41 rövartåg. Förekommer bl.a. på Öland och på vissa platser i skärgården. Amaso'npapegojor, ett släkte medelstora papegojor, med kort bred stjärt och grön fjäderskrud. De är läraktiga och omtyckta som burfåglar. Amaso'nsten, halvädelsten av grön kalifältspat. Amateur Athletic Association [æm'atö æthlet'ik asåsiej'sjn], förk. AAA, eng. idrottsförbund i London, vilket omfattar all fri idrott i Storbritannien. Amateur Athletic Federation [æm'atö æthlet'ik federej'sjn], International A., förk. IAAF, Internationella idrottsförbundet, grundades 1913 med J. S. Edström som ordförande (avgick 1946) och omfattar så gott som alla världens specialförbund föi fri idrott. Amateur Athletic Union [æm'atö æthlet'ik jo'niön], förk. AAU, amerikanska idrottsförbundet i New York. Omfattar utom fri idrott även flera andra idrotter i USA. Ama'ti, berömd släkt av violinfabrikanter i Cre-mona från början av 1600-t. till 1740. Den mest berömde medlemmen var Nicola A., 1596—1684. Amatö'r, person, som icke yrkesmässigt idkar någon idrott, konstart e.d. Amatörteaterns riksförbund, förk. ATR, grundades 1934 i Stockholm och söker verka för amatörteaterns utveckling. A. utsänder bl.a. instruktörer. Ambassa'd, diplomatisk beskickning av högsta rang. — A m b a s s a d ö' r, diplomatiskt sändebud av högsta rang. Sverige har numera A. i Belgien, Danmark, England, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Norge, Spanien, USA och Sovjetunionen. Ambassadörkonferensen, en diplomatisk kommitté bildad 1919 av Englands, Italiens och Japans ambassadörer samt franske utrikesministern. A. hade ett avgörande inflytande i en del internationella tvistefrågor. A. hade sitt säte i Paris. Ambidex'ter, en person, som lika lätt använder sig av vänster som höger hand. Ambition, ärelystnad, hederskänsla. — Ambitiös [-sjö's], ärelysten, mån om sin heder. Ambivalens', inom psykologin ett själstillstånd, då man vacklar mellan två motsatta ståndpunkter, t.ex. på en gång älskar och hatar. Amblyopi', nedsatt synförmåga. Amblyst'oma, till stjärtgroddjuren hörande släkte med arter i Nordamerika och Sydamerika. Mest bekant är a x o 1 o t 1 (A. tigrinum) i Nordamerika. Dess larv blir könsmogen och fortplantar sig utan att (annat än i undantagsfall) bli fullt utbildad dvs mista sina gälar och övergå till landliv. Ambon [-bå'n], ett slags talarstol i de äldsta kyrkorna. Föregångare till predikstolen. Ambra, se Kaskeloter. Ambro'sia, som betyder odödlighet, var enligt den grekiska mytologin gudarnas föda liksom nektar var deras dryck. Ambro'sius, 340—397, kyrkofader, biskop i Milano, skapade efter orientalisk-grekiska förebilder den ambrosianska kyrkosången, vilken omfattade växelsång, hymner och recitativ. Ambulansflygning, se Flygambulans. AmbulatoTisk, kringvandrande, flyttbar. — A m-b u 1 e' r a, vandra omkring. A.m. c., förkortn. för lat. a mun'do con'dito, från världens skapelse. Amdhra, ny stat som i Indien bildades 1953 av de tellugutalande, ur språksynpunkt oomstridda delarna av nuvarande staten Madras. Omkr. 21 milj. inv. AmelTn, A., f. 1902, svensk målare, som skildrat klasskampsmotiv och storstadsscener i en praktfull, koloristisk stil. Amen, ursprungligen assyriskt, senare hebreiskt bekräftelseord ”vare det så”. Amendement [amagdömag'], fr., eller försven Ame skat amendemang, ”förbättring”, förändring eller tillägg i ett föreliggande lagförslag. Amenho'tep, Achnaton*. Amenta'ceae, växtfamilj, se