Asi 78 expedition i Kina. Först sedan mongolerna erövrat Kina, Central-Asien och Ryssland företog européerna färder till ö. A. Särskilt berömda är italienaren Marco Polos färder. 1498 lyckades portugisen Vasco da Gama finna sjövägen till Indien, varefter man började utforska A:s kuster och öar. Magellan upptäckte Filippinerna 1521. I Nord- och Central-Asien företogs viktiga upptäcktsfärder av ryssarna. Bland forskningsresande i det inre av A. intar svensken Sven Hedin en framstående plats. Jfr Färgkartan över Asien. Asimut. Asimuf för en stjärna är vinkeln mellan ett lodrätt plan genom stjärnan och zenit och ett plan i riktning n.—s. A. räknas från s. mot v. Asi'ne, forngrekisk stad på Peloponnesos’ östkust vid Argolisviken. Av A. finns betydelsefulla ruiner och fornlämningar (svenska utgrävningar sedan 1922). Asir, se Arabien. Asjan'ti, se Ashanti. Asjchabad' (Ashkhabad, Poltoratsk), huvudstad i Turkmeniska republiken i Ryssland. 127 000 inv. 1939. Textilindustri, silkesodling. Asjett, se Assiett. Ask. Enligt den fornnordiska gudasagan skapade asarna av två träd, Ask och Embla, den första mannen och kvinnan. Ask, släkte av familj Oleaceae, träd med parbla-diga blad och blommor i täta vippor på bar kvist. Den vanliga A. (Fraxinus excelsior) finns vild i mell. och s. Sverige. Mannaasken (Fraxinus ornus) i s. Europa och Orienten ger ur barksnitt manna. Aska, den fasta återstoden efter bränslens fullständiga förbränning, utgörs huvudsakligen av en del silikater, oxider och karbonat. Pottaska (kaliumkarbonat, K2CO3) framställdes förr uteslutande genom utlakning ur träaska. En hög askhalt hos bränslen sänker betydligt dessas bränslevärde. Aska'ri, östafrikanska, infödda soldater. A. spelade en framskjuten roll i den italienska erövringen av Abessinien. A-skatt, se Skatt. Askelöf, J. K., 1787—1848, journalist och ämbetsman. Politisk betydelse fick den av honom år 1830 grundade Svenska Miner'va, som bekämpade den liberala oppositionen. Askena'sim, se Judar. Askersund, stad vid n. Vättern, s. Närke. 4 325 inv. 1956. Aske's, hos grekerna övning i självbehärskning, i att uthärda törst, hunger, hetta. A. betecknar numera, vanligen av religiösa åsikter betingad, överdriven försakelse. Aske't, person, som ägnar sig åt försakelse. I vissa religioner finns yrkesasketer, t.ex. de indiska fakirerna. Askim, villasamhälle vid Askimfjorden, 14 km s. om Göteborg. Askja, en av Islands största vulkaner, n. om Vatnajökull. Askle'pios, läkekonstens gud. Se Aesculapius. Asklund, Erik, f. 1908, arbetarförfattare, som i romaner särskilt skildrat livet bland arbetarna på Söder i Stockholm. Han har även skrivit lyriska diktsamlingar. Ask-onsdag, onsdagen efter fastlagssöndagen. Namnet kommer av ett gammalt katolskt bruk att denna dag, då stora fastan före påsken börjar, beströ sig med aska. Askorbi'nsyra, vitamin C, se Vitaminer. Aslög, enligt de danska och norska sägnerna en nordisk prinsessa, som av sin styvmoder lades i en guldharpa och kastades i havet. Harpan flöt emellertid i land, och A. blev under namnet Kraka uppfostrad som vallflicka. Slutligen blev hon drottning i Danmark och kallades då Oddlaug. Enligt senare isländska författare var A. dotter till den tappre hjälten Sigurd Fafnesbane och sköldmön Brynhild, hos vars fosterfader, Heimer, A. vistades. Heimer strövade senare omkring som spelman och gömde A. i sin harpa. Efter Heimers död uppfostrades A. hos en torpare, som kallade henne Kraka. A. blev slutligen gift med Ragnar Lodbrok. Asmara, huvudstad i Eritrea i Östafrika. 2 400 m ö.h. 117 000 inv. 1952, varav ca 17 000 italienare. Asocia'1 används om individer, som ej kan eller vill uppfylla de enklaste medborgerliga skyldigheterna. Ä son aise [asåg ä's], fr., vara A., befinna sig väl. Asov'ska sjön, en grund, stor bukt (37 600 km2) av Svarta havet, med vilket den sammanhänger endast genom det smala Kertj-sundet, ö. om halvön Krim. I A. mynnar Don. Asp. Asp (Populus tremula) hör till familj Salicaceae, högväxt träd med rundade, styva, lättrörliga blad. A. förekommer vild i hela Sverige. A. sprids hastigt medelst skott från rötterna och är därigenom besvärlig i trädgårdar och åkrar. Virket används till tändstickor, pappersmassa m.m. På senare år har man funnit s.k. jätteaspar på några ställen i vårt land, den första vid Ringsjön i Skåne. Dessa har (på grund av s.k. kromosomfördubbling) större celler, växer snabbare och har större stammar och blad