49 observationer driva över polarområdet. En notis, avsänd med brevduva två dygn efter avfärden, var det sista meddelande, som erhölls från expeditionen, vilken förolyckades i ishavet. Är 1930 fann man resterna av expeditionen på Vitön, Spetsbergen. De tre nordpolsfararnas stoft överfördes till Sverige. I A:s födelsestad, Gränna, har i Andréemuseet bevarats föremål från A:s arbetsmiljö och fynden från Vitön. Expeditionen finns beskriven i boken Med Örnen mot polen. Andre'jev. — 1. L. N. A., 1871—1919, rysk författare, vilkens arbeten är skrivna i en psykologiskt genomträngande och tungsint stil. (Det röda skrattet, Satans dagbok m. fl.) — 2. A. A. A., f. 1897, rysk politiker, partisekreterare 1924 —25, ordförande i högsta rådet och på nytt partisekreterare 1938. Andrén, Georg, f. 1890, professor i statskunskap i Göteborg. Konservativ politiker och ledamot av andra kammaren 1925—27, av första kammaren 1938—51. Ecklesiastikminister 15/12 1944—31/7 1945, varvid han representerade högern i P. A. Hanssons samlingsregering. Landshövding i Uppsala län sedan 1952. Andres, Stefan, f. 1906, tysk författare av den romersk-katolska falangen. A. gjorde sig känd med en novell om spanska inbördeskriget, W i r s i n d U t o p i a. Andrews [æn'dros], J. M., f. 1871, nord-irländsk politiker. Arbetsminister 1931—37, finansminister 1937—40, därefter statsminister till 1943. Andrews [æn'dros], Frank Maxwell, 1884—1943, amerikansk flyggeneral och skapare av Förenta staternas flygvapen. En av pionjärerna för blindflygning. A. störtade på Island. An'drias Scheuch'zeri, fossil av en jättesalamander, som länge uppfattades som resten av en människa, vilken skulle ha drunknat vid syndafloden. A. beskrevs 1726 av G. J. Scheuchzer. Androcles [-åk'les], romersk slav, som enligt Seneca m.fl. rymde ut i öknen och där genom att avlägsna en törntagg ur tassen på ett lejon vann dettas tillgivenhet. Infångad kastades han för lejonen på cirkus och mötte då samma lejon, som igenkände A. och ödmjukt slickade hans fot i st. f. att sönderslita honom. Kejsaren benådade A. och skänkte honom lejonet. Androge'na hormoner, manliga könshormoner (androstero'n och testostero'n), anses produceras i de interstitiella cellerna i testiklarna. Är nödvändiga för utvecklingen av de sekundära manliga köns-karaktärerna. Androgy'n, individ med såväl manliga som kvinnliga könsorgan. Jfr Hermafroditism. Andro'make är den måhända vackraste kvinnogestalten i Homeros’ diktning. Hon var den trojanske kämpen Hectors maka. Andro'meda, enligt den grekiska gudasagan dotter till den etiopiske konungen Kefeus och dennes maka Kassiopeia. A:s moder hade förtörnat Poseidon, havets gud, och denne hotade landet med ett havsodjur. Konungen lät då som försoningsoffer åt odjuret binda A. vid stranden. Hon räddades emellertid av Per-seus, vars maka hon blev. Andro'meda, en stjärnbild på norra stjärnhimmeln (jfr Stjärnhimmeln). Andro'medanebulo'san, en spiralnebulosa i stjärnbilden Andromeda, som är synlig för blotta ögat som ett töcken. A. är ett stjärnsystem på 1 milj, ljusårs avstånd. Dess massa uppskattas till 10 miljarder ggr solens. Andropo'gon, växtsläkte, familj Gramineae, tropiska arter. Hit hör Afrikas viktigaste sädesslag durra. Andsläktet, se Andfåglar. Ang Andvare, enligt den nordiska gudasagan en dvärg, som Loke fångade, sedan denne förvandlat sig till en gädda. Ane, se Anund. Aneby, municipalsamhälle i Norra Vedbo härad, 2 mil n. om Nässjö, n. Småland. 1 414 inv. 1956. Anekdo't, kort, lustig berättelse, ofta om någon bekant person. Anemi', blodbrist, se Blod. Anemome'ter, meteorologiskt instrument för mätning av vindstyrkan. Den vanligaste A. är en apparat, som består av fyra metallskålar, fästade vid ändarna av ekrar, vilkas axel inverkar på ett urverk. Skålarna drivs runt, emedan deras konkava sidor fångar vinden bättre än de konvexa. Anemo'ne, växtsläkte av fam. Ranunculaceae med blommor på stängel och handflikiga blad. Hit hör bl.a. blåsippan (A. hepatica), vitsippan (A. nemo-rosa) samt de mera sällsynt förekommande gulsip-pan (A. ranunculoides) och tofssippan (A. silves-tris). Aneroi'd, se Barometer. Anestesi', känslolöshet, beror på förlamning av känselsinnena och är ett vid nervsjukdomar ej ovanligt symtom. Avsiktligt framkallar man A. genom användande av bedövningsmedel vid operativa ingrepp. Aneuri'n el. tiami'n, detsamma som vitamin Bi. Se Vitaminer. Aneurysm', utbuktning av väggen till en pulsåder. Orsaken är att väggen på detta område är försvagad, oftast av någon sjuklig process. Den vanligaste orsaken är syfilis, och den vanligaste platsen för aneurysm är i stora kroppspulsådern. Genom tryck på omgivningen kan A. medföra besvär; bristning av väggen medför hastig död genom förblödning. An'fang, ty., begynnelse. — 1. Den del av ett valvs underlag, mot vilken den första valvstenen, dynan, har stöd. — 2. Anfangs-b oks t av, större begynnelsebokstav. Angakok, eskimåernas namn på trollkarl el. spåman. Ang'antyr var ett ganska van ligt namn i den fornnordiska hjältesagan. Bl.a. omtalas i den engelska folksången Beowulf, att en svensk konung A. stupade i strid mot geaterna (götar, möjligen jutar) på 500-t. — Vidare må nämnas den A., som i Frithiofs saga omtalas som jarl på Orkneyöarna. Angara', högerbiflod till Jenisej i Sibirien. Ca 200 mil lång. A. utgör avlopp för Bajkalsjön. Anga'rierätt, inom folkrätten beteckning på anspråk från krigförande makt att ta i beslag fientliga staters fartyg som befinner sig i dess hamnar. Angelfiske. Yngre och mera utvecklad form av ståndkroksfiske. A. bedrivs på is med s.k. angeldon, beten, isbill el. isborr samt en skopa för vakarnas rensning från is. Med A. fångas huvudsakligen gädda och abborre. Angelico [andje'-], Fra, se Fiesole. Angell [æn'djel], Norman, f. 1874, engelsk skriftställare, först farmare och guldgrävare, sedermera tidningsman. Har skrivit uppmärksammade böcker i fredsvänlig riktning. A. erhöll Nobels fredspris 1933. Hans mest bekanta bok är Europas synvilla. Angelsaxare är namnet på de folk, som under den germanska invandringen i Britannien under åren 450—600 slog sig ned därstädes och besegrade el. trängde undan landets forna invånare. Germanerna var uppdelade på flera självständiga stammar, ang-ler, saxare, jutar m.fl. Av dessa var anglerna el. eng-Lerna de förnämsta. Efter dem kallades hela landet