Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Augier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aug
ägde stora boskapshjordar, vars stall ej rengjorts
på trettio år. Herkules fick sig ålagt att utföra detta,
vilket han gjorde genom att leda en flod genom
stallet. Denna bedrift räknas som ett av hans tolv
storverk. — Augiasstall används som
beteckning på något mycket smutsigt och vanvårdat.
Augier [åsj-je'], G. V. E., 1820—89, fransk
skåde-spelsförfattare. Till de förnämsta av hans komedier
hör Klädeshandlaren och hans son,
Giboyers son och Notarien Guérin.
Augi't, ett till pyroxen-gruppen hörande
silikat-mineral av ungefär samma sammansättning som
hornblände, vanligen (i motsats till hornblände)
bildande korta prismatiska kristallkorn; ingår såsom
väsentlig beståndsdel i flera bergarter, såsom
gab-bro, diabas, basalt. En ljus, grönaktig varietet,
mala-kolit, förekommer ofta i våra järnmalmsfält.
A'ugsburg, stad i sv. Bayern, Västtyskland. 197 000
inv. 1953. A. genomflyts av floden Lech, biflod till
Donau. Redan under 1600-t. var A. känd för sina
stora väverier och spinnerier. Den moderna
industrin, gynnad av riklig tillgång på vattenkraft,
omfattar samma branscher liksom även
maskinfabrikation. A. anlades under årtiondet f.Kr. av romarna
(under kejsar Augustus) och hade sin största
blomst-ringstid under 1400- och 1500-t. och äger från denna
tid märkliga byggnadsverk. Under reformationen
spelade A. en betydande roll (A:ska bekännelsen).
A. innehades av svenskarna 1632—35.
Augsburger-interim, religionsstadga, som av
kejsar Karl V framlades på riksdagen i Augsburg. A.
fick dock aldrig någon betydelse.
Augsburgska bekännelsen, en bland den
protestantiska kyrkans grundläggande bekännelseskrifter,
består av 28 artiklar till huvudsaklig del författade
av Melankton 1530. A. framhåller särskilt
avvikelserna mellan den katolska och protestantiska läran.
Augsburgska religionsfreden ingicks 1555 mellan
Ferdinand I och Schmalkaldiska förbundet. Genom
A. fick de protestantiska riksständerna lika
rättigheter med de katolska.
Augu'r, lat., teckenskådare eller teckentydare. De
gamla romarna tillsatte särskilda^ män, vilka skulle
ge akt på vissa tecken, såsom fåglarnas flykt och
läten m.m., och ur dessa avläsa gudarnas vilja.
Augu'r-löje kallas ett leende av hemligt
samförstånd mellan invigda, då de ser en oinvigds vördnad
för deras föga vördnadsvärda hemligheter.
Uttrycket förskriver sig från Cicero, som skall ha yttrat,
att han ej förstod, hur en offertydare (augur) kunde
möta en ämbetsbroder utan att skratta.
August II, 1670—1733, konung av° Polen samt
kurfurste av Sachsen. Anföll Sverige år 1700.
Genom freden i Altranstädt 1706 tvang Karl XII
honom att avstå från den polska kronan, som han
dock återtog 1710. A. är särskilt bekant för sin stora
kroppsstyrka, vilken förskaffade honom tillnamnet
”den starke”, samt för sina kärleksäventyr, främst
förhållandet till Aurora Königsmarck.
Augusta, ”den upphöjda”, tillnamn för flera
kejsarinnor i det gamla Rom.
Augusta'na-syno'den, svenskt-protestantiskt
kyrkosamfund i USA, uppkallat efter Augsburgska
bekännelsen (Confessio Augustana) och grundat 1860
i Chicago. Till A. hör Augustana College,
Rhode Island, Illinois, en undervisningsanstalt
omfattande samskola, prästseminarium m.m.
Augusta Viktoria, 1858—1921, dotter till
Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg,
förmäldes år 1881 med prins Wilhelm, sedermera
konung av Preussen och kejsare av Tyskland,
Wilhelm II.
Augus'tenborg, danskt slott på ön Als, efter vilket
en sidogren av danska kungahuset uppkallats. —
90
Kristian August, prins av A., 1768—1810, var
svensk tronföljare (se Karl, svenska prinsar 2).
