Arm sv. Skåne. 3 586 inv. 1955. Stor mekanisk verkstad, tillverkning av järnvägs- och spårvagnar, sockerbruk. Arma'da, spansk örlogsflotta i allmänhet. A. avser dock vanligen den s. k. oövervinnliga armadan, en ofantlig krigsflotta, som av konung Filip II av Spanien år 1588 sändes mot England. Flottans befälhavare var hertigen av Medina-Sidonia. Anfallet gick emellertid fullkomligt om intet, tack vare de engelska sjöhjältarna Howard och Drake, vilka understöddes av en våldsam storm, som skingrade armadans fartyg. Armageddon, se Harmagedon. Armagnac [armanjakk'], grevskap i Gascogne i Frankrike, berömt för sin konjakstillverkning. Armato'Ier kallades vissa krigiska skaror, som redan under 1400-t. drog sig upp mot n. Greklands bergstrakter. De förde sedan ett oavbrutet småkrig mot turkarna. 1821 var det A., som började den grekiska frihetskampen. Armborst. 1400-talets slut. Armborst, ett under äldre tider använt skjutvapen. A. kan sägas vara en med skaft och särskild spänn-anordning försedd pilbåge. Pilen löpte i en ränna i skaftet. Senare användes i stället för pilar blykulor. Armcojärn, ett rent järn med låg kolhalt, stor rostbeständighet och hög elektrisk ledningsförmåga. Armé, se Sveriges försvarsväsen. Arméchefen el. chefen för armén utövar högsta militära ledningen över lantförsvaret. Han biträdes av arméstaben, arméns inspektionsmyndigheter och i vissa fall av arméförvaltningen. A. förordnas på 6 år. Ämbetet tillkom genom 1936 års försvarsorganisation. Nu gällande instruktion är av 1949. Armée secrète [arme' sökrä't], fr. ”hemliga armén”, även kallad armée du maquis [dy maki'], en fransk partisanarmé, som organiserades från 1942 och som sedan kom att spela en viss roll, kanske ej så mycket militärt som politiskt. Arméfördelning, större enhet inom den svenska armén. Dess motsvarighet i utländska arméer kallas i allmänhet division. Arméförvaltningen, centralt ämbetsverk, som handhar ledningen av arméns förvaltning, sedan 1/7 1954 uppdelad i arméintendenturför-v a 1 t n i n g e n och armétygförvalt-ningen. Arméintendenturförvaltningen, se Arméförvaltningen. Armékår, den största underavdelningen inom en armé, bestående av två eller flera arméfördelningar eller divisioner. 72 Arme'nien el. Erivan, förbundsrepublik i SSSR, s. om Kaukasus, på gränsen till Turkiet och Iran. 30 000 km2. 1,5 milj. inv. 1954. Huvudstad Erivan (Jerevan): 200 000 inv. Boskapsskötsel är huvudnäring. A. omfattar blott en del av det av armenier befolkade området, vilket av de allierade lovades självständighet vid l:a världskrigets slut. Resten faller till största delen inom Turkiet, vilket i förbund med Sovjetryssland anföll A. 1920. A. blev till Ryssland ansluten sovjetrepublik 1922. — Historia. 190 f.Kr. grundades i A. två riken, Stor-Armenien och Lill-Armenien. Dessa kom sedan under romerskt och persiskt inflytande. På 600-t. intogs större delen av A. av araberna. Mot slutet av 800-t. gick landet framåt, och Lill-Armenien var 1100—1375 ett kristet konungadöme. Turkarna erövrade emellertid Lill-Armenien 1514 och Stor-Armenien 1522. En del av A. erövrades sedan av Ryssland. På grund av turkiska och ryska stridigheter hemsöktes A. svårt under l:a världskriget. Arme'nier. Det ursprungliga folket i Armenien hörde sannolikt till den främreasiatiska rasen, som kännetecknas bl.a. av mörkt hår, bruna ögon, kraftig kroknäsa och kort, baktill avplattad skalle. Trots inslag från västligare folk, är ännu denna typ den förhärskande bland A. Jfr Bil. Människoraser. Arme'niska höglandet, sö. om Svarta havet, ö. om övre Tigris, upptas av skoglösa högslätter och bergskedjor. Högsta berg Ararat, 5 200 m. Vintrarna är långa och stränga, somrarna korta och heta, nederbörden ringa. Befolkningen, övervägande armenier, lever huvudsakligen av boskapsskötsel (särskilt får och getter). Arme'niska kyrkan uppstod på 200-t. Utsatt för förföljelser från muhammedanerna och utan förbindelse med västerländska kyrkor har den utvecklats på ett ganska avvikande sätt, delvis ansluten till monofysitismen. Arméns flotta, 1756—66 och 1770—1824, den del av örlogsflottan som var underställd armén och huvudsakligen bestod av mindre fartyg. Arméns underofficersskola, förkort. AUS, undervisningsanstalt i Uppsala, som avser att ge underofficerare möjlighet att avlägga studentexamen och därmed också att bli officerare. För att erhålla förkunskaper kan vederbörande genomgå Försvarets läroverk, som är knutet till A. För inträde vid A. fordras nämligen realexamen eller motsvarande kunskaper. Arme'ra, beväpna, utrusta (med livsmedel, ammunition etc.). Arme'rad betong, betong, som förstärkts genom järninlägg. Används särskilt vid betongkonstruktioner, som påfrestas genom dragning. Arméstaben. Efter sammanslagning med arméinspektionen och omorganisation 1948 är A., som har till uppgift att biträda chefen för armén i ärenden som rör organisation, utrustning m.m., delad på 2 sektioner och 12 avdelningar (pansar-, artilleri-, träng-, signal-, infanteri-, luftvärns-, ingenjörs-, utbildnings-, organisations-, press- o. adjutantur-, taktik- och utrustningsavdelningen). Chefen för A. är generalmajor. Armétygförvaltningen, se Arméförvaltningen. Arméöverläkaren är chef för fältläkarkåren och inspektör för arméns sjukvård. Armfelt. — 1. K. G. A., 1666—1736, general. År 1718 förde han befälet över den härstyrka, som skulle anfalla Trondhjem. Företaget misslyckades och på återtåget blev hären utsatt för en våldsam snöstorm, i vilken 600 karoliner omkom. — 2. K. G. A., 1724—92, officer och landshövding. I finska kriget 1788 blev A. befälhavare för en avdelning av armén. Emellertid lät han locka sig att deltø j