Ara 60 A'rad, stad i Rumänien vid floden Mures. 87 000 inv. 1948, varav % ungrare. Betydande industri och handel. A. hörde före l:a världskriget och 1940—45 till Ungern. Arafu'rasjön el. Alfurasjön, havet mellan Australien, Nya Guinea och Sundaöarna. Aragon [aragåg'], Louis, f. 1897, fransk författare, en av surrealismens skapare. Senare kommunist och verksam inom motståndsrörelsen under 2:a världskriget. Arago'nien, landskap i nö. Spanien, ytvidd 47 000 km2. Viktigaste stad Zaragoza, 268 000 inv. 1952. — A. är i n. och s. uppfyllt av berg. Mellan dessa utbreder sig kring floden Ebro en torr och salthaltig, stäppartad slätt. Endast n. och v. delarna av A. är odlingsbara. Arak'ne (grek., spindel), enligt Ovidius en lydisk kvinna som rivaliserade med gudinnan Athena i vävning och till straff för detta förvandlades till en spindel. Ara'lia, växtsläkte tillhörande familj Araliaceae, som omfattar buskar och träd med vanligen fingrade blad, vilka odlas som bladväxter i kruka. Aralia'ceae, växtfamilj, se Aralia. Ara'lo-kas'piska bäckenet, låglandsområde, omslutande Kaspiska havet och Aralsjön, vilka är att betrakta såsom avdunstningsrester efter det stora aralo-kaspiska inhav, som upptog detta bäcken under istiden. Ara'Isjön, stor avloppssjö i v. Asien. 68 300 km2 (Vänern 5 568). Ytan ligger 50 m ö.h. Ringa salthalt. Till A. flyter floderna Syr-Darja och Amu-Darja, vilka upprinner inom det centralasiatiska höglandet. Sjön är mycket fiskrik, men med undantag för några fiskestationer ligger de ökenartade stränderna öde. A'ram, forntida benämning på landet mellan Libanon, Palestina, Arabien, Tigris och Taurus, som beboddes av araméer*. Aramco, se Arabian-American Oil Company. Araméer kallas ett med israeliterna besläktat folk av semitiskt ursprung. I närheten av den syriskarabiska öknen vistades de som nomader, men under andra årtusendet f.Kr. bildades en del mindre stater nö. om Judéen. Den förnämsta blev Damaskus, som dock jämte de flesta arameiska staterna intogs av assyrierna år 734 f.Kr. I Palestina var arameiskan det gängse talade språket vid tiden för Jesu framträdande. Aramis [aramPs], se Athos. Aranjuez [aransjoeth'], stad i Spanien nära Madrid vid floden Tajo. 14 000 inv. Berömd för sitt slott. Ara Pacis. Ara Pacis, det berömda altare på Marsfältet i Rom som dedicerades år 9 f.Kr. och invigdes fyra år senare som tack för Augustus’ fredsverk. Betydande partier av dess storslagna skulpturala utsmyckning har återfunnits och rekonstruerats. A'rarat, v. Asiens högsta fjäll, 5 200 m ö.h., beläget i ö. delen av Armeniska höglandet (sö. om Svarta havet). Arauca'ria, växtsläkte, hörande till barrträden (Pinaceae) med flera arter i Sydamerika och Australien. De har vågräta, kranssittande grenar med breda, styva barr. A. odlas i Sverige ofta som krukväxt. A. imbricata och A. brasiliana har stora kottar, vilkas frön tjänar infödingarna till föda. De växer i stora skogar på Anderna. Arauka'ner, indianstam i s. Chile på omkring 300 000 individer. Arbeiderbladet, norska arbetarpartiets dagliga tidning i Oslo, grundad 1884. Arbetarbladet, socialdemokratisk tidning i Gävle, grundad 1902, daglig sedan 1905. Socialdemokratisk tidning med namnet A. —Svenska Demokraten utges i Helsingfors. Arbetarbörs, en i vissa länder förekommande, av fackföreningar upprättad institution för studier av arbetsmarknaden, arbetsförmedling m.m. Arbe-tarbörserna motsvarar i övrigt vanligen ”Folkets hus” i Sverige. Arbetarbörsen i Liége, som upprättades år 1880, är den äldsta. Den mest kända torde vara arbetarbörsen i Paris, från vilken arbetarnas fackliga landsorganisation, CGT (Confédé-ration générale du travail), leddes. Arbetaren, se Dagstidningen Arbetaren. Arbetarfrågan i modern mening är en produkt av industrialismen och framträdde tidigast i England, föregångslandet på den industriella utvecklingens område. Äldre tiders patriarkaliska förhållanden mellan arbetsgivare och arbetare avlöstes mer och mer av ett rent affärsmässigt förhållande. De löntagande kroppsarbetarna framträdde för första gången som en socialt avgränsad klass. Drivna av olika faktorer utnyttjade företagarna mer eller mindre sitt övertag över de oorganiserade och därför i den ekonomiska striden underlägsna arbetarna. Barns och kvinnors arbetskraft utnyttjades hänsynslöst. En omänskligt lång arbetstid, dåliga arbetsförhållanden och låga löner kännetecknade det industriella livet. Framstegen på produktionens område köptes med stora offer av människomaterial. Under inflytande av de härskande ekonomiska doktrinerna och traditionerna från äldre tider ställde sig statsmakten neutral, där den icke uppträdde direkt fientligt mot de försök att ernå en förbättrad ställning, som gjordes från kroppsarbetarnas sida. De olidliga förhållandena, som med nödvändighet krävde en förändring, framkallade så småningom organiserade sammanslutningar bland kroppsarbetarna, vilkas syfte var att genom enhetligt uppträdande söka förbättra löne- och arbetsförhållandena samt levnadsförhållandena över huvud taget. Föregångslandet var även i detta avseende England. Ur dessa sammanslutningar av olika slag och med olika program utvecklade sig så småningom den moderna fackföreningsrörelsen*. I England var fackföreningsrörelsen länge helt opolitisk och inriktad enbart på rent ekonomiska spörsmål. På den europeiska kontinenten (särskilt i Tyskland) fick den däremot snabbt under inflytande av de socialistiska strömningarna en politisk karaktär. A. är intet enhetligt spörsmål. Den innesluter tvärtom hela det komplex av frågor, som berör arbetarklassens ekonomiska och sociala ställning. Arbetarnas och arbetsgivarnas inbördes förhållande som parter på arbetsmarknaden är en sida av A. Frågorna om arbetarnas medinflytande på ledningen av produktionen (se Industriell demokrati) är en annan. En tredje bildar frågorna om arbetarskydd. Till A. hör vidare en serie försäkrings-frågor såsom arbetslöshetsförsäkring, försäkring