79 än vanlig asp, varför de väntas få praktisk ekonomisk betydelse. Asp (Aspius aspius), en till karpfiskarna hörande rovfisk. I Sverige finns A. bl.a. i Vänerns, Mälarens och Hjälmarens vattenområde. Den kan nå en längd av upp till en meter och igenkänns bl.a. på sin ovanligt långa analfena. Lektid april—maj. Aspa'ragus, se Sparris. Aspa'sia, bekant som Perikles’ förtrogna och ryktbar för sin fängslande skönhet och sin fina bildning. Hon utövade ett stort inflytande på Atens ledande kretsar på 400-t. f.Kr. Aspekt', anblick; utsikt; synpunkt; planeternas inbördes ställning. Aspenström, Werner, f. 1918, författare, vars lyrik präglas av suggestivitet, fantasirikedom och stark medvetenhet om en osäker tillvaro. Aspern och Essling, byar i Österrike nära Wien, kända på grund av Napoleons nederlag mot österrikarna härstädes 1809. Asperö, municipalsamhälle vid s. inloppet till Göteborg, v. Västergötland. 205 inv. 1955. Fiskeläge. Aspfjäril, Sveriges största dagfjäril, har svartbruna vingar med vita och roströda fläckar. Larven lever av aspblad. Aspidis'tra, växtsläkte, familj Liliaceae, har breda lancettformade, glatta, mörkgröna blad och obetydliga blommor strax ovan jordytan. En japansk art (A. elatior) är vanlig som krukväxt. Aspi'dium, ormbunkssläkte. Vanlig i Sverige är träjon (A. filix mas), vars rot används i medicinen som maskmedel. Aspiranf, sökande (till en tjänst etc.). Aspiration, andning; se även Aspirera 2. Aspire'ra. — 1. Eftersträva. — 2. Uttala ett språkljud med tillagt hörbart efterföljande h. Aspirfn, en förening mellan ättiksyra och sali-cylsyra, acetylsalicylsyra. Preparatet är patentskyddat och följaktligen dyrare än acetylsalicylsyra. Verkar liksom denna smärtstillande. Asple'nium, ormbunkssläkte, familj Polypodia-ceae, med övervintrande blad. I Sverige finns 5 arter, vanligast bergspring (A. trichomanes) med parbladig bladskiva, sammansatt av runda småblad. Asplund. — 1. Erik Gunnar A., 1885—1940, arkitekt, som företrätt en funktionalistisk stil (Stockholms stadsbibliotek 1927, Stockholmsutställningen 1930). — 2. Karl A., f. 1890, skald och konsthistoriker. Bland hans diktsamlingar märks Skuggor 1929. A. har författat arbeten bl.a. om Egron Lundgren och Ivar Arosenius samt varit verksam som konstanmälare. Asplången, sjö i ö. Östergötland. Aspudden, förstad i Stockholm, Brännkyrka församling. Asquith [æss'koith], H. H., 1852—1928, engelsk politiker, ursprungligen advokat. Som medlem av liberala partiet intog A. snart en framskjuten plats och var inrikesminister 1892—1895 samt 1905—08 finansminister i Campbell-Bannermans ministär. 1908 —16 var A. premiärminister. Under 1. världskriget klandrades A. för att han ej med tillräcklig kraft pådrev rustningarna, varför han först 1915 måste ombilda sin ministär till en koalitionsministär och sedan 1916 tvangs att träda tillbaka för Lloyd George. 1918 förlorade han vid valen sin plats i underhuset, som han återvann 1920 utan att dock därför återfå sitt forna inflytande. 1925 blev A. earl av Oxford. A:s hustru, lady A., 1864—1945, var känd för sitt frispråkiga författarskap om samtida personer och förhållanden. A'sra, arabisk stam i berglandskapet Asir i v. Arabien. Ass, mus.^ det med en halvton sänkta a,. Ass Assagaj', se Assegaj. Assa'i, mus., ett vid tempobeteckningar använt uttryck med betydelsen nog, mycket. Ass'am [æss'öm], provins i nö. Främre Indien, Indiska unionen, genomfluten av Brahmaputra. 140 000 km2. Ca 9 milj. inv. 1951, ober. vissa in-föd.-områden, som uppskattas till 0,56 milj. A., som är ett av världens nederbördsrikaste områden, är till omkring en tredjedel av ytvidden uppodlat. För övrigt uppfylls området av skogar, vilka lämnar ädla träslag, och av ogenomträngliga djungler kring flodarmarnas sumpområden. Export av te, ris, bomull, silke, teak, elfenben över Kalkutta. A. har även betydande oljefält. Då Indien blev självständigt 1947 skildes distriktet Sylhet från A. och införlivades med Pakistan. Assarsson, P. V., f. 1880, jurist och diplomat. Svensk minister i Moskva 1940—44, bitr, kabinetts-sekr. 1944—54. Assass, mus., den med ett dubbel-b två halvtoner sänkta tonen a. Assassi'ner, en muhammedansk sekt, som bildades av Hasan Ibn Sabåh på 1000-t. Dess medlemmar utförde alla slags mord och våldshandlingar, vartill deras ledare befallde dem. Under 1100-t. höll A. hela Persien, Syrien och Palestina i ett tillstånd av fullkomlig skräckslagenhet. — Franska språket har från A. fått sitt uttryck för mördare, assassin [-säg']. Assaut [aså'J, se Fäktkonst. Ass dur, tonart med ass till grundton och fyra b (h, e, a och d). Paralielltonarten är f moll. Assegaj, ett av kaffrerna använt kastspjut med tveeggad, vanligen förgiftad spets. Assemblée [assagble'], fr., församling, sällskap.— A. nationale, nationalförsamling. Asser, T. M. C., 1838—1913, nederländsk jurist, som särskilt varit verksam på den internationella rättens område. A. var medlem av den permanenta skiljedomstolen i Haag från 1900 och ombud för Nederländerna vid fredskonferensen i Haag 1899 samt erhöll nobelska fredspriset 1911 tillsammans med Fried. Assess'or, lat., bisittare, titel på tjänstemän i hovrätterna, kammarrätten, rådhusrätterna, länsstyrelserna etc. Assiett [asjätt'], liten tallrik. Assigna't kallades ett pappersmynt, som under den stora revolutionen utgavs av franska staten. Dessa anvisningar blev emellertid så gott som värdelösa genom det stora antal, som utställdes. År 1797 indrogs A. Assimile'ra, upptagande och ombildande av näringsämnen till för kroppen lämplig sammansättning. I överförd bemärkelse, tillägna sig, ”smälta”. Motsats, dissimilera, sönderbryta. — Språkv. Bringa i ljudlikhet. Assfsi, stad i Umbrien, mell. Italien, ca 20 000 inv., den helige Franciscus’ födelseort. I klosterkyrkan förvaras helgonets ben. Assistans' el. assistens, hjälp. Assistent, biträdte, biträdande tjänsteman. Ass moll, sällan använd tonart med ass till grundton. Företecknas med sju b. Parallelltonarten är cess dur. I stället för A. brukar man använda giss moll. Associated press [æsså'siejtid], Amerikas förnämsta pressbyrå för nyhetsförmedling. Association, sammanslutning, bolag. Förbindelse av föreställningar (se Idéassociation). Associationspsykologf, en äldre riktning inom psykologin, som söker förklara själslivet med hjälp av elementära företeelser, som knyts samman med varandra enligt lagarna för idéassociation. Assonans [assonangs'], inrim, erhålls genom upp