Hängeväxter. America-first-committee [ömär'ikö fö'st [-kom-mitt'i],-] {+kom- mitt'i],+} ”Amerika-främst-kommittén”, en nationalistisk organisation i Förenta staterna, som arbetade på att förhindra Amerikas inträde i 2:a världskriget fram till Japans angrepp 7 dec. 1941. Bland medlemmarna märks senator Wheeler, överste Charles Lindbergh och Sinclair Lewis. American Federation of Labor [ömär'ikn fede-rej'sjn åv lej'bæ], se Amerikanska arbetarförbundet. American football [ömär'kn fot'bål], amerikanskt bollspel liknande rugbyfotboll* men hårdare. American Legion [ömär'ikn li'djen], en organisation i Förenta staterna, omfattande krigsveteraner. Omkr. 1 milj, medlemmar. A. står i skarp motsättning till den radikala arbetarrörelsen och arbetar efter nationalistiska och konservativa linjer. A. har ett visst politiskt inflytande särskilt i de v. staterna. American Scandinavian Foundation [ömärlkn skændinej'viön f aonde j'sjn], se Sverige-Amerika stiftelsen. American Telephone and Telegraph Co. [ömär'-ikn tel'ifån än tel'igræf], det största amerikanska telefonbolaget. A. har ett aktiekapital på nära 2 miljarder dollar och nära 300 000 anställda. Amerfcium, radioaktivt grundämne med atomnummer 95 och atomvikt ung. 241. Kem. tecken Am. Ameri'go Vespucci [-vesput'tji], 1451—1512, italiensk sjöfarare, företog upptäcktsreso^ i spansk tjänst och är möjligen den, som först nådde fram till Amerikas fastland. Världsdelen har fått sitt namn efter A. Amerika, ”Nya världen”, är näst Asien den största bland världsdelarna och har en längre utsträckning i nordsydlig riktning än någon av de övriga. A :s ytvidd (Grönland inberäknat) utgör 42 milj, km2 och folkmängden omkr. 340 milj. inv. 1952 (varav Nordamerika 225 milj.). Det amerikanska fastlandet utgörs av två väldiga, mot s. avsmalnande block, Nordamerika och Sydamerika, förenade genom Centralamerika, vars smalaste sydöstliga del, Pana-manäset, är genomskuren av Panamakanalen. Centralamerika och den därutanför liggande övärlden, de Västindiska öarna, brukar sammanfattas under namnet Mellanamerika. — Fysisk-geografiska förhållanden och politisk indelning, se Nordamerika, Mellanamerika och Sydamerika samt de enskilda länderna. — Näringar etc., se de skilda länderna och kolonierna. — Upptäcktshistoria. Man har framkastat antaganden, grundade bl.a. på grekiska och kinesiska författares uppgifter, att A. skulle varit känt redan under forntiden. I isländska sagor omtalas även, hur Grönlandsfarande nordbor råkat landa på kusten av A. (se Leif Eriksson). Upptäckten av A. kan emellertid med full säkerhet ej fastställas förrän till år 1492, då Columbus under en färd, företagen i avsikt att nå Indien, landsteg på en av Bahamaöarna samt vidare upptäckte Cuba och Haiti. Under sina följande resor kom Columbus till Puerto Rico samt till Central- och Sydamerika. Labrador upptäcktes 1497 av Giovanni Caboto. Den nya världsdelen uppkallades efter upptäcktsresanden Amerigo Vespucci. I början av 1500-t. koloniserades delar av Brasilien av portugisen Cabral, medan Mexico intogs av spanjoren Cortez. Genom Magellans världsomsegling fick man klart för sig, att A. var skilt från Indien. 1532—33 erövrades Peru av Pizarro och 1535—37 Chile av Almagro, bägge spanjorer. I Nordamerika bedrevs kolonisationsarbetet av engelsmän, holländare och fransmän. Från slutet av 1700-t. har betydelsefulla forskningsresor företagits av framstående vetenskapsmän, var- 2*