54 Ant öarna n. om de Stora A. — De nederländska besittningarna i Små A. (Cura?ao, Bonaire m.fl.) erhöll självständighet dec. 1954. Antilegonfena, beteckning för de omstridda ny-testamentliga skrifterna, såsom Jakobs och Judas’ brev, Johannes’ 2:aoch3:e och Uppenbarelseboken. Antilogaritm, se Logaritm. Antilo'per tillhör Idisslare och är vanliga i Afrika och Asien. A. liknar hjortdjuren och förekommer i hjordar inom stäpp- och ökentrakter. I Europa finns en art, g e m s e n*. Bland afrikanska A. märks s k r u v a n t i 1 o p, g n u, s p r i n g b o c k m.fl. Gaseller finns i såväl Asien som Afrika. I Asien lever n i 1 g a i-, besoar-, fyrhornade A. m.fl. Antimakass'er, fordom brukliga, oftast virkade skydd, som löst kastades över ryggstöden på stolar och soffor. Jfr Makassarolja. Antimilitarism, sammanfattande beteckning på försvarsfientliga åskådningar och rörelser. A. kan bottna i en stark motvilja mot att dödande av människor ingår i den metod genom vilken tvister mellan länder avgörs. Man finner underkastelse bättre. A. kan också bottna i misstro till de militära organisationerna, som man befarar skall användas till att undertrycka radikala strävanden, framför allt sådana av mera revolutionär art. Antimon [-må'n, numera även: an'timon], en tämligen sällsynt, silverglänsande metall. Kem. tecken Sb. Atomvikt 121,76. Atomnummer 51. Atomvärde 3. el. 5. Spec. vikt 6,69, smältpunkt 632°. A. används j olika metallegeringar. Typmetall, som används i tryckeriernas typer, brukar hålla ungefär 67 % bly, 28 % A. och 5 % tenn. — A.-föreningarna är med få undantag utan praktiskt värde; kräkvinsten är en i medicinen använd organisk A.-förening. — A. förekommer i naturen i mineralet spetsglans [Sb2S3]. Antinomi'. Antinomier benämns motsatta påståenden, som var för sig från en viss ståndpunkt syns berättigade. AntFnous, en vacker yngling, som var kejsar Hadrianus käraste förtrogne. Han dog omkring 130 e.Kr. Sägnen berättar, att han av egen drift kastade sig i Nilen för att därigenom ge ett längre och lyckosammare liv åt sin välgörare. För honom instiftades en särskild offerkult, och efter honom anlade Hadrianus staden Antinoopolis nära den plats, där A. drunknat. Antioki'a, numera Antakya, stad i Syrien. 35 000 inv. Under forntiden en betydande stad, mötespunkt för grekisk-romersk och österländsk kultur. Under sin glansperiod hade A. över Vi milj. inv. och en betydande handel. Anti'ope var i den grekiska mytologin dotter till konung Nykteus i Tebe. Efter en kärleksförbindelse mellan henne och Zeus flydde A. från sin far och denne dödade sig själv. A. födde sedan tvillingarna Amfion och Zetos. Hon blev tillfångatagen och utsatt för misshandel av sin farbror Lykos och hans maka Dirke. Sedan hon befriats av sina söner tog dessa hämnd på Dirke. Antipassa'der, de i motsatt riktning mot passad-vindarna och över dem försiggående återströmning-arna av luft från tropikerna mot högre breddgrader. Antipati', motvilja, avsky; motsats sympati. Antipo'der, ”motfotingar”, de som befinner sig på motsatt sida av jordklotet. Sveriges antipodområde är Nya Zeeland. Antiproton, se Proton. Antipyre'tica, febernedsättande medel. Antirrhinum [-ri'num], se Lejongap. Antisemitism, se Judar. Antiseptfk, de olika metoder, medelst vilka man undertrycker och hindrar utvecklingen av bakterier. Under äldre tider ansåg man varbildning i ett sår samt sårfeber som nyttig reaktion mot skadan. Ett rikligt vårflöde ansågs fördelaktigt för sårläkningen. En ungersk läkare, Semmelweis, påvisade redan 1847, att barnsängsfebern inträffade mindre ofta, om man noggrant tvättade händerna med klorkalk-lösning, innan man skötte om barnsängskvinnan. Han lyckades emellertid ej lämna någon tillfredsställande förklaring till denna för den tiden underliga iakttagelse. Sedan Pasteur upptäckt bakterierna, kunde Lister 1865 påvisa, att varbildningar och sårfeber orsakades av bakterier. Medel, som dödade bakterier, kallade Lister antiseptiska. Genom att indränka händer och instrument med karbolsyra uppnådde han antiseptisk verkan och kunde utföra operationer med bättre resultat än förut varit möjligt. Detta betydde ett oerhört framsteg i operationstekniken. De antiseptiska medlen verkar emellertid ej blott dödande på bakterierna, de verkar också giftigt och förstörande på vävnaderna i människokroppen. Numera har antiseptiken därför ersatts av aseptiken*. Antisocial, samhällsskadlig, fientlig mot samhället. Används om människor, som visar oförmåga att ta hänsyn, och även om vissa sinnesslöa och sinnessjuka. Antis'tenes, 450—370 f.Kr., grekisk filosof, lärjunge till Sokrates. A. bildade egen skola och lade särskild vikt vid den yttre självbehärskning, som Sokrates anbefallt. A. ansåg vidare, att allt, som överskred livets nödtorft, alltså även konst, vetenskap o.d. var förkastligt. Anhängarna benämndes cyniker. Se Cyniska skolan. Antite's kallas en sats, som utsäger det motsatta till en annan sats, tes. Antitoxi'n. Sjukdomar såsom mässling, schar-lakansfeber m.fl. får man i vanliga fall högst en gång i livet. Vid undersökning av blod från personer, som genomgått en dylik sjukdom, har det visat sig, att i blodet finns ämnen, som verkar som motgift mot sjukdomen. En del av dessa ämnen angriper bakterierna och förstör dem. (Se Antikroppar.) Andra ämnen förstör av bakterierna avsöndrade gifter. Bak-teriegifterna kallas toxiner, varför dessas i kroppen bildade motgifter kallas antitoxiner. Om deras kemiska sammansättning vet man föga. Sannolikt utgörs de av äggviteartade föreningar. Ett A. är verksamt endast mot de bakteriegifter, som framkallat dess bildning. Difteriantitoxin verkar endast mot difteribakteriens gifter. A. är alltså vad man kallar specifika. För praktiskt ändamål framställs A. genom att behandla ett djur med allt större mängder av bakteriegiftet. Blodserum hämtat från detta djur innehåller A. och används till insprutning vid sjukdomsfall. (Se Serum.) Antitrustlagar, av kongressen i USA antagna lagar för att förhindra monopolbildning. Den första A., den s.k. Shermanlagen, antogs 1890. Även i Sverige har så småningom införts särskilda bestämmelser mot att bilda privata monopol el. karteller. Antivivisektion, se Vivisektion. Antnäs, by vid Ersnärsfjärden i Norrbotten, s. om Luleå. Här ligger tuberkuloshemmet Hälsan. Antocya'ner, växtfärgämnen, lösta i cellsaften, vilka är blå, om reaktionen är basisk, och röda el. violetta, om reaktionen är sur. A. förekommer särskilt i blomblad men även i andra blad, t.ex. hos blodbok. Antofagas'ta, n. Chiles viktigaste handels- och hamnstad. 62 300 inv. 1952. Utförsel av salpeter. — Provinsen A. hade 185 000 inv. 1952. Antoine [agtåan'], André, 1857—1943, fransk teaterman, grundare av Théåtre Libre (1887—96), där naturalistiska skådespel uppfördes. Antologi', ”blomstersamling”, samling av utvalda (smärre) dikter av olika författare. Berömda är den