And vilken med suggestiv kraft skildrade finnskogarnas natur och människor. Hans skrifter omfattar bl.a. romanerna De tre hemlösa och David Ramms arv, diktsamlingen Svarta ballader samt noveller. — 9. Gunnar A., 1890—1946, fackföreningsmän, från 1936 andre ordf, i Landsorganisationen. — 10. Ivar A., f. 1891, redaktör för Östg. Dagbl. Repr. högern i 2:a kamm. 1925—40 och därefter i l:a kamm. t.o.m. 1948. Redaktör för Sv. Dagbl. 1940—55. Publicistklubbens ordf. 1944. — 11. Ingvar A., f. 1899, historiker särskilt känd för sitt arbete om Erik XIV. Blev riksarkivarie och medlem av Svenska akademien 1950.— 12. Sven A., f. 1910, partisekreterare 1945, konsultativt statsråd 1948—51, därefter kommunikationsminister. — 13. Elon A., 1891—1954, journalist och politiker, verksam inom nykterhets- och folkbildningsorganisatio-ner. 1950—54 landshövding i Gävleborgs län. — 14. Arne A., f. 1917, folkskollärare, medeldistanslöpare. A satte flera världsrekord, bl.a. 1944 på 1 eng. mil (4,01,6). Förlorade 1946 sitt amatörskap. Anderssonska fonden (Stiftelsen Therese och Johan Anderssons minne) grundades 1922 och har ett kapital på nära 8 milj. kr. Från A., som förvaltas av Karolinska institutets lärarkollegium, utdelas anslag till medicinsk forskning. Anderstorp, köping (sedan 1953) i Jönköpings län. 3 112 inv. 1956. Andesft, porfyrisk lavabergart av tertiär el. kvar-tär ålder med kalknatronfältspat och augit, horn-blände el. glimmer som väsentliga mineral. A. och tillhörande tuffer (andesittuff) förekommer i många tertiära bergskedjors vulkaner (t.ex. Andernas, Ungern); finns i Sverige vid Dellensjöarna i Hälsingland. Andfåglar (Lamellirostres), en ordning vattenfåglar, som har bred, av mjuk hud överdragen näbb med en fastare ”näbbnagel” i spetsen. Längs kanterna av såväl under- som övernäbb finns tvärställda hornskivor (lameller), och tungan är försedd med sidofransar, vilket tjänar att frånsila vatten från födan. A. har simhud mellan framtårna men fri baktå. Till A. hör flamingofåglar, skrakar, dykänder, svansläktet, gåsfåglar samt andsläktet (Anas). Till skillnad från dykänderna har de egentliga änderna yttertån mycket kortare än mellantån. Hanarna har vinter och vår praktfull fjäderdräkt med metallskimrande vingspegel. Under sommaren har de däremot ett mera oansenligt, med honorna överensstämmande utseende. Till andsläktet hör flera arter såsom gräsand*, kricka, årta m.fl. Andizja'n, stad i förbundsrepubliken Uzbek, SSSR, vid övre Syr-Darja. 84 000 inv. Andliga förbehållet, en i freden i Augsburg 1555 överenskommen bestämmelse att katolsk andlig, som övergick till protestantismen, skulle förlora sitt ämbete och med detta följande inkomster. Andmat (Lemna), vattenväxt, bestående av en bladformig, på vattenytan flytande skiva, från vars undersida trådlika rötter hänger ned i vattnet. I skivans kant bildas knoppar, med vilka växten förökar sig. I stillastående vatten bildar A. en grön matta. Andning. Hos alla levande varelser försiggår en förbränning (jfr Ämnesomsättning). För detta behövs syre ur luften. Med andning förstås den process varigenom syre tillförs och vid förbränningen bildade gaser, särskilt kolsyra, bortförs. Hos växterna sker ett sådant gasutbyte i cellmellanrummen, vilka i allmänhet mynnar på bladens undersida med egendomligt bildade öppningar, s. k. klyvöppningar. Hos lägre djur försiggår gasutbytet i själva kroppsytan. De högre djuren har för andningen utvecklat särskilda andningsorgan. Fiskar och andra vattendjur andas med hjälp av