Augusti'ner, eremitorden, en tiggarmunkorden
uppkallad efter kyrkofadern Augustinus. Luther var
medlem av A-orden, som hade stor utbredning i
Tyskland och Frankrike men aldrig nådde Sverige.
AugustFnus. — 1. A. A., 354—430, kyrkofader,
förde som yngre ett vilt och utsvävande liv men
genomgick en omvändelse och blev biskop i Hippo
i Afrika 387. Hans Bekännelser har
psykologiskt intresse. Hans lära om arvsynden har haft
betydelse för predestinationsläran. Från Adam ärver
alla människor en syndig natur, mot vilken den egna
kraften intet förmår. Guds nåd räddar dock en del
utvalda till evig salighet — men av någon anledning
inte alla. — 2. A., d. 604, ärkebiskop av Canterbury,
anglosaxarnas apostel och katolskt helgon.
Augustipäron kallas några tidiga päronsorter bl.a.
larsmässpäronet, som är litet och gröngult.
Augus'tus, 63 f.Kr.—14 e.Kr., Roms förste
kejsare, bar, sedan han adopterats av Julius Caesar,
namnet Caesar Octavianus. Efter Caesars mord
värvade han med egna medel en här och kom i strid
med Caesars medkonsul Antonius. Senare
försonades de och besegrade gemensamt Caesarmördarna
(42 f.Kr.). År 32 skedde den definitiva brytningen,
som slutade med Antonius’ nederlag och död (30
f.Kr.). Följande år höll A. sitt triumfintåg i Rom.
År 27 f.Kr. nedlade han inför senaten sina
utomordentliga befogenheter och hedrades med namnet
Augustus, ”den höge”, vilket sedan övergick till att
bli kejsartitel. A. bibehöll de yttre formerna för det
republikanska styrelsesättet men var i verkligheten
enväldig, i det han tillförsäkrade sig de ämbeten,
som innebar den utslagsgivande makten, bl.a.
folk-tribunatet och överbefälet över krigsmakten. En tid
delade han makten med Agrippa*. Under A.
fullbordades erövringen av Spanien, men däremot
förlorades genom fältherren Varus’ nederlag (se
Armi-nius) de romerska besittningarna i Germanien. A.
var klok och måttfull som statsman. Genom
lagstiftning försökte han höja sederna och ansvarskänslan
inom senatsaristokratin. Han lät återuppbygga de
förfallna templen och skänkte Rom flera praktfulla
nya arkitekturverk, t.ex. Apollotemplet på
Pala-tinen, Augustus’ forum och Marcellusteatern. Under
hans tid levde de stora romerska skalderna
Vergi-lius, Horatius, Propertius m.fl. samt den berömde
historieskrivaren Livius.
A'uka-Tor, oriktig form för Oku-Tor. Åk-Tor, ett
binamn på Tor.
Aukrust, Olav, 1883—1929, norsk poet, vars lyrik
präglas av religiöst och patriotiskt patos,
ordrikedom och en fruktbar blandning av fantasi och
realism.
Auktio'n avser att bringa avtal till stånd genom
fri tävlan mellan spekulanter. Vid A. i uppslag eller
överbudsauktion sker försäljningen till
högstbjudande. A. i avslag eller underbudsauktion börjas
med ett för försäljaren gynnsamt anbud och
fortsättes med utropande av mindre gynnsamma, tills
överenskommelse sker. På detta sätt försiggår ofta
A. angående leveranser, arbetsbeting m.m.
Auktionsbridge, ett kortspel, ur vilket sedermera
utvecklats kontraktsbridge.
A'uktor, autor, författare, sagesman.
Auktorise'ra, bemyndiga, ge stöd åt.
Auktoriserad revisor. I Sverige meddelar
handelskammaren auktorisation för revisor. För att bli A.
fordras examen vid handelshögskola eller därmed
jämförlig utbildning. I Sverige finns Föreningen
auktoriserade revisorer, stiftad 1923, som bl.a.
verkar för införandet av ordentlig revision, bokföring
etc. vid svenska företag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0092.html