Ari vars första term är 11 och i vilken skillnaden mellan termerna är 2. En annan aritmetisk serie är 5, 2, —1, —4, —7, med skillnaden —3. Aritmetiskt me'dium eller medelvärde. A. mellan flera olika tal (termer) erhålls genom att sammanlägga dessa och dividera summan med termernas antal. Ari'us eller Areios, se Arianism. Ariz., officiell förkortn. för staten Arizona, USA. Arizo'na, förkortat Ariz. el. Ari., stat i sv. USA. Ytvidd 296 000 km2. 993 000 inv. 1954, därav 66 000 indianer. Huvudstad Phænix: 129 000 inv. 1953. — Nv. delen av A. upptas av Colorado-platån, som genomskärs av den berömda Colorado-kanjon. En betydande gruvindustri bedrivs i koppar-, guld-, silver- och kolfyndigheter. I fråga om kopparproduktion står A. främst i USA. I sv. delen av A. bedrivs åkerbruk och odling av sydfrukter med tillhjälp av konstgjord bevattning. Vete, majs och havre är de viktigaste sädesslagen. Ark. — 1. Officiell förkortning för staten Arkan-sas, USA. — 2. Jfr även Folio, Kvart, Oktav etc. Man har strävat att genomföra ett standardformat av den beskaffenheten, att sidans längd motsvarar diagonalen i en kvadrat, som har sidans bredd till sida. Ett sådant format bibehåller vid hopvikning samma proportioner mellan bredd och längd; kallas DIN- el. A-format. Arka'd, en rad pelare, sammanfogade med valvbågar och tillsammans uppbärande ett tak eller en mur. Blindarkad kallas en A., utförd på en mur endast som dekorering. Arka'dien, ett gammalgrekiskt landskap på Pelo-ponnesos. Invånarna var ett för sina enkla seder bekant folk, som livnärde sig av jakt och boskapsskötsel. Under renässansen besjöng skalderna A. som ett land av stilla och oskuldsfull lycka. Arka'isk, gammaldags, används om olika länders tidigaste konst, särskilt om den första grekiska konsten (exempelvis Apollo från Tenea, gavelgrupperna från Selinunte). A. el. arkaiserande används också om ett avsiktigt ålderdomligt och förenklat framställningssätt i konst eller litteratur liksom om föråldrade ord och vändningar. Arka'lfår, se Fårsläktet. Arkang'el, se Archangelsk. Arkan'sas, förkortat Ark., stat i s. Förenta staterna v. om Mississippi. Ytvidd 138 000 km2. 1,9 milj. inv. 1950. Huvudstad Little Rock: 101 000 inv. 1950. Sö. A. är ett delvis ganska sumpigt lågland, där företrädesvis bomull och tobak odlas. Nv. delarna däremot ligger högre och upptas övervägande av bördiga prärier och stora skogar. Där är åkerbruk huvudnäring med vete, majs och havre som viktigaste sädesslag. Skogsavverkning och därmed förbunden industri är betydande. Viktigaste exportvaror är bomull och timmer, vilka utskeppas över New Orleans. Betydande fruktodling. Arka'num, se Arcanum. Arkebuse'ring, dödsstraff verkställt genom skjutning. Arkego'n, honligt könsorgan hos gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor, vanligen med flask-form och i den vidare delen inneslutande en äggcell. Arke'isk (eller arkäisk), beteckning för jordens äldsta bergarter samt för den tid, under vilken de bildades. Skandinaviens och Finlands berggrund är till största delen arkeisk. Se Geologiska perioder. Arkeologi', fornkunskap, är vetenskapen om människans första uppträdande och hennes tillvaro under äldre tider. Ur fornlämningar och fornsaker såsom vapen och redskap, prydnadsföremål, byggnads-och gravlämningar etc. söker man få fram en bild av folkens levnadssätt, seder och åskådningar, av deras utbredning, vandringar och strider under de 7° tider, från vilka vi saknar skriftliga källor. Särskilt när det gäller de allra äldsta tiderna, kommer A. att beröra geologiska och antropologiska problem. Gränsen mot den historiska vetenskapen, som grundar sig på skriftliga källor, är ej heller fullt bestämd. Arkia'ter, förr titel för vissa ämbetsläkare. A. finns ännu i Finland. Arkimandri't, inom grek.-kat. kyrkan överabboten över ett antal kloster. Arkime'des, 287—212 f.Kr., den grekiska kulturens störste märkesman inom aritmetikens, geometrins och mekanikens områden. A. föddes och levde, åtminstone största delen av sitt liv, i Syrakusa på Sicilien, som då var en grekisk stad, och dödades vid Syrakusas erövring av romarna. Mest bekant av Arkimedes’ många upptäckter är den s.k. arkime-diska principen. Denna innebär, att en kropp, nedsänkt i en vätska, förlorar lika mycket i vikt som vikten av den undanträngda vätskemassan. Se även Arkimedes’ skruv. Arkimedes’ skruv eller vattensnäckan, ett rör med en korkskruvformig platta, som inuti röret sluter tätt efter väggen. Genom att vrida skruven kan man vid lämplig lutning av röret få vattnet att stiga, så att det flyter ut ur rörets övre mynning. A. har i långa tider använts bl.a. för dränering av fälten kring Nilen. A. uppfanns av Arkimedes. Arkipela'g, beteckning för ett örikt havsområde (ex. den grekiska arkipelagen i Egeiska havet). Arkitekt' fastställdes 1915 som titel på byggnadsingenjör, utexaminerad från Tekniska högskolan; förkortningen SAR efter titeln A. betyder medlemskap i Svenska arkitekters riksförbund, vilket förutsätter högskoleutbildning. Arkitektu'r, se Byggnadskonst. Arkitra'v, i grekisk byggnadskonst de bjälkar, som låg närmast på pelarnas kapitäl. Se bilden till Pelar-ordning. Arki'v. -— 1. Benämning på vissa facktidskrifter, -y 2. Institution, som förvarar urkunder. I Sverige finns ett riksarkiv i Sthlm, som har överinseende över landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Göteborg, Härnösand och Lund samt länsarkiven i Östersund och Visby. Dessa förvarar äldre administrativa handlingar såsom kyrkoböcker, domstolshandlingar etc. Arkivarie, titel för föreståndare för ett arkiv samt för vissa tjänstemän bl.a. vid riksarkivet. Arkivexemplar eller biblioteksexemplar. Enligt tryckfrihetsförordningen och en särskild lag 1949 skall varje tryckeri utan ersättning lämna ett exemplar av varje svenskt tryck till justitiedepartementet samt till Kungl. biblioteket i Stockholm, universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt stadsbiblioteken i Göteborg och Umeå. Arkivmetern, den ursprungliga normen för 1 m, sedan 1889 ersatt med den internationella meterprototypen. Arkivråd, tjänsteman med byråchefs ställning i riksarkivet. Arkli', ursprungligen benämning på förvaringsrum för bågar och armborst, sedermera för vapen och krigsförråd i allmänhet. Arko'na, en fordom befäst tempelplats på Rügens nö. udde. A. var medelpunkten för dyrkan av ven-dernas gud, Svantevit. Valdemar den store av Danmark intog år 1169 A., varvid helgedomen förstördes. Arkont', grek., efter kungadömets avskaffande titel på de högsta ämbetsmännen i det gamla Aten. Till en början utsedda på livstid innehade de ämbetet efter 683 f.Kr. endast på ett år och antalet A. ökades med samhällets demokratisering upp till nio. Arko's, bergart, bestående av sammankittat vitt-ringsgrus. Ark Royal [a'k råj'öl], namn på flera brittiska