Are make åt Afrodite, och de grekiska konstnärerna avbildade dem ofta tillsammans. Aretfno, P., 1492—1556, italiensk författare, beryktad för sina skandalösa, satiriska skrifter, vilka förskaffade honom namnet ”furstarnas gissel”. Arfvidsson, Ulrika, 1734—början av 1800-t., spåkvinna i Stockholm. ”Mamsell A.” var mycket anlitad och besöktes bl.a. av Gustav III. A/gall, det största kända vildfåret; kan bli över 2 m långt. Hanen är försedd med meterlånga, honan med mindre horn. A. lever i n. och mell. Asiens bergstrakter. Argenteuil [arsjaptöj'], förstad till Paris. 63 000 inv. 1954. Bekant för en målarkoloni av impressio-nister på 1870-t. Argenti'na, republik i s. Sydamerika, mellan Kor-diljeran och Atlantkusten. Namnet A. = ”Silverlandet” fick det genom att upptäckarna bytte till sig silver av indianerna. Ytvidd 2,8 milj. km2. (Härtill kommer den antarktiska zonen på 1,2 milj. km2.) 18,9 milj. inv. 1955. Huvudstad: Buenos Aires, 3,4 milj. inv. 1951. — Naturförhållanden. A. är övervägande ett slättland, som från Andernas fot sakta sluttar mot kusten. I nv. breder dock Andernas fjällkedjor ut sig till ett omfattande högland, och lägre bergskedjor är rätt långt framskjutna även i mell. A. (Cördoba). Sydamerikas högsta fjäll, Aconcagua (7 020 m), ligger i A. intill chilenska gränsen. Frånsett de sterila fjällområdena i n. och de mellersta och sydliga, av skogar klädda argentinska Andersluttningarna kan man särskilja i s. det patagoniska stäpplandet med gles och torr gräsvegetation samt kring Buenos Aires pampasområdet, jämförligt med Nordamerikas prärier, som mot det inre övergår i torrare, för jordbruk mindre gynnsamma trakter och mot n. i halvtropiska skogsområden av skilda slag. — Befolkningsförhållanden. Av landets urspr. inv., indianerna, återstår nu endast några tiotusental, förträngda till de ogynnsammaste trakterna. Av den vita befolkningen är kreolerna eller ättlingarna av de tidiga spanska invandrarna liksom senare invandrade spanjorer i alla avseenden dominerande; av övriga immigranter har italienarna varit talrikast. Språket i A. är spanska. Statskyrka existerar icke, men så gott som hela befolkningen är katolsk. Mycket har gjorts för folkundervisningen. men ännu torde ett par tiotal procent av befolkningen vara analfabeter. Den högre undervisningen är tämligen väl tillgodosedd, de främsta universiteten ligger i Buenos Aires och Cördoba. — Enligt 1949 års författning styrs A. av en på 6 år vald president. Folkrepresentationen består av en kongress på 2 kamrar. — Näringar. A. är ett utpräglat jordbruksland. Näst Indien, USA och Brasilien har A. det största antalet nötkreatur (år 1952 hade A. 45 milj, nötkr., 56 milj, får, 7,2 milj, hästar, milj, mulåsnor). Största delen av A:s stora produktion av vete och majs (2 resp. milj, ton) går till export. A. odlar mer linfrö (nära 1 milj, ton) än något annat land, huvudsakligen för beredning av olja. Jämförda med jordbruket och boskapsskötseln spelar övriga näringar en ringa roll. På senare tid har en lovande petroleumutvinning börjats (Comodoro Rivadavia). — A. upptäcktes 1516 av de spanska upptäcktsfararna Solis och Pinzon. 1535 grundlädes av Mendoza staden Buenos Aires. 1816 förklarade sig landet efter ett frihetskrig oberoende av Spanien. Under tiden efter oavhängighetsförkla-ringen rådde mycket oordnade förhållanden till 1853, då en ordnad och stadigvarande styrelse kom till stånd. Tidvis har dock oroligheter förekommit, bottnande i motsättningar mellan de kreolska godsägarna och lantarbetarna, vilka utökats genom im 68 migration främst från Italien och Spanien. 1930 upprättades en militärdiktatur under general Uriburus, vilken dock 1932 efterträddes av en vald konservativ president. Utrikespolitiskt har A. anslutit sig till pan-amerikanismen. Det tyska inflytandet har dock varit förhållandevis starkt i A. och man strävade att undvika en klar anslutning till USA i 2:a världskriget. Då exporten till andra världsdelar var stängd var dock A. i viss mån ekonomiskt beroende av USA. Efter krigets slut har svåra politiska slitningar ägt rum i A. på grund av diktatursträvanden. Till president valdes general J. D. Perön 1946, vilken sökte spela en roll liknande Francos i Spanien. Perön genomförde en i vissa avseenden arbetarvänlig lagstiftning (lönehöjningar m.m.) och påbjöd en hel del sociala reformer. Hans styrelsesätt blev emellertid alltmera diktatoriskt och han nedslog hänsynslöst all opposition. Stort uppseende väckte hans åtgärder mot den ansedda tidningen La Prensa*, som indrogs 1951 (började åter utges 1956). Han råkade vidare i häftig konflikt med romersk-katolska kyrkan, vilket indirekt ledde till en militärrevolt juni 1955, vilken dock nedslogs. I sept. 1955 utbröt en ny revolt, som förde till Peröns fall. Hans parti upplöstes och han lämnade landet. I nov. 1955 blev generalmajor Pedro Aramburu president i A. Argen'tum, lat., silver. Argi'ver el. argeier, invånarna i landskapet Argo-lis i det gamla Grekland. A. används av Homeros som beteckning på greker i allmänhet. Argo, se Argonauterna. Ar'golis, forngrekiskt landskap på nö. Pelepon-nesos. I A. märks städerna Argos, Asine, Mykene och Tiryns. Argo'n, ett gasformigt grundämne, som förekommer i luften till 1,3 viktsprocent. Kem. tecken A. el. Ar. Atomvikt 39,94. Atomvärde 0. A. hör till de fåtaliga grundämnen, de s.k. ädelgaserna, vilka icke förenar sig med andra ämnen. På grund av sin kemiska indifferens upptäcktes ei A., trots att det förekommer så rikligt i vanlig luft, förrän 1894 (av Rayleigh och Ramsay). En del elektriska metall-trådslampor är fyllda med A. Argonau'terna kallas i de grekiska sagorna de hjältar, som på skeppet Argo seglade i härnad mot Kolkis. beläget nå kusten av Svarta havet. Konungasonen Jason skulle därifrån hämta ett gyllene vädurskinn. Med hjälp av konungadottern Medea lyckades Jason stjäla skinnet. Jfr Frixos. . Argonn'erna, skogsområde i n. Frankrike på v. sidan om Meuse nära Belgien. Såväl under 1 :a världskrigets första skeden som under de allierades slutoffensiv utkämpades här häftiga strider. Detsamma var fallet 1940. Ai^gos. — 1. Grekisk stad på Peloponnesos, efter det mykenska väldets undergång huvudort i landskapet Argolis och ett centrum för bronsgjutar-konsten (den argiviska skolan). Utanför staden låg en berömd Herahelgedom (Heraion). — 2. Enligt grekiska sagor en med hundra ögon försedd jätte, som bevakade den av Zeus älskade lo. Argot [argå'], fr., ursprungligen beteckning för parisiskt islangspråk. Används numera även som beteckning på klass- och yrkesspråk i allmänhet, där mer eller mindre speciella ord ingår. Argument', bevisgrund, de skäl, som anförs för bevisande av en saks sanning. Argumente'ra, söka bevisa. Argus, en ”Politisk, Litterär och Commerciell Tidning”, uppkallad efter Dalins tidning, grundades år 1820 av Scheutz och Johansson. Tidningen klandrade den konservativa regeringens hållning i flera politiska frågor och blev år 1822 indragen men utkom oupphörligen under nya namn. A. den andre, A. den tredje, Nya A., tills den år 1836 upphörde.