franslika gälar, som om-sköljs av vatten och rikligt genomströmmas av blod. 48 Det av gälarna med vatten förmedlade gasutbytet försiggår jämförelsevis långsamt, då vattnets förmåga att avge syre och uppta kolsyra ej är vidare stor. Hos landdjur insugs i allmänhet luften i säck-formade lungor. Dessa är uppbyggda av större el. mindre hålrum, i vilkas väggar finns rikligt med blodkärl. Vid luftens in- och utpumpning vädras på sätt och vis detta blod. Förbränningsgaser avges till luften och syre upptas ur luften. Vid andningen hos människan dras luften in genom näshålan och svalget, uppvärms härvid och förses med lagom mängd fuktighet. Vidare avsätter sig medföljande damm på de fuktiga väggarna i dessa håligheter. Den sålunda förberedda luften passerar genom luftstrupen ned 1 lungornas små hålrum, de s.k. lungalveolerna. Lungorna är beklädda med en glatt hinna, som också bekläder bröstkorgens insida. Lungans yta ligger tätt an mot bröstväggen. Därför vidgas lungan, när bröstkorgen höjs eller mellangärdet sänks. Kvinnor andas huvudsakligen genom höjande av bröstkorgen, s.k. kostal-(revbens)andning. Män andas huvudsakligen genom sänkande av mellangärdet, varigenom bukorganen pressas nedåt och framåt, så att främre bukväggen buktar ut, s.k. abdo-minal-(buk)andning. Om i lunga el. bröstvägg ett hål uppstår, så att luft kan passera in mellan lungsäckens båda blad, förstörs andningsmekanismen. Lungan, som är elastisk, sammandrar sig i sådant fall och ligger sedan hopfallen utan att följa med vid andningen. Andor'ra, en liten republik i ö. Pyrenéerna på gränsen mellan Frankrike och Spanien. 465 km2. 5 231 inv. år 1950. Huvudstad Andorra la Vieja: 700 inv. Befolkningen, som är katalansk, lever på boskapsskötsel. A. har varit självständig stat sedan slutet av 700-t. Statschef är en syndikus. A:s lagstiftande församling har 24 medlemmar. Andræ, Tor, 1885—1947, religionshistoriker, biskop i Linköping från 1936, medlem av Svenska akademien från 1932. Ecklesiastikminister sommaren 1936. Andra kammaren, se Riksdagen. Andråssy [an'drasji]. — 1. G. A., 1823—90, ungersk politiker, blev år 1871 österrikisk-ungersk utrikesminister. Han arbetade för ett närmande till Tyskland, varmed ett förbund slöts 1879, vilket senare, då Italien slöt sig till detta, fick namnet trippelalliansen. A. förmådde Berlinkongressen 1878 att ställa Bosnien och Herzegovina under Österrike-Ungerns förvaltning. — 2. G. A., 1860—1929, son till den föregående, ungersk politiker. Han grundade tillsammans med Tisza det nationella arbetspartiet. A. blev år 1918 utrikesminister för Donaumonarkin och avslöt den österrikisk-ungerska separatfreden. A. understödde ex-kejsar Karl, då denne efter sin flykt försökte att åter bli erkänd som Ungerns konung. André, Harald, f. 1879, teaterman och journalist, förste regissör vid Kungl. teatern 1907—08, 1910— 24 och 1932—36. A. var huvudredaktör för Stockholms Dagblad 1926—28; 1936—38 var han huvudredaktör för Nya Dagligt Allehanda. 1939—49 chef för Kungl. teatern. Andreae, se Laurentius Andreae. Andreas, en av apostlarna, led martyrdöden på ett X-formigt kors, därav Andreaskors. Andreas And, se And. Andreaskors, ett kors med snett ställda balkar, som ett X. A. är uppkallat efter aposteln Andreas. I den gamla kristna kyrkan ärades A. också därför att det påminde om den första bokstaven i Kristi namn på grekiska. Andrée, S. A., 1854—97, ingenjör. Företog 1897, åtföljd av K. Frænkel och N. Strindberg, en ballongfärd från Spetsbergen i syfte att för vetenskapliga