77 Ascomyce'tes, säcksvampar, en underavdelning av svamparna. Förökningen sker huvudsakligen genom sporer, vilka alstras genom fri cellbildning, ej genom avsnörning. Hit hör bl.a. disksvampar, kärnsvam-par och jästsvampar. Ascorbinsyra, vitamin C, se Vitaminer. Ascot [æs'köt], kapplöpningsbana utanför London. I juni varje år anordnas på A. storartade tävlingar, jämte Derbytävlingarna de förnämsta i England. Asdic [æs'dik], förkortn. för eng. anti-submarine detection intemational committee, beteckning för en först av engelsmännen konstruerad apparat för lyssning under vattnet. A. fanns inmonterad på många brittiska öriogsskepp redan vid 2:a världskrigets utbrott. ASEA, förkortning för Allmänna* Svenska Elektriska AB. Aseptfk är den metod, vid vilken man genom användande av bakteriefria (kokade) instrument, förband m.m. försöker undvika inträngande av smittämnen i sår. Antiseptiska, för bakterier giftiga, ämnen söker man undvara, då dessa ej är fullkomligt ofarliga för människan. Aserbejdsjan' el. Azerbajdzjan, förbundsrepublik i SSSR, belägen i sö. Kaukasus vid Kaspiska havet. 86 000 km2. 3,3 milj. inv. 1954. Huvudstad Ba-ku. 809 000 inv. N. delen av landet ligger inom Kau-kasusbergen, medan s. delen huvudsakligen upptas av ett bördigt slättland kring floderna Kura och Aras. Befolkningen, tatarer, armenier och ryssar, lever övervägande av jordbruk och boskapsskötsel, men landets största tillgång är de rika oljefälten på halvön Apsjeron, n. om Baku. Produktionen av bergolja, som efter kriget och revolutionen sjönk, har nu återvunnit sin foma betydelse. Jfr Ryssland. A. proklamerades som sovjetrepublik sedan en bol-sjevikarmé 1920 intagit Baku. Asexuell, saknande könsdrift eller könlös. Asfalt (jordbeck), ett i naturen förekommande, fast eller tjockflytande, svart eller brunsvart ämne, som är lösligt i vissa organiska lösningsmedel t.ex. petroleum. De viktigaste fyndorterna för den naturliga asfalten, som antagligen är en omvandlingsprodukt av intorkad bergolja, är belägna vid Döda havet och på Trinidad. A. används bland annat för fernissframställning och för isoleringsändamål; asfaltpapp är t.ex. papp, som på bägge sidor bestrukits med asfalt. Asfaltsten, som är en på organiska beståndsdelar fattig men på mineralbeståndsdelar rik asfalt, förekommer på många platser i Tyskland, Frankrike, Schweiz m.m. och används bland annat till golv och gatubeläggningar. Asfalt framställs även på konstgjord väg ur bergolja och stenkol. Asfaltmastix, stora kokor av asfalttjära och pulvriserad asfaltsten. Används till gatubeläggning. Asfluga, en stor svartblå fluga, vars larver lever på ruttnande djurämnen. Asgam (Neophron percnopterus) är till färgen gråvit och förekommer vanligen flockvis i Afrika, sv. Asien och s. Europa. A. lever framför allt av kadaver och gör därför en viss nytta. Äsgeirsson, Äsgeir, f. 1894, sedan 1952 rep. Islands president. Socialdemokrat. Asgård, se Asar. Ashanti [ösjæn'ti], brittisk besittning i övre Guinea, Västafrika, innanför Guldkusten. A., som kom under brittiskt välde 1896, var förr ett negerrike, vars inv. stod relativt högt, ehuru de var kända för sina religiösa människooffer. Asien, den största världsdelen, sammanhänger i v. helt och hållet med Europa; uppdelningen av detta sammanhängande kontinentalblock i två världsdelar är betingad mera av historiska än av geografiska orsaker. I v. har A. vidare förbindelse med Asi Afrika genom det smala Sueznäset, för övrigt är världsdelen havsomfluten. Asiens ytvidd är 44 300 000 km2, inbegripet tillhörande öar. Folkmängden anslås till