft, förkortat AEG, tyskt bolag, grundlagt 1883 av A. Rathenau. A. ägde före 2:a världskriget ett flertal dotterbolag och hade avdelningskontor i många länder (även i Sverige, vilket numera är i svensk ägo). Flera av A:s fabriker förstördes under 2:a världskriget men har sedan återuppbyggts. Allgemeiner Deutscher Gewerkschaftsbund [all-gemaj'ner dåj'tsjer gevärksjaftsbont], de tyska fackföreningarnas centrala organisation, vilken upplöstes av Hitler. Den motsvarade Landsorganisationen i Sverige. Allhelgonadagen, se Alla helgons dag. Alliance Frangaise [alliag's fragsä's], förening, stiftad 1883 i Paris, med uppgift att verka för kännedom om Frankrike och fransk litteratur i utlandet. Dotterföreningar finns i de flesta länder. Allians [alliang's], förbund, förening; politiskt förbund mellan stater. — Ett slags kortspel. Allier [allje'], vänsterbiflod till Loire i Frankrike. 410 km. Allie'ra, förena. — Alliera sig med, ingå förbund med. — A11 i e'r a d, bundsförvant. — Un