över 1 434 milj. inv. 1955 (utom Sovjetunionen), varav drygt 16 i Kina och 16 i Indien. — Norra A. ned till Kaspiska havet i v. upptas av det stora sibiriska låglandet. Centralasien bildar ett väldigt höglandsområde, omfattande Mongoliets och Tibets högslätter och ett flertal bergskedjor, av vilka den sydligaste, Himalaya, har världens högsta toppar (Mount Everest, 8 884 m). Mot ö. avtonar detta högland i Manchuriet, Kina och Bortre Indien med deras bergssträckningar. Mot v. sammanhänger det centralasiatiska höglandet med Irans och Mindre Asiens höglandsområden. Arabiska halvön upptas till största delen av ökenslätter och sänker sig från ett par tusen m höjd vid Rödahavssidan ned mot Persiska viken och Mesopotamiens lågland. Främre Indiska halvön utgörs likaledes i stort sett av en platå, som sänker sig från v. mot ö. och som i n. skils från Himalaya av Hindustans lågland med Indus’ och Ganges’ flodslätter, östasiens öar — Sun-daöarna, Filippinerna, Formosa, Japan — liksom halvöarna Korea och Kamtjatka är övervägande utpräglat bergiga och rika på vulkaner. Av A:s tre stora sjöar (förutom Kaspiska havet) är Aralsjön (68 300 km2) och Balkasj avloppslösa stäppsjöar nv. om det stora höglandet, medan den av höga berg omgivna Bajkalsjön, n. om Mongoliet, utrinner genom en biflod till Jenisej. Inom de centralasiatiska ökenområdena finns ett stort antal mindre, avloppslösa saltsjöar. Av A:s största floder märks: i Sibirien med avlopp till Ishavet (från v. till ö.) Ob, Jenisej och Lena; i Östasien Amur med avlopp innanför ön Sachalin, Hwangho och Jang-tsejkiang i Kina med avlopp till Gula havet; i Sydasien märks i Bortre Indien Mekong, Menam och Irawadi med nord-sydligt lopp, i Främre Indien Ganges och Brahmaputra, vilka floder har gemensam mynning, samt Indus, vars lågländer begränsar halvön i nö. och nv.; i Västasien Eufrat och Tigris, som bevattnar Mesopotamiens lågland och utfaller i Persiska viken. Samtliga dessa floder, utom de båda sistnämnda, upprinner inom eller vid kanterna av det stora centralasiatiska höglandet. — Sibirien utmärker sig för ett typiskt fastlandsklimat med varma somrar och stränga vintrar och har en medelstor nederbörd. Arabien, Iran, området kring Aralsjön och det egentliga centralasiatiska höglandet (utom vissa fjällkedjor, framför allt Himalayas sydsida) bildar ett väldigt torrområde till stor del upptaget av öknar. Främre och Bortre Indien samt Sydkina liksom övärlden därutanför är tropikområden och övervägande nederbördsrika. Nordkina, Korea och Japan bildar ett varmtempererat område. Rörande naturförhållanden hänvisas till de olika länderna och kolonierna. — Politisk indelning. Självständiga stater är: Afganistan 12 milj, inv., Bhutan 300 000, Burma 19,2 milj., Filippinerna 21,4 milj., Indiska unionen 372 milj., republiken Indonesien 81,1 milj., Irak 4,8 milj., Iran 20,7 milj., Israel 1,7 milj., Japan 88,5 milj., Jemen 4,5 milj., Jordanien 1,3 milj., Kina 463 milj., Korea 30 milj., Libanon 1,3 milj., Mongoliska folkrepubliken 0,9 milj., Nepal 7 milj., Pakistan 75,8 milj., Saud-Arabien 7 milj., Syrien 3,6 milj., Thailand 19,9 milj., Turkiet 19,3 milj. inv. enligt uppskattningar 1948—54. I Sovjetunionens asiatiska delar bor omkr. 42 milj. Besittningar: engelska 8,56 milj, inv., franska 24 milj, inv., portugisiska 1,4 milj, inv., grekiska 122000 inv. — Upptäcktshistoria: Redan i äldsta tider stod de kring Medelhavet liggande asiatiska länderna i förbindelse med Europa. I och med Alexander den stores fälttåg blev Indien känt (327—324 f.Kr.) och 166 e.Kr. inträngde